Fotbolls-VM startar!

Nu är det äntligen dags igen för alla runtom i världen som gillar fotboll! Själv är jag inget särskilt hängivet fan av sporten men brukar tycka att det är rätt kul ändå, speciellt när ens eget eller egna lag är med och slåss om pokalen! Trots min anglofila läggning så håller jag ändå först och främst på Sveriges landlag – förmodligen för att de är "underdogs" men också för att jag faktiskt är svensk i grund och botten (det går ej att komma ifrån!). Samtidigt blir det också kul att följa Englands landslag som säkert kommer att underprestera som vanligt när det gäller. Men, man vet ju aldrig. Kanske är det deras tur igen – 60 år ju en jämn och fin siffra!

I början av april i år så befann jag mig en solig onsdag kring Oxford Circus. Dagens fotograferande hade väl gått sisådär om jag minns rätt och jag beslöt mig därför att se om jag kunde få några ytterligare bilder innan dagen tog slut. Vid klockan fem på eftermiddagen så står solen rätt fint (särskilt på sommaren) längs med Oxford Street och jag ställde mig vid ett av hörnen av Oxford Circus som under en lång period haft nån typ av byggnadsplank framför byggnaden. På det sätter man upp jättelika reklambilder som byts ut med jämna mellanrum. Vid den här tiden så hade man smällt upp en stor bild på en av Englands landslagspelare iklädd lagtröjan med logga och den enda stjärnan ovanför*.

Jag beslöt mig för att med mitt älskade 28 mm Summaron-objektiv på min gamla Leica M-E 240 fota folk som gick förbi i det fina ljuset med landslagssymbolen i bakgrunden. Stod ungefär på en meters avstånd och inte en enda sa nåt om att jag fotograferade dem. Sannolikt märkte ingen det tack vare kvällssolen i deras ögon och att man står så nära – ingen förväntar sig att blir fotograferad på så kort avstånd – men säkert också för att de var på väg nånstans efter att ha rundat hörnet som jag stod vid.

Det blev totalt drygt 120 bilder med fotbollsbakgrunden under de 45 minuter som jag stod där. Det som avgjorde om jag knäppte av var nog för det mesta att personerna valde rätt rutt och var på rätt avstånd i förhållande till bakgrunden med loggan. Och att de fick vara ensamma i bilden. Oxford Circus är en mycket folkrik plats och personer gör inte alltid som gatufotografen vill!

Visar här de 18 mest lyckade bilderna. Den inte särskilt djupa tanken med detta lilla snabbt improviserade fotoprojekt är väl så här i efterhand kanske att gissa om personen i bild kommer att hålla på England eller inte i denna mångfaldens stad? Hursomhelst, må bästa laget vinna!

Heja Sverige (och England!)!

* för er som inte vet så visar en sån stjärna att man vunnit ett VM – England vann sitt på hemmaplan 1966. Tyskland har fyra stjärnor…

Vore intressant att höra om vad ni tyckte om mitt lilla projekt, så kommentarer – positiva som negativa – uppskattas alltid! Nån av bilderna måhända står ut som favorit? Alltid kul att få veta.

Fredrik

Inlagd på (foto)akuten!

Häromdagen, i söndags, så blev det en händelserik dag. Som så många gånger förut så stod en heldag av gatufotografering i London på menyn. Skillnaden den här gången var ju att jag nyligen lärt mig av Fotosidanmedlemmen Peter Hennig och hans påhejare hur totalt omöjligt det är för en fotograf att medvetet skapa och bygga upp sina bilder om man är ute en hel dag och siktar på att komma hem med över 500 exponeringar! Som ung och dum, utan de äldre fotografernas vishet och djupa kunskaper om gatufoto, så tänkte jag testa denna nyvunna insikt. 

Vilket misstag! Likt Ikaros flög jag för nära solen. Man hittade mig tydligen i fosterställning i ett hörn av Oxford Circus, mumlandes nåt om "I just... need... to reach... 500...". Fotoambulansen tog mig raskt till närmaste fotoakut där jag fick tillbringa flera timmar för att återhämta mig någotsånär. De hade inte sett ett värre fall av gatufotoutbrändhet sen Garry Winogrand besökte London 1968.

