Annorlunda hägerfotografering
Alla, som försökt fotografera hägrar, vet hur vaksamma och skygga de är.
När man upptäcker dem, har de oftast redan sett en själv och om inte avståndet är väl tilltaget, är de redan på väg att lyfta.
Ibland kan de förvisso stå och trycka en stund, för att se om man bara kommer att passera men om man stannar upp, flyger de genast iväg.
Hägerfotografering kräver alltså både lugn och tålamod förutom en viss kännedom om var de kan tänkas dyka upp.
Men ibland har man tur....
Bilderna i det här inlägget handlar dock varken om tur eller skicklighet.
Möjligen lokalkännedom.
De är alla tagna i en park i Köpenhamn, där det finns en stor hägerkoloni.
Ett hundratal hägrar bor och häckar i Frederiksbergs Have i centrala Köpenhamn.
De är följaktligen vana vid människor och alls icke så skygga, som man är van vid.
Efter vårt besök i Cisternerna gick vi över gatan (Roskildevej) in i parken.
När vi kom bort till dammen, där de brukar finnas, verkade det vara ovanligt få hägrar på plats.
Uppe i träden låg och satt förvisso en del fåglar.
När vi rundade ett hörn, uppenbarade sig förklaringen.
Där satt Erik omgiven av hägrar.
De satt i buskar och träd, rörde sig runt honom och några satt på bänken bredvid honom.
Erik, som är mer känd under namnet 'Hejremanden', har matat och tränat dem dem i 15 år.
Här har vi en man med både envishet, tålamod och kärlek till hägrarna.
Nu satt han på en bänk och plockade upp godbitar ur en plastkasse.
Han visade med handen, att han tyckte, att de skulle komma upp på parkbänken och då gjorde de det.
Hägrarna väntade tålmodigt.
Det krävs ömsesidig respekt och tålamod för vänskap.
Sedan åt de ur handen på honom.
Jag inledde ett långt samtal med honom.
Samtidigt som vi pratade, tog jag några snabba bilder,
allt medan två hägrar munhöggs i ett träd.
Så reste han sig och gick.
Jag hade tänkt försöka ta några snygga hägerporträtt men hägrarna följde efter Erik och där stod jag med min kamera och mina idéer men utan hägrar.
En ensam unghäger stod kvar vid vattenbrynet men när jag riktade mitt objektiv mot den, betedde den sig som hägrar brukar.
Den drog.
Jag fick nöja mig med att försöka fotografera fåglarna högt uppe i träden.
Maken var vid det laget rejält trött på mitt ideliga och långvariga fotograferande (som vanligt) och tyckte, att det var dags att återvända.
En häger på andra sidan vattnet en bit bort fick bli mitt sista motiv.
På vår väg tillbaka genom parken såg vi Erik på nytt.
Där satt han i det sällskap han nog föredrar.....
Farvel Erik og og tak for i dag!

















Ha det gott!
Tack snälla du för de fina orden och ha det gott du också!
Eva
Ha det fint!
Jag tackar! Även om hägrarna nog var ganska orädda första gången de möttes för 15 år sedan, är det imponerande, att han byggt upp ett sådant förtroende hos dem.
Ha det fint du också!
Eva
Tänk vad mat kan göra. Man får vänner även bland hägrarna.
Roliga bilder.
Ha det bra
Bob
Hej!
Med godbitar kan man tämja det mesta...
Ha de bra ni ock!
Eva
Mycket lyckad utflykt! Jag håller med dig om att det är mötet med Erik tillsammans med hägrarna, som är inläggets huvudingrediens. Roligt, att du gillar just de bilderna!
Tack för att du tog din tid att skriva och jag hoppas, att ni har det skönt på er resa!
Eva
Vi har också en mycket stor en här på Roskilde Fjord. Dock jag är inte den stora fågelfotograf, men jag filmade den en gång för många år sedan.
Bilderna 8 och 9 är mina favoriter.
Hälsningar från Erik / DK
Tack Erik!
Hägrarna i Frederiksberg är nog välkända men den vid Roskilde känner jag inte till. Det skulle nog gå att ta sig dit när vi är över. Skulle du vilja berätta var de brukar hålla till?
Jag tackar för din kommentar och roligt att läsa vilka bilder du gillade.
Ha det bra med eller utan fåglar!
Eva
Här hemma har jag lite koll på var dom brukar stå, problemet är att dom har mer koll;(
Man får väl sätta sig och vänta på dom kan jag gissa, om man har tålamod!
Kenneth
Tack Kenneth! Hägrar har verkligen koll, så det det gäller att både ta sig tid och ha tålamod. Roligt, att du gillade bilderna!
Ha det bra!
Eva
Tack Ingemar. Det är flotta fåglar. Dessas omdöme nog har grumlats efter flera generationers boende mitt i stan. Trots det är jag imponerad över deras förtroende och blndning till Erik.
Tack för dina rader!
Eva
De orden tackar jag för!
Ha det bra!
Eva
/Niklas
Roligt, att du uppskattade det! Mannnen är intressant på det sätt människor, som avviker fråm det gängse alltid är intressanta. En härlig människa med en sund inställning till mycket. Kul, att du gillade inlägget!
Ha det bra!
Eva
Tack Lena! Berättelsen om Erik har nog redan skrivits men annars hade jag känt mig manad! En annorlunda man, som av somliga tydligen betraktas som galen. I mina ögon inte mer galen än många av oss andra, som går in för något med hull och hår. Roligt, att du tyckte om bilderna.
Ha det bra!
Eva
En man som matar hägrar ja men skall aldrig sluta förundra sig
över tålamodet som finns hos människan får göra det den känner för.
Tänk så tama de blivit. Blev du inte mycket förvånad eller.
Så helt underbara bilder du tagit nu igen.
Jag beundrar ditt sätt att fotografera.
Ha god onsdag på dig
Gun-INger
Jag har besökt parken tidigare men aldrig träffat Erik. Dock har jag läst om honom. Han är något av kändis och har uppmärksammats av både press och TV. En lite annorlunda man men eg. ser jag ingen större skillnad på att ägna sig åt att träna hägrar än att göra detsamma med hundar, hästar eller värre med vilda djur, som berövats sin frihet.
Det gör mig väldigt glad, att läsa, att du tycker om mitt sätt att fotografera.
Ha en skön vecka!
Eva
Det har du så rätt i men jag kan tänka mig att många tycker
han är egen.
gia
Hälsningar Lena
Som du vet har jag länge velat komma till Råstasjön, som jag tänker mig är lite mer naturlig än denna stadspark. Bilderna på hägrarna härifrån värderar jag inte så högt som de bilder jag tagit ute i naturen. Här var det mötet med Erik, som var det mest intressanta. Roligt om mina bilder kan förmedla det.
ha det bra!
Eva
Hälsn!
De här hägrarna är rätt orädda men har ändå en säkerhetszon man inte kan överskrida. Allt för stort och långvarigt intresse uppskattas vanligen inte heller om man är för nära. Så den extrema tiiliten är knuten till Erik, som person.
Ha det bra!
Eva
Det är ju stor skillnad på stadsfåglar och fåglar ute i natauren också när det gäller betydligt vanligare fåglar. När jag någon gång besöker stan och kanske tar en fika, blir jag alltid lika facinerad när kajor och småfåglar landar helt nära och hoppas på en munsbit. Gräsänder uppvisar samma skillnad i sitt beteende beroende på var de lever. Medan parkänderna kommer knallande när man närmar sig, försvinner skogens änder på ett ögonblick.
Tack för din kommentar och ha det bra!
Eva
Tack Yvonne! Kan bara hålla med dig om Köpenhamn. Erik och hägrarna var ett roligt motiv att ägna sig åt.
Ha en skön vecka!
Eva
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne för dina vänliga ord! De här hägrarna brukar befinna sig inom rimligt fotoavstånd. Nu var de antingen lite för nära (medan jag pratade med Erik) eller så var de inte alls där... Men jag hade en trevlig stund tillsammans med Erik och hägrarna och är nöjd med bilderna, även om de inte blev som jag tänkt mig. Men det blir de ju sällan oavsett. Dock håller jag de bilder jag tagit av hägrar ute i naturen högre än dessa 'stadsparksbilder'.
Ha en skön vecka!
Eva
Hej Erik!
Så roligt, att du hittade hit! Jag har googlat på dig och nog sett de flesta av både dina och andras filmer.
Tack för att du skrev en kommentar! Det uppskattas!
Hoppas på att vi ses igen!
På gensyn!
Eva