I blekingska fågelmarker

Här kommer jag att redovisa lite funderingar och visa lite bilder från mina irrfärder i den blekingska myllan.

Vita hägrar och gröna monster

Båda helgens utflykter gick till Tromtö, ett av Blekinges många fina naturreservat. Gröna bokskogar, ekhagar med månghundraåriga träd, både döda och sådana som precis var på väg att slå ut, träsk och en stor våtmark var olika biotoper vi vandrade genom med kamerorna beredda. Det blev inte jättemycket fågel som jag nog räknade med men i alla fall lite och en hel del annat att vila ögonen på. Här kommer några bilder samt några bilder på sandjägarna hemma vid föräldrarnas grusväg där jag avslutade helgens fotoövningar. Bilder tagna med Olympus 300/4 + extender 1,4 utom sandjägarna och ekorren där jag hade plockat av extendern.


Kurre poserade villigt på nära håll.


Idag såg vi fem ägretthägrar vid våtmarken!


Utsnitt av bilden ovan. Lägg märke att den vänstra fågeln har mörk näbb och tillika röda "överben" (tibia), vilket de flesta könsmogna ägretthägrar får under häcktid .


Fälthararna For runt och jagade varandra och till och med brottades och boxades.


I skogen sjöng grönsångare (bilden), flugsnappare, rödstjärtar och en massa andra fåglar för fulla halsar.


Jag avslutade helgens fotoövningar med att fotografera dessa gröna små monster, som heter sandjägare, vid föräldrarnas grusväg där de jagade och åt upp andra småkryp.


Jason och Michael Meyers - Släng er i väggen! 

Det var allt för denna gången. Återkommer inom kort!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-05-15 17:56 | Läst 655 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Aurorafjärilen - En pigg liten rackare


Hane av aurorafjäril som för ovanlighetens skull sitter stilla och låter sig fotograferas.

Aurorafjärilen är en ganska vanlig fjäril så här års. Oftast ser man den bara flyga förbi, men om den sätter sig brukar det inte vara för så lång tid innan den jäktar iväg igen. Detta gäller framför allt hanarna som patrullerar stora områden fram och tillbaka. Honorna, som är lugnare till sättet, saknar det orangea fältet på framvingarnas ovansida och kan lätt tas för en rapsfjäril eller annan vitfjäril om man inte ser undersidorna på vingarna. Idag hade vi tur och stötte på en hane som hade den goda smaken att sitta ner på samma ställe i ca fem minuter. Kanske berodde det på temperaturen som inte var så sommarlik eller var det av ren välvilja som den poserade.


Så här ser den ut på undersidan. Det orangea man ser är på den bortre vingens ovansida och så lyser det igenom lite på den andra vingen.

Det var allt för idag!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-05-08 16:37 | Läst 611 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Septett nu komplett!

Jag återvände idag för att ta en titt på mitt fjärilsställe där jag hade försett flygfäna med lite sockerhaltig bryggd häromdagen (förra blogginlägget). Nu kunde jag fullborda septetten med övervintrande dagfjärilar. Den rara videfuksen satt och lapade av sockret som fanns kvar på stammarna och grenarna som jag "målat".


Videfuksens färg går mycket mer mot röda toner till skillnad från körsbärsfuksen som är mer orange/gulbrun. Ett annat kännetecken är att den svarta bården på bakkanten av vingarna är mer diffus och saknar inramningen av gula halvmånar. Fjärilen på bilden är en lätt sliten hona (större än hanarna).


Ett tredje (finns ytterligare några) kännetecken är de vita frambenen


Den andra arten som jag missade vid förra bloggtillfället var vinbärsfuksen som har ett vitt tydlig "c" på vingens undersida. Vinbärsfuksen på bilden hittade jag redan i  torsdags och den var kvar idag. Vinbärsfuksen är en ganska vanlig fjäril till skillnad från de två andra fuksarna.


Så här ser den ut när vingarna är genombelysta av solen.

Nu är det bara att invänta månadsskiftet juni-juli då vårfjärilarnas avkomma är redo att flyga några veckor innan de hittar sitt vinterviste och visar sig först våren-23 då de ska fullborda cirkeln och para sig. Vinbärsfuksen kan dock uppträda med ytterligare en sensommargeneration till skillnad från de två andra som bara visar sig i två generationer varje år. Fjärilarna på bilderna kommer att vara döda långt innan deras avkomma flyger efter midsommar.

Det var allt för denna gången!

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-04-23 12:21 | Läst 648 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Önskefåglar, örngott och övervintrande septett


Storspovar på sträck innan soluppgången. 