Min diagnos blev tuff och svår att ta till sig. Hade fått akut acros i mitt avtryckarfinger men amputering kunde lyckligtvis undvikas med nöd och näppe. De svåra smärtorna fick jag starka smärtstillande piller mot i form av Kodakein. Den medicinens sidoeffekter är ofta ett livslångt behov av extra intag av vitamin C-41. Inte kul.

Men, det var de psykiska besvären som var värst. Man förklarade för mig att jag måste haft en skyddsängel (HCB?) den dagen eftersom jag bara hade fotat med min Leica M Monochrom som bara tar svartvita bilder. Om det hade rört sig om färgfotografi så hade min hjärna med största sannolikhet inte klarat av de extra färgintrycken. Så, nu sitter jag här och känner mig analåg. Och knaprar Neopanil för att lugna nerverna. Jag måste fortsättningsvis bära med mig en Astia-inhalator för när det känns som värst! Om jag ändå hade lyssnat till de erfarna...!

Som ni förstår, så var ovanstående en liten saga. Jag mår alldeles utmärkt. Men, det var sant att jag var ute en heldag i London i söndags med min Leica M Monochrom. Tre brännvidder hade jag med mig: 50, 35 och 28 mm. 

I mitt senaste blogginlägg så hade jag med en fiktiv men typisk beskrivning vad jag kan ha för mig en heldag gatufotandes i London. Jag lät den inspirera till söndagens rutt och nedan kan ni se ett stort urval bilder från dagen. Sammantaget gick jag drygt 23 kilometer och tog 531 bilder. Fotograferade aktivt i ca 7 timmar gissar jag. Första bilden togs kl. 09.33, sista kl. 18.04. Började dagen med 50 mm, en för mig rätt ovan brännvidd, i alla fall för gatufoto.

Viktigt att veta är att jag i stort sett aldrig tar använder mig av serietagning, utan varje bild har en bestämd tajming och intention bakom sig. Alltså, ingen kulsprutemetod. Ibland tar jag dock flera bilder av en och samma scen, om det går, ifall jag ser en ny handgest, en förflyttning av ansikten etc. Högst medvetet och ingen slump.

Med bilderna nedan vill jag helt enkelt visa att det är fullt möjligt och faktiskt ganska lätt att "gestalta" (Peters uttryck – betyder att "att fotografen medvetet skapar och bygger upp sin bild") sina bilder under en hel dag, från morgon till kväll, trots att man exponerar över 500 bilder på en dag. Utan serietagning. Vad beträffar den fotografiska och konstnärliga kvaliteten på mina bilder kan man ha olika uppfattningar men poängen här är att jag, utifrån mina förutsättningar som människa och amatörfotograf, faktiskt kunde skapa flera bilder hela dagen som blev som jag tänkt att de skulle bli. Därmed faller Peters tes.

Slutligen kanske flera av er frågar sig varför jag lägger energi och tid på denna debatt? Jo, för att jag vill vara en röst emot Peter och hans hejdukar som jag finner vara ett gäng missunnsamma, debattovilliga och självgoda tyckare som saknar färsk erfarenhet och kunskap om ett ämne (gatufotografi) som de ändå inte tvekar att uttala sig tvärsäkert om. Min uppfattning är att de målar en nidbild av många gatufotografer, baserat på lögner och intellektuell oärlighet.

Till bilderna nedan har jag skrivit text om hur jag tänkte när jag tog bilden, var bilden är tagen samt bildinfo kring vilken brännvidd som användes och vid vilket klockslag bilden togs. Bilderna ska vara i kronologisk ordning.

Waterloostationens utsida. Fascinerad av arkitekturen och tar ibland denna typen av bilder. Bildinfo: 50 mm, kl. 09.37.

Lower Marsh: Pub med namn som leker med utmärkta komediserien Pang i bygget (på engelska Faulty Towers). Bildinfo: 50 mm, kl. 09.43.

Roupell Street: Nära Waterloostationen finns ett område som verkligen tar en tillbaka i tiden. Tydligen så filmas det ofta här av den anledningen. Flera av bilarna är äldre och av det franska märket Citroën. Idag när jag fotade så började en man prata med mig. Han hade åter flyttat till området och kunde berätta för mig att det finns fem äldre Citroënbilar i området som ägs av en och samma person. Det fanns nämligen en Citroënverkstad i närheten och ägaren jobbade där. Bildinfo: 50 mm, kl. 10.00.

