Denna blogg handlar om mitt fotande (främst gatufoto) men också om funderingar kring foto i allmänhet. Jag skriver dessutom om fotoevents som jag lyckas ta mig till.

Svarskommentar på Peter Hennigs senaste blogginlägg...

Eftersom Peter tog bort följande kommentar till hans senaste blogginlägg så publicerar jag den här nedanför istället. Lite ledsamt att behöva göra så eftersom Peter inte klarar av att ta en debatt och tar bort obekväma argument, fakta och åsikter.

Här är förresten den bild från New York som jag nämner i mitt svar. Ser att den faktiskt var tagen 2023 och inte det år jag skrev i mitt svar.

Mvh

Fredrik

Svaret till Peter:

Övning ger färdighet. Jag häpnas med jämna mellanrum av vad människor faktiskt klarar av. En bedrift som verkar helt omöjlig till en början avklaras med bravur av nån idrottare, musiker eller hantverkare. Gemensamt för dem är att de övar, tänjer sina gränser steg för steg, vilket resulterar i muskelminne, snabbhet, fingerfärdighet etc.

Att hantera en kamera och ta kort med den (analog som digital) är faktiskt inte så krävande om man tänker efter. En duktig gitarrist däremot har ett annat förhållande till sitt fysiska element och det är betydligt svårare att få ut nåt vackert på en gitarr jämfört med kamera. Men en kamera är faktiskt bara att knäppa av. Så, 500 iterationer av något så lätt som att föra upp en kamera till ögat och knäppa av är inte fysiskt påfrestande för en frisk person. Det borde vi kunna hålla med varandra om.

Kruxet är förstås om hjärnan under en hel dag orkar se och ta notis om potentiella bilder. När jag började att fotografera seriöst så tog jag inte så många bilder under en dag i exempelvis London. Jag kollade just på vad jag lyckades åstadkomma den 27 augusti 2011. Endast 140 bilder och de flesta var skräp och väldigt nybörjarmässiga. Jag var en rätt kass fotograf då. Men, jag stretade på, skaffade och läste fotoböcker, försökte lära mig hur andra mer högpresterande gatufotografer gjorde. Så sakteligen blev jag bättre, fick ett effektivare och snabbare bildseende och började ta fler och bättre bilder. Jag kan ärligen säga att jag inte känner mig trött i hjärnan efter en dag i London med 500+ bilder under bältet. Däremot känns det ibland lite stumt i benen när man gått mellan 20-30 km. Jag är inte fysiskt vältränad men visst tusan orkar jag med att se potentiella bilder en hel dag. Det går liksom numera på automatik. Vad gäller gatufoto så behöver man alltsomoftast lite tur också att nåt intressant uppenbarar sig. Då gäller det att vara beredd. En av mina bästa bilder från mitt New York-besök 2024 blev en bild som tog mycket sent på dagen, då jag var nära att gå hem. Den bilden fick jag möjlighet att visa upp för självaste Richard Kalvar (82-årig Magnumfotograf och en av mina gatufotohjältar) som tyckte att den inte var så pjåkig. Så, man kan ta bra bilder närsomhelst på dagen (eller natten).

Vet inte om du såg mitt långa svar på Gunnar Stalands senaste blogginlägg. Jag beskrev en fiktiv, men ändå realistisk, typisk dag av gatufotograferande i London en dag i mars. Om du tycker att den verkar vara så jobbig för mig som fotograf och gör att jag tappar det bildseende och möjlighet till bra bilder så blir jag förundrad. Här återger jag den beskrivningen:

"En typisk dag i London kan se ut som på följande sätt:
- kommer till Waterloo-stationen med tåg kl. 08.30. Har ibland på ett längre objektiv (50, 75 eller 90 mm) som start. Börjar ofta att ta en runda i närområdet och ta foton som ofta inte är gatufoton utan allt möjligt annat som intresserar mig. Testar lite olika vinklar av stillastående föremål – hus och bilar exempelvis. Kanske tar en timme. Spatserar över Themsen och knäpper gärna av en del foton på floden också. Dags för en fika. Kanske 70-90 bilder har tagits.
- Efter fikat sitter en 28 eller 35 mm på kameran. Dags för gatufoto. Värmer upp tajmingen med lite övningsbilder men som ibland faktiskt kan bli helt okej. Traskar via Covent Garden, ChinaTown, Soho till Oxford Street. Väl där så kanske jag har tagit en 50 bilder till. Väl på Oxford Street så funderar jag på om jag kanske ska gå hela vägen upp till Camden Town eller gå fram och tillbaka några gånger längs Oxford Street. Kl. är nu runt 11.
- Idag blev det att gå upp till Camden Town. Där kryllar det av turister, intressanta människor och färgglada utstyrslar. Går några varv på området och försöker fånga potentiella scener.
- Går vidare upp till Camden Town-bryggeriet och beställer två halva pint av ett par av deras öl. Dricker upp dem under en halvtimme. En snabbis på herrarnas och sen ut igen. Går tillbaka till Camden Town och fotar lite mer där. Sen bär det iväg igen ner till Oxford Street. Antalet bilder nu kanske är 240?
- Eftersom jag ser potentiella bilder medan jag förflyttar mig så upphör inte fotograferingen. Tillbaka på Oxford Street kl. 13.45 med kanske 260 bilder totalt nu. Solen börjar ligga fint över Oxford Street och Oxford Circus (finast blir det runt 17.00) och jag ställer mig på min speciella plats på Oxford Circus och låter folk komma emot mig. De som ser intressanta ut försöker jag komponera till ett foto. Eftersom det är så mycket folk som rör sig där så blir det också många foton. Det är alltid dock med en tanke som jag tar varje foto.
– Om jag inte har träffat alltför många andra gatufotografer så kanske det har blivit 100 bilder under 1,5 timmar på Oxford Circus med litet vandring också längs Oxford Street. Nu upp i 360 bilder totalt. Kl. är 15.45.
- Kanske unnar jag mig en fika till eller möjligtvis en öl. Tar en halvtimme. Äter gör jag sällan utan det får bli när jag kommer hem. Ölen, den här gången, intogs i Soho. Fotar däromkring och tar mig sen ned till Chinatown. Går några rundor i det sistnämnda området. Mycket att se på och fint ljus. Antalet bilder är nu upp i 420.
- Eftersom det är soligt väljer jag att försöka fånga det vackra ljuset längs Oxford Street. Står där från 17.00 och 18.00. Det går bra. Kommer in en typ av "flow". Det blev 60 bilder. Totalt sett 480 bilder nu.
- Det börjar att mörkna – denna berättelse utspelar sig i mars månad – och jag börjar att röra mig med bestämda steg till det tåg som ska ta mig hem. Traskar via Soho, ChinaTown och över Themsen till Waterloo. Kollar på kameran och den visar att jag tagit 504 bilder totalt.
- Väl hemkommen så har jag gått 25 km och aktivt fotograferat kanske 9-10 timmar.
- Av de 504 bilderna så är kanske 20-30 st bilder som jag inte behöver skämmas för att visa upp och om jag har tur så är kanske en eller två bilder som höjer sig lite extra men kanske inte hamnar i en portfolio. "

Avslutar med ett citat av Elliott Erwitt: "Photography is pretty simple stuff. You just react to what you see, and take many, many pictures."

Publicerad 2026-06-06 13:09 | Läst 354 ggr
niniz 2026-06-06 14:01
Hej
Intressant och lite utanför mitt vanliga område, har svårt att ta till mig "gatufoto" som en kategori, blir lite låst typ...kanske har lite med att göra att jag inte trivs i "stan" 😁 Dock är jag sån att allt ska provas ( i princip) och vill därför säga att jag håller med mycket i texten att övar man mycket blir man bättre...det gäller som du skriver också många olika ämnen etc man behöver bara vara lite nyfiken och positivt inställd till det.
Vilken lång dag med fotografering. Hur många sådana pass gör du?
Bilden var lite kul, såg han dig?
/N
Svar från Frekeman 2026-06-06 14:21

Hej Nini! Så kul att du fann min text intressant och jag är tacksam för din kommentar. Att du gillade bilden (nä, han såg mig inte) gläder mig mig också!

De flesta största utmaning med gatufoto är att våga rikta kameran mot okända människor. Övar man på det så känns det lättare och till slut är det inte det som är problemet utan då är det komponerandet och tajmingen av de intressanta ögonblick man ser på gatan som måste övervinnas.

Eftersom jag tycker att det är så roligt att utöva gatufoto så försöker jag komma ut så ofta som möjligt och jag siktar väl på att försöka att hinna med 2-3 seriösa dagar per vecka framledes. Men när jag är ute på resa så försöker jag köra på det här viset varje dag. Snart bär det av till New York igen och är alltid positivt inställd till att försöka vara produktiv och kämpa på. Senast jag var där så nådde jag inte upp till 500 bilder då jag ibland rörde mig i områden där jag inte fann mina ögonblick att fånga.

Mvh
Fredrik
syntax 2026-06-06 22:54
Att Fredrik inte får skriva på min blogg beror inte på något som han har skrivit just nu - det beror på att han är portad.
Svar från Frekeman 2026-06-06 23:21

Men du är inte portad på min blogg, Peter – sysslar inte med sånt – så, varför inte ta diskussionen här? Nu blir det ju bara klappar på ryggen på din blogg från likasinnade som verkar veta lika lite som du om gatufoto och knappast utövar genren (ser det ut som). Varför har folk slutat att bry sig om att försöka att nå sanningen...?
RolfEric 2026-06-07 08:43
Nu hoppar jag mellan bloggarna:

500 bilder är ju betydligt mer än vad jag skulle kunna hantera och göra något vettigt av.
Det gäller mig, hur andra funkar är svårt att begripa. Så tänker jag.

Men slumpen är väl alltid en viktig ingrediens när man ska få till en bra bild. Det gäller att hitta ett bra sätt att anpassa sig till slumpen.

Det är roligt om ett foto innehåller mer intressant info för mig än vad jag kunde se när jag tog fotot. Kanske såg jag något som jag reagerade på instinktivt men behövde ett foto för att begripa vad det var jag tyckte var intressant.

Och med lite alkohol i blodet. Så blir ju alkoholen den flytande varianten av photoshop. Inte alltid den funkar för mig när jag tittar på tagna foton helt nykter :-)
Svar från Frekeman 2026-06-07 15:07

Efter en dag med 500 bilder på minneskortet så vet du för de mesta vilken handfull av bilder du tror har potential. De övriga behöver du inte ägna så stor tid.

Slumpen/tur är en gatufotografs vän men inte på det sättet som mina antagonister tror. Som gatufotograf måste du vara beredd på slumpen och turen att nåt fantastiskt händer framför dig och ta bilden. Den skickligheten är varken tur eller slump!

Tack för kommentaren!
MattiasL 2026-06-07 15:30

Citatet som ofta tillskrivs Ingemar Stenmark är relevant: "Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag."
Det gäller foto också. Att snabbt förutse var man bör ställa sig för en stark komposition t ex, eller se hur någon rör sig, fånga upp stämningar.
Johan Pihl 2026-06-07 12:13
Utan att ha engagerat mig alltför mycket i debatten, så kan jag åtminstone säga att det oftast är bättre att ha tagit för många bilder än för få. För precis som Rolf skriver i kommentaren ovanför, så är slumpen en viktig ingrediens när man ska få till en bra bild, och kanske i synnerhet när det gäller gatufotografi.
Dock vill jag inte lägga mig i hur andra fotografer går tillväga för att få till en bra bild - huruvida de tar jättemånga bilder, eller väldigt få bilder. Alla kör väl med den metod som de tycker fungerar bra för dem. Och det tycker jag inte är någonting man ska behöva att hålla på att försvara och argumentera för. Funkar det och man trivs med det, så är det ju bara att köra vidare.
Svar från Frekeman 2026-06-07 15:02

Tack för kommentaren, Johan. Ibland måste man få försvara sig själv och sina intressen när en förljugen nidbild av gatufotografer målas upp i hånfulla ordalag.

För övrigt har du såklart rätt om att för många bilder är bättre än för få!
Finn Calander 2026-06-07 13:23
Alla de som tycker att en fotograf som avlossar 500 skott/dag inte är en vettig (riktig?) fotograf, rekommenderar jag att noga studera Magnum Contact Sheets (https://www.magnumphotos.com/theory-and-practice/magnum-photographers-contact-sheets-the-images-behind-the-image/) ...
Svar från Frekeman 2026-06-07 14:58

Tveksamt om dessa personer vet vad Magnum är. De tänker väl på Dirty Harry eller Tom Selleck! De böcker de äger gällande fotografi är nog mest kameramanualer! Men, vi får ju hoppas att de vågar klicka på din länk och kan lära sig något! Tack för din kommentar, Finn!