De två senaste dagarna har ägnats åt lite vårfotografering som sig bör när man är påskledig och har möjlighet att stiga upp i tid. Jag hade föresatt mig att besöka Uttorp åtminstone en gång denna påsk och ville förstås tajma det med klart väder så jag hade möjlighet att utöka månbildarkivet med lite fler flygande fåglar. Idag såg prognosen god ut och jag hade inget annat bokat! Storspovarna, vars sträck brukar kulminera runt 15-20 april, lär inte vänta på sig. Så fort jag hade lämnat bilen och var på väg ner mot min udde där jag brukar stå när det ska fotograferas, så kom första sträcket och passerade strax under månskivan. Attans! jag skulle stigit upp när klockan ringde 03.30 och inte legat och slöat en halvtimme. Trots morgonmissen blev det en del bilder men jag lyckades inte få spovarna mot månen fastän det idag blev sträckrekord för Blekinge med runt 2500 storspovar sträckande både framför och bakom fotografen. Här kommer först lite bilder från dagens fågelfotografering på Sturkös sydligaste udde.


Denna bilden är en dubbelexponering/komposit med månen i fokus utan fåglar samt storskarvarna i fokus. Ville testa och se hur det såg ut med en skarp måne. På den första bilden med spovarna är månen lätt suddig men lite efterskärpt så att man ska se lite av hur den såg ut. Skarvbilden tagen ca 30 min efter första bilden. Solen är nu på väg att gå upp.


Storspovarna möts av det varma röda solljuset från den uppgående solen.


Några småskrakar flyger förbi på nära håll.


Och ett gäng stjärtänder har fått sällskap av några bläsänder.


Trots att det är sent på året så sträcker det fortfarande en del ejder. De första sträcken kom för mer än en och en halv månad sedan.


Några krickor kommer och landar och gör mig sällskap till kaffet.


Snatteranden har blivit vanlig i östra Blekinge och man ser en hel del av dem både på sträck och rastande längs kusten. Flockar på 20-40 fåglar är inte ovanligt på de många rastlokalerna.


I de nu klara morgonsolen ser jag en gammal havsörn som flyger mot min udde i sakta gemak...


När örnen får syn på mig rycker den till och gör en undanmanöver för att komma längre ut från udden. Det här var riktigt örngott för fotografen!


Senare fram på morgonen blev det också lite sång från sånglärkan.

Förutom fågelfotografering blev det ock så lite sippor och fjärilar igår och idag. Jag brukar ha som mål att få se alla de sju dagfjärilarna som övervintrar som vuxna under mina fjärilsutflykter i mars-april. Eftersom jag envisas med att också, hellre än att åka 2-3 mil till säkra lokaler för detta, försöka fotografera på hemmaplan (min eller föräldrarnas tomt) så går det inte alltid så bra. Jag missade vinbärs- och videfuks som jag i och för sig har fina "tomtbilder" på tidigare, men det blev i alla fall något. Ett tiotal nässelfjärilar, ett antal påfågelsögon och citronfjärilar samt 5-6 av vardera sorgmantel och körsbärsfuks fick duga. Här kommer några fjärilsbilder på den sprängda septetten.


En ganska sliten sorgmantel sörplar i sig av godsakerna som fotografen bjuder på.


Den lilla nässelfjärilen ville inte lämna sorgmantel ifred, han smakade ju så sött (efter att han stått i Tonys sockerdrink som var utplacerad på grenen ni såg på förra bilden).


Det tog inte ens en minut innan den första körsbärsfuksen landat på serveringen.


Den här sorgmanteln som var osedvanligt fräsch för att vara en övervintrande fjäril föredrog dock sälg framför fotografens häxbrygd!

Det var allt för denna gången!

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-04-18 17:16 | Läst 537 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Besök vid matningarna och yttersta skärgården

Under de senaste dagarna har jag lagt lite tid på att göra lite fotografiska besök på de två matningarna jag underhåller i vinter och på självaste trettondagen blev det ett besök på den yttersta skärgårdsön i Karlskrona östra skärgård. Inget nytt under solen men i alla fall lite halvroliga fågelarter hamnade på sensorn. Först kommer här en sparvhökshanne som landade på min stora matning med gömsle. Kolla in vilken iakttagande blick den har!


Sparvhöken var en efterlängtad besökare uppe på matningen!

Och så kommer här några bilder från min tallskogsmatning där jag fotograferar utan gömsle. Nytt för denna vintern var besöket av stjärtmesarna.


Tofsmesen är en regelbunden besökare vid tallskogsmatningen i Sibbaboda.


Idag hade jag tre tofsmesar framme på fotoavstånd.


Även svartmesen är en uppskattad besökare!


Stjärtmesarna var dagens överraskning.

På trettondagen besökte jag Utlängan i hopp om att få fotografera lite änder och skärsnäppor. Änderna var utom fotohåll men en större flock på ca 60 skärsnäppor lät sig villigt fotograferas på närhåll. Tyvärr var det skarpt solsken från sidan så de flesta bilderna hamnade i papperskorgen. Här är några av de som sparades.


På denna bilden kan ni se vad skärsnäpporna bökar efter i tången. Det är de smala vita maskliknande djuren som är eftertraktade!


Nymånen gjorde sällskap med Jupiter (den kom inte med på denna bilden) och båda himlakropparna studerades på båtresan hem samtidigt som det sakta började skymma.

Det var allt för denna gången!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-01-09 18:24 | Läst 704 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 21 Nästa