Roupell Street: Leker här lite med mitt min Summarit 50 mm på full öppning (f/2,4). Känner mig lite fundersam var man ska lägga skärpan när man fotograferar bilar. Jag bestämde mig för nummerplåten. Bildinfo: 50 mm, kl. 10.03.

Whittlesey Street: Ingen Citroën men väl en gammal Morris från England. Bildinfo: 50 mm, kl. 10.11.

Den här lilla figuren tittade på mig genom fönstret. Ett spöke? Tog några bilder och valde att visa upp denna. Bildinfo: 50 mm, kl. 10.14.

Theed Street: Sådana här bilder kan vara roliga att ta vilket alltså händer ibland. Bildinfo: 50 mm, kl. 10.15.

Newport Court: Dagens första gatufoto som visas upp. Fastnade för den lilla vitklädda gruppen och gladde mig åt att man i dagens samhälle kan få ta del av kafékulturen trots att man är rullstolsburen. Men, jag ville ha nåt mer för balans. Väntade in kvinnan till vänster och knäppte av. Ingen bild som kommer att vinna några tävlingar men ändå värd att tas. Bildinfo: 35 mm, kl. 11.07.

Berwick Street: Den här gillar jag. Affären han jobbar på har precis öppnat och jag såg hur hans ansikte stack fram i dörröppningen. Hans tankar såg ut att vara långt borta. Bildinfo: 35 mm, kl. 11.24.

Oxford Street: Att ta bilder på folk som tar selfies är lite av en kliché men här tänkte jag att det var så många och att de var snarlikt klädda vilket skulle passa dagens monokroma fotografi. Tog tre bilder totalt för jag behövde maximera antalet synliga ansikten. Bildinfo: 35 mm, kl. 11.28.

Oxford Street: I en tid då de flesta personer på våra gator är försjunkna i sina smartphones så är det kul att se när nån faktiskt läser en bok istället. Att han var litet speciellt klädd gjorde ju inte saken sämre. Bildinfo: 35 mm, kl. 11.29.

Inverness Street: Här gick det undan. Noterade hur hans vänstra hand såg ut vid midjan och tog bilden därför. Blev som jag hade tänkt. Bildinfo: 35 mm, kl. 12.23.

Chalk Farm Road: Får man ta bilder på gråtande eller ledsna barn? Japp. Det gjorde Vivian Maier och även Joel Meyerowitz. Känns som man är i gott sällskap. Bildinfo: 35 mm, kl. 12.38.

Anglers Lane: Här tänkte jag initialt bara ta en bild på vespan men sen såg jag möjligheten till att göra nåt mer och få med den unga kvinnan mitt i steget. Så blev det. Bildinfo: 35 mm, kl. 13.08.

Harmood Street: En riktigt trevlig boklåda som ofta har intressant fotoböcker att köpa. Inte alltid billigt och idag lät jag bli att köpa "A Maverick Eye – the Street Photography of John Deakin" för £40. Den här bilden tog jag initialt för att dokumentera hur boklådan ser ut men det blev ju ett okej gatufoto ändå med den bläddrande herren i dörröppningen. Bildinfo: 28 mm, kl. 13.22.

Camden Market: Den här bilden föreställde jag mig flera sekunder innan jag tog den. Jag såg mamman och barnet komma emot mig ungefär fem meter bort. Visste att jag ville ha nåt mer än dem i bilden och positionerade mig så att jag förhoppningsvis kunde få mannen med händerna på ryggen som en balans. Mamman och dottern gick lite annorlunda än jag tänkte mig och jag fick omfokusera lite på känn. Lyckades. Särskilt glad över att den lilla jäntan ser på mig med knuten näve! Hon kanske inte gillar gatufotografer? Bildinfo: 28 mm, kl. 13.37.

Camden Market: Det är litet av en kliché inom gatufoto att avfotografera personer som pushar eller drar vagnar av olika slag. Här var det snabb reaktion som gällde och jag är glad för hur massiv hans pirra med last är i bilden. Nöjd trots klichén. Bildinfo: 28 mm, kl. 14.13.

Oxford Circus: Funderar på vad den lilla jäntan ser och funderar på. Vilka upptäckarmaskiner barn måste vara vid den åldern! Bildinfo: 28 mm, kl. 15.28.

