Fredriks fotoblogg
🇺🇸 USA:s nationaldag 4 juli – New York 2025 🇺🇸
Förra året så hade jag prickat in min vistelse så att jag skulle få uppleva nationaldagsfirandet i USA under mitt besök i New York. Som bekant infaller firandet den 4 juli och min plan för dagen var först att åka till Coney Island för att kolla på den årliga tävlingen i att äta varmkorv (hot dogs) på förmiddagen. Senare på kvällen ville jag titta på det berömda fyrverkeriet som i år skulle lysa upp himlen mellan Brooklyn och Manhattan – året dessförinnan så sköt man fyrverkerierna över vattnet väster om Manhattan.
Det var mycket folk på plats när jag anlände till Coney Island och det skulle ha varit svårt att se själva hot dog-spektaklet om jag så hade velat. Men, personligen var jag mest intresserad av att fota människorna som var på plats. Från scenen utanför Nathan's Famous Hot Dog Restaurant (en klassisk varmkorvsrestaurang som funnits på Coney Island i många år) hördes livemusik men jag var för långtifrån för att se själva ätandet och hade heller inte nån pejl på vem som vann.
Många som hade tagit sig till Coney Island bar på hattar med Nathan's varumärke på och ett annat företag delade ut gratis "Beppe"-hattar med fotografiskt mönster av bönor i tomatsås. De såg rätt coola ut och jag som tycker att sådana hattar är praktiska tackade ja. Tyvärr så fanns hatten bara i en storlek och den var alldeles för stor för mig. Har givit den till min mamma för att se om kan sy in den på nåt sätt åt mig.
Jag stannade sedan på Coney Island i flera timmar för att fota längs strandpromenaden. Till min glädje så såg jag hur en av de olika "gatufilmarna" som jag skrev om i detta inlägg fanns på plats. Det var Julien från Lyon i Frankrike som var i farten. Jag ville inte störa honom i hans filmande men tänkte att jag säkert kommer att finnas med i filmen i bakgrunden. Det såg ut som om han riktade sin iPhone i min riktning men tji fick jag! Letade febrilt efter min närvaro i hans publicerade video men kunde inte hitta mig. Var det så att jag äntligen nått gatufotografens Nirvana på riktigt och blivit helt osynlig? Eller var det bara så att Julien gick fram och tillbaka flera gånger och valde att inte publicera den med en linslus till gatufotograf i bakgrunden?
Efter Coney Island så åkte jag norrut och hamnade på Brooklyn Brewery som jag gärna besöker när jag är i New York. Tog några öl för att sedan gå några tjugotal meter till Mable's Smokehouse på samma gata där de serverar hyfsad amerikansk BBQ. Satt vid baren och åt. Mätt och belåten så rörde jag mig mot vattnet mellan Brooklyn och Manhattan för att se om jag kunde hitta nån hyfsat okej plats för att titta på fyrverkeriet. Och det gjorde jag.
Hade då bytt till mitt 90 mm-objektiv och övergav därmed min möjlighet att utöva min normala gatufotografi med brännvidderna 28 och 35 mm. Lite kul att utmana sig med en ovan brännvidd. Med skymning, längre brännvidd så föll det sig naturliga att fotografera vidöppet. Det gick för det mesta bra men kombinationen av kontaktlinser och en hel dags fotograferande så hände det ibland att mina ögon inte satte fokus som önskat. Det är nog en övningssak också tror jag.
Här nedan följer diverse bilder från dagen i hyfsat kronologisk ordning. Hoppas att ni gillar dem!
För de prylintresserade bland mina läsare så kan jag berätta att bilderna togs med en 28 mm Elmarit f/2,8 ASPH och 90 mm Summarit f/2,4 samt en Leica M10.
Den här killen verkar vara superentusiastik inför dagens firande!
Säg, finns det nåt mer romantiskt än att äta en hot dog på Lady&Lufsen-sätt?
Stor och stark snubbe till höger som älskar sin mamma – det kändes tryggt för mig som påträngande gatufotograf!
"We the People" – de tre första orden i USAs konstitution.
Mannen till höger verkade vara nån celebritet – nån som vet vem?
Snubbe på strandpromenaden iförd en av många olika klädesplagg som passar för dagen.
Tatuering för fågelskådarna här på Fotosidan – vilken art? Om han slutar att träna sina bröstmuskler, hur kommer fågeln att se ut då? 🤔
Souvenirhatt och -t-shirt. Detta par tillhörde nog publiken som hejade på de ätande kan man väl tänka sig?
Glada människor som skålar vitt och brett.
En Nathan's-hatt igen – damens tatuering säger "just keep swimming".
Familj med en trött liten jänta – det var varmt för många och då kan det ju vara skönt att få sitta på axlar.
Här har nån vunnit en banan! Själv skulle jag inte ha plats för sån.
Nu sitter 90 mm-objektivet på min kamera. Vanligtvis så undviker jag ryggbilder men ibland fungerar sådana bilder – särskilt i sånt här vackert ljus. Här ser vi var det stora fyrverkeriet kommer att äga rum nånstans vid bron längst bort.
Den här unga skönheten var bekymrat försjunken i sin mobil under en rätt lång period under kvällen. Som om hon väntade på information om sin dejt som hon kanske hade köpt buketten till?
Snubbe med imponerande frilla som vill föreviga stämningen med alla människor antingen med video eller stilbild. Mobiler ger ju en förträfflig flexibilitet.
En vacker solnedgång var nog det som denna grupp av firande beundrade och ville föreviga.
En bild tagen efter mörkrets inbrott med vidöppen glugg på f/2,4. Den gör definitivt inte fyrverkeriet rättvisa på långa vägar. Trots att jag stod så långt ifrån måste jag säga att den nog var det mest imponerande fyrverkeri jag nånsin sett.
Ja, jag hoppas att ni fick en hyfsad insikt i hur självständighetsdagen firas i New York. I år så är det 250-årsjubileum så det lär väl bli än bättre kan jag tänka! Och om allt går som det ska så kommer jag att kunna närvara i år igen, i alla fall på merparten av dagen – flyget hem till London lyfter nämligen efter kl. 23 på kvällen den 4 juli.
Som vanligt så uppskattar jag kommenterar kring text och bilder eller nåt annat.
Med vänlig hälsning,
Fredrik
Gatufoto, New York, 2025 – svartvitt
Hej igen, kära läsare! Nu är det dags för fler bilder från senaste trippen till New York. Denna gång är det svartvitt som utlovat. Jag är en sån som för det mesta inte tänker i svartvitt när jag fotograferar (förutom till viss del när jag fotar med min Leica M Monochrom). Det är uttryck, händelser och karaktärer jag är ute efter att komponera på nåt bra sätt. Inte tusan har jag då tid för att fundera på färg eller svartvitt! Nä, det är främst efteråt som jag bedömer om en bild gör sig bättre i svartvitt. Om färgen inte tillför nåt speciellt så finns chansen att det blir monokromt.
Mitt tillvägagångssätt för konvertering är rätt basalt. Klickar ofta på Lightrooms B&W-knapp och Auto för att sedan dra litet i Clarity och Contrast. Korn läggs som regel på också. Att lyfta upp skuggor och exponeringen överlag sker också för det mesta. Ibland även finlir kring specifika delar – att ljusa upp ögon t ex. Sen är det klart. I 10% av fallen så kanske jag kör med en preset istället.
Här kommer bilderna – kommentera gärna i vanlig ordning om bilder och text. Alltid kul att höra personers genuina åsikter. Alla bilder tagna med min Leica M10 och 35 mm Summicron eller 28 mm Elmarit. Två är fotade med min X-Pro2 vilket anges i bildtexten.
Tagen på hörnet vid Bryant Park som jag omnämnde i förra blogginlägget. För övrigt blev denna av nån anledning väldigt underexponerad. Resultatet som ni ser är tre stopp uppljusad. Sensorn från 2016-2017 presterar utmärkt. Hade haft problem om fotot var taget med min gamla Leica M-E 240.
Den här är också tagen på samma plats
Även denna!
Den sista från Bryant Park-hörnet i detta blogginlägg
Gillade hatten på sned som han bar så fint
Ett mörkt foto men det är för att det var taget på kvällen. Vanligtvis undviker jag personer som sitter i sina mobiler men den här kvinnan såg så fin ut där hon satt så jag gjorde ett undantag. Månne textade hon sin försenade dejt?
Gladde mig åt att 28 mm satt på kameran – annars hade hennes stora steg inte fångats
Boxare som slagit för hårt? Tagen med Fujifilm X-Pro 2 med 23 mm.
Betrakta detta ägg!
Önskar att jag minns vad de språkade om när de gick förbi
Tillbaka i Flushing, en stor Chinatown i stadsdelen Queens. Där låg mitt hotell förförra året.
I en park i Brooklyn om jag inte minns fel. Tagen med Fujifilm X-Pro 2 med 23 mm.
Jag tror att det blir minst två New York-bloggar till från förra årets resa. Jag fann fler okej färgbilder och jag kommer också att författa en inlägg om hur det var att fira fjärde juli på plats. Sen får det lov att räcka.
Fredrik
Gatufoto, New York, 2025 – färg
I september förra året så skrev jag ett blogginlägg om mina bloggplaner och med facit i handen så har det dröjt litet men jag har nu som utlovat skrivit om Diane Arbus och IKONER-utställningen. Inget djuplodande om Leica M än (förutom inlägget om Leica M EV1) och inte heller om hur det gick med gatufotandet i New York förra sommaren. Nu ska det bli ändring kring det sistnämnda med detta blogginlägg!
Att idka gatufoto i New York är det många som tycker om att göra. Som jag ser det beror det på gatufotots historia – att många pionjärer och stjärnor inom genren verkade i staden. Sen så finns där en massa intressanta karaktärer som rör sig bland reflekterande ljus från glasade fasader och gula taxibilar. Jag har nu varit i New York åtta gånger med början 2010, då jag ännu inte hade blivit en inbiten gatufotograf. Så, hela sju gånger har jag besökt det Stora Äpplet med gatufoto som planerad huvudsyssla.
Det är lätt att skapa förväntningar om att man under New York-vistelser skall åstadkomma fler "keepers" än tidigare – dels för att man känner staden bättre efter varje besök men också för att man när förhoppningen om att man fortfarande håller på att utvecklas och bli bättre på gatufoto. Jag har lärt mig att hantera denna press hyfsat bra känner jag – det blir till att försöka så gott man kan och så får det bli som det blir helt enkelt.
Så, hur gick det då? Sisådär. Jag brukar ha som mål att sikta på minst 500 bilder per dag när jag gatufotar en heldag, särskilt på sommaren då dagarna är längre. Det kan låta mycket för vissa men jag vet att om jag är flitig och håller ögonen öppna för det intressanta samt befinner mig på rätt plats så är det runt 500 bilder jag brukar hamna. Denna gången nådde jag inte alls upp till denna siffra. Rätt långt ifrån, faktiskt. Det blev drygt 300 bilder per dag i runda slängar. Mycket berodde på att jag traskade i områden där det helt enkelt inte fanns så mycket att gatufotografera och att jag förflyttade mig till fots istället för att ta tunnelbanan. Jag är ändå nöjd med min insats för man kan inte fotografera bara för att nå upp till en viss siffra. Det vore korkat!
Här är i alla fall några bilder från resan som jag vågar visa utan att skämmas allt för mycket. Som vanligt uppskattas kommentarer om bilderna och innehållet i mitt blogginlägg – såväl kritiska som berömmande. Alla bilderna är tagna med en Leica M10 med antingen en 35 mm Summicron eller en 28 mm Elmarit för de som intresserar sig för sånt!
Denna bild togs på Coney Island, på kvällen den dan jag anlände. Tänkte att det bådar gott om gatufotogudarna ger mig sådana här färgmatchningar så snabbt!
Vill inte tro att de här två är turister. Hoppas att de är tvättäkta amerikanska italienare vars förfäder bott här sen Little Italy blev till.
Gissar på en turistfamilj. De är på Femte Avenyn.
Den här har jag glömt var den är tagen. Ingen märkvärdig bild men hon är stilig när hon går ut med hund sin tycker jag.
Gatufoto ombord på färjan till Staten Island som man åker på gratis
Tyckte hon satt litet intressant på stenen. Nära Union Square.
Den här mannen vinkar dig välkommen till en korsning mellan West 42 St och Sjätte Avenyn, vid Bryant Park. Detta är ett populärt tillhåll för många gatufotografer och här kan man bli rätt produktiv. Resten av bilderna i detta blogginlägg är tagna just i den korsningen (i samma hörn faktiskt).
Jag noterade att hennes hår guppade upp och ned som om det kommit i självsvängning. Tur med de gula taxibilarna som jag försökte placera rätt i förhållande till henne. Jag tycker att det är lyckad bild.
Ett gäng ungdomar som släcker törsten sin i denna stad där det kan bli rejält varmt på sommaren
Det finns en hel gatufoton från New York där folk bär på grejor med munnen – gatufotografen Jeff Mermelstein har några sådan pärlor.
Denna kvinna hade kanske ätit nåt gott till lunch som gjorde sig påmint? Ser ut att vara en Sony-fotograf?
Ovan nämnde Jeff Mermelstein har givit ut en bok med gatufoton där folk antingen springer eller håller på med håret (lirkar det runt fingret). Jag är inspirerad uppenbarligen.
Nästa blogginlägg från New York kommer att fokusera på svartvita bilder.
Fredrik
Gatufoto-träning – promenadvideor från New York...
I slutet av juni bär det av till New York igen. Det kommer att bli ett kärt återseende. Förra gången tajmade jag in Puerto Rico-firandet (se detta blogginlägg) och denna gången får jag första tillfället att vara med om mitt andra favoritlands nationaldagsfirande – USA:s självständighetsdag, i folkmun kalled "The Fourth of July". Och även om jag på skoj skulle vilja lägga till ett "B" för "Britain" mellan G:et och sista A:et i "MAGA" så är jag trots min anglofili glad för att USA fick sitt eget styre och utvecklades till det fantastiska land som det är.
Efter sex tidigare besök med inriktning på gatufoto så är staden inte helt obekant men man glömmer ju. Och då kan det vara nyttigt – och underhållande – att virtuellt besöka stan. Det finns nämligen åtskilliga YouTube-kanaler där personer helt enkelt traskar omkring i olika delar av New York med en actionkamera i näven och filmar precis allt som de ser. De publicerar sedan dessa videor, ofta runt 45-60 minuter långa.
Jag kan inte låta bli att fundera på vad personer, som brukar kritisera mig för att jag publicerar fotografier på individer utan samtycke, anser om dessa videor? Här rör det sig om minst 24 bilder per sekund i hög upplösning. Man ser tydligt alla som går förbi och man hör dem prata dessutom ibland! Många kränkta människor i New York blir det vad jag förstår… 😄
Här följer de YouTube-kanaler i ämnet som jag prenumererar på. De liknar varandra: inget prat, bara filmning. Vissa kör med mer vidvinkel än andra. Ellie Walks har ibland lite jobbigt vindljud när det fläktar på lite. Men överlag så är alla bra och fyller sin funktion samt ger mig ett billigt nöje.
Strolling the City: https://www.youtube.com/@strollingthecity
Julien in NYC: https://www.youtube.com/@JulienInNYC
Ellie Walks: https://www.youtube.com/@EllieWalks
The Table: https://www.youtube.com/@thetable71
Puffbilden ovan liksom följande fotografi är från Times Square och togs i skymningen.
Hälsningar,
Fredrik
New York 2024 – bortom Manhattan...
Länge tänkte jag slarvigt och felaktigt att New York i stort sett kunde likställas med Manhattan. Nu vet jag bättre. Till att börja med så är New York ju namnet på den fjärde folkrikaste staten i Förenade Staterna. Storleksmässigt ligger den på 27 plats av USAs 50 stater. Och det är inte staden New York som är huvudstad i staten utan den medaljen går till Albany. På engelska om man menar själva staden New York så lägger man till "City". På svenska blir det rätt och slätt New York – det får framgå ur sammanhanget om det är staten eller staden som menas.
Manhattan är bara en av fem stadsdelar som staden består av. De övriga är Bronx, Staten Island, Queens och Brooklyn. I Bronx har jag bara varit en gång. Till Staten Island tar jag som tradition alltid gratisfärjan från Manhattans sydspets minst en gång per New York-besök: man får se Frihetsgudinnan på avstånd och Manhattan i sig ser rätt tjusigt ut på avstånd. Och det går faktiskt att gatufota utmärkt ombord på färjan. Men, jag har bara gått av den och sen gått på nästa färja tillbaka så det jag sett av Staten Island är i stort sett bara färjeterminalen. I Brooklyn och Queens har jag varit oräkneliga gånger och jag har även bott på hotell i de stadsdelarna (Flushing i Queens senast).
I förra blogginlägget visade jag färgbilder från Manhattan. Nu blir det både färg och svartvitt från senaste resan men från två av New Yorks andra stadsdelar – Queens och Brooklyn. Och jag visar både gatufoton och annat.
Det är inte gatufotografen som har givit honom hans lätt oroliga uttryck – Flushing, Queens.
Många amerikaner utmärker sig genom att fortfarande att bära munskydd i större utsträckning jämfört med många andra västländer. Det var inte ovanligt att se asiater bära munskydd innan Covid men denna donna hör nog inte till den kategorin – trots att fotot är taget i Flushing, Queens.
Här tog jag mig friheten att försöka ge fotot några år på nacken genom att använda en preset som heter Autochrome. Tyckte att det passade detta foto. Brooklyn.
Även denna är från Brooklyn. Minns inte om jag lade märke till att snubben i förgrunden kunde vara en gatufotograf när jag tog fotot. Han bär ju diskret på en film-Leica M eller möjligtvis någon tidig digital M – kanske en M9?
I delar av Brooklyn bor det många ortodoxa judar. Jag tror att detta foto togs i Williamsburg.
Brooklyn. Lite nyfiken på deras samtal av vilket jag inte hörde nåt alls.
Jag antar att på Kuba skulle man aldrig låtit en sån här vacker bil slitas på det här sättet. Fin ändå på nåt vis. Brooklyn.
Här hade jag glömt att ställa om slutartiden till minst 1/500 sekund – som jag brukar försöka att fota med för att frysa rörelser. Men 1/30 sekund gav en rörelseoskärpa hos löparen som jag gillar. De mörka molnen i bakgrunden ledde till ett skyfall lite senare. Jag slapp dock springa för att söka skydd.
Jag hann nämligen ta mig till nån byggnad som hade ett rejält överhängande tak som gjorde att jag kunde hålla mig torr. Medan regnet föll så tyckte jag att den här fönsterrutan mot den gula väggen så intressant ut. Brooklyn.
Den här bilden kändes mer lyckad när jag tog den. Nu var den lite svår att behandla så att den nådde den höjd jag trodde den skulle kunna ha. Men, jag visar den ändå.
En lekplats med taggtråd och containrar. Jag fotade genom stängslet. Brooklyn.
Brooklyn. På väg från Williamsburg mot Brooklynbron.
Avslutar med ett foto från en vy som har fotats flera miljoner gånger. Taggen #dumbo vittnar om 2,7 miljoner foton bara på Instagram. Det vi ser är vyn av Manhattan-bron från området i Brooklyn som kallas för Dumbo. Hit skall alla turister och typ fotografera samma sak. Mitt foto är främst för att illustrera lite av den aktiviteten – inte på ett särskilt bra sätt dock men det var inte min ambition.
Kommentera gärna i vanlig ordning. Beröm eller tuff kritik mottages tacksamt.
Hälsningar,
Fredrik

























