Oxford Circus: När folk kommer bärande på sina hundar så kliar det i avtryckarfingret. Väldigt ofta får hundarna för sig av vända sig bort men här blev det som jag hade hoppats. Gatufoto för hundvänner. Bildinfo: 28 mm, kl. 15.29.

Oxford Circus: Jag tycker att det är trevligt att fotografera par som verkar vara kära. Vinner inga tävlingar men fotot blev som tänkt. Bildinfo: 28 mm, kl. 15.46.

Oxford Circus: Två unga vänninor som hade köpt blommor. Här kanske det skulle ha varit en fördel med färg men jag tog bilden ändå. Bildinfo: 28 mm, kl. 15.59.

Oxford Circus: Vi får hoppas att hon bara ser sur ut och kanske ändå har en okej dag. Såg henne på avstånd och tänkte att hennes mun ser ut som spegling av toppen på hennes glasögon. Bestämde mig för att ta en bild. Nöjd med den. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.01.

Oxford Circus: Ännu en hundbild där hunden uppför sig någorlunda fotogeniskt. Paret bakom ler möjligtvis mot fotografen för de vet att det finns en liten vovve i famnen på den jag fotograferar. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.08.

Oxford Circus: Snabb reaktion för att fånga det här ögonblicket. Det lyckades. Övning ger färdighet. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.12.

Oxford Circus: Gillade paret som satt på motorcykeln med bussen i bakgrunden men nåt mer behövdes. Mamma och dotter gjorde att jag knäppte av. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.23.

Oxford Street: En liten allvarlig jänta längs Oxford Street. Bilden blev som planerat – övriga människor placerade så bra som man kunde förvänta sig. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.28.

Old Compton Street: Denna unga kvinna var stiligt klädd och bar på blommor. Tog en bild på en lite längre ifrån som blev misslyckad då hon höll upp buketten framför ansiktet. Den här lider väl av att hon tittar ned i mobil men bilden blev ändå småokej kan jag tycka. Blommor är fina. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.44.

Old Compton Street: En familj där pappan hjälper dotter med att knyta skorna. Dottern ser inte helt nöjd ut. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.46.

Berwick Street: Tre troende muslimer i sina vita dräkter drog blicken min till sig. Pizzerian Breadstall gör fantastisk pizza men jag tror knappast att etablissemanget är halal. Ögonblicket efter så tror jag att de gick därifrån, tomhänta. Bildinfo: 28 mm, kl. 16.52.

Peter Street: Ett enkelt motiv i form av en seriös ung man, fångad mitt i steget. Vart är han på väg? Bildinfo: 35 mm, kl. 17.11.

Old Compton Street: Mannen hade precis kommit ut från en bar. Ställde mig och väntade på att han skulle vända sig om och när det skedde tog jag bilden. Är det läppstift eller en vapemaskin som han har vid munnen? Bildinfo: 35 mm, kl. 17.16.

Lisle Street: För de som följt min fotografi så är det inte obekant att jag gillar cigaretter i mina foton. Den här kvinnan såg jag på några meters avstånd i Chinatown men valde att vänta in henne så att hon var nära och i visst motljus, som jag hoppades skulle lysa upp hennes ansikte en grad. Blev bättre än jag hoppades på. Bildinfo: 35 mm, kl. 17.31.

Lisle Street: De två som satt på huk drog till sig mitt intresse några sekunder innan. Då glodde de inte i sina mobiler. Såg ändå kompositionen med dem och den unga damen som lutade sig mot den lilla stolpen. Var på vippen att inte ta fotot men hon vände snabbt upp blicken mot fotografen och jag knäppte av. Inte så himla bra men inte så dålig heller. Bildinfo: 35 mm, kl. 17.32.

Lisle Street: Det här paret valde jag att fotografera eftersom jag tänkte på den kände australienske gatufotografen Jesse Marlow. Han hade en gång ett projekt där han fotograferade personer med plåster på eller liknande. Blick in kameran. Funkar ändå. Bildinfo: 35 mm, kl. 17.34.

Leicester Square: Detta glada par bestämde jag mig för att eventuellt fotografera och glad blev jag när han beslöt sig för att hålla för munnen på sin käresta. Slump och tur men att jag knäppte av var alltså ingen slump! Bildinfo: 35 mm, kl. 17.40.

Ni som har läst ända hit vill jag tacka för er tid och uppmärksamhet. Vanligtvis brukar jag inte publicera så här många bilder i ett blogginlägg men den här gången fanns det en god anledning. Hoppas att ni som jag tycker att bilderna inte ser ut att ha kommit till genom en slump och utan tanke. Det är nämligen vad Peter och hans gäng verkar anse om hur många av dagens gatufotografer jobbar. De senare lär tydligen använda sin kamera som en ”kulspruta” för att sedan hemma vid datorn hoppas att de har haft turen att lyckas fånga nåt som är bra. Verkligheten är helt annorlunda för mig och för de flesta andra gatufotografer jag har lärt känna under åren.

Som alltid är jag intresserad av kommenterar på text och bild. Kommer inte likt mannen i sista bilden idka nån typ av censur i kommentarsfältet – alla är välkomna med sina åsikter och tankar. Viktigt att låta diskussionen få vara fri.

Med vänlig hälsning,

Fredrik

Svarskommentar på Peter Hennigs senaste blogginlägg...

Eftersom Peter tog bort följande kommentar till hans senaste blogginlägg så publicerar jag den här nedanför istället. Lite ledsamt att behöva göra så eftersom Peter inte klarar av att ta en debatt och tar bort obekväma argument, fakta och åsikter.

Här är förresten den bild från New York som jag nämner i mitt svar. Ser att den faktiskt var tagen 2023 och inte det år jag skrev i mitt svar.

Mvh

Fredrik

Svaret till Peter:

Övning ger färdighet. Jag häpnas med jämna mellanrum av vad människor faktiskt klarar av. En bedrift som verkar helt omöjlig till en början avklaras med bravur av nån idrottare, musiker eller hantverkare. Gemensamt för dem är att de övar, tänjer sina gränser steg för steg, vilket resulterar i muskelminne, snabbhet, fingerfärdighet etc.

Att hantera en kamera och ta kort med den (analog som digital) är faktiskt inte så krävande om man tänker efter. En duktig gitarrist däremot har ett annat förhållande till sitt fysiska element och det är betydligt svårare att få ut nåt vackert på en gitarr jämfört med kamera. Men en kamera är faktiskt bara att knäppa av. Så, 500 iterationer av något så lätt som att föra upp en kamera till ögat och knäppa av är inte fysiskt påfrestande för en frisk person. Det borde vi kunna hålla med varandra om.

Kruxet är förstås om hjärnan under en hel dag orkar se och ta notis om potentiella bilder. När jag började att fotografera seriöst så tog jag inte så många bilder under en dag i exempelvis London. Jag kollade just på vad jag lyckades åstadkomma den 27 augusti 2011. Endast 140 bilder och de flesta var skräp och väldigt nybörjarmässiga. Jag var en rätt kass fotograf då. Men, jag stretade på, skaffade och läste fotoböcker, försökte lära mig hur andra mer högpresterande gatufotografer gjorde. Så sakteligen blev jag bättre, fick ett effektivare och snabbare bildseende och började ta fler och bättre bilder. Jag kan ärligen säga att jag inte känner mig trött i hjärnan efter en dag i London med 500+ bilder under bältet. Däremot känns det ibland lite stumt i benen när man gått mellan 20-30 km. Jag är inte fysiskt vältränad men visst tusan orkar jag med att se potentiella bilder en hel dag. Det går liksom numera på automatik. Vad gäller gatufoto så behöver man alltsomoftast lite tur också att nåt intressant uppenbarar sig. Då gäller det att vara beredd. En av mina bästa bilder från mitt New York-besök 2024 blev en bild som tog mycket sent på dagen, då jag var nära att gå hem. Den bilden fick jag möjlighet att visa upp för självaste Richard Kalvar (82-årig Magnumfotograf och en av mina gatufotohjältar) som tyckte att den inte var så pjåkig. Så, man kan ta bra bilder närsomhelst på dagen (eller natten).

Vet inte om du såg mitt långa svar på Gunnar Stalands senaste blogginlägg. Jag beskrev en fiktiv, men ändå realistisk, typisk dag av gatufotograferande i London en dag i mars. Om du tycker att den verkar vara så jobbig för mig som fotograf och gör att jag tappar det bildseende och möjlighet till bra bilder så blir jag förundrad. Här återger jag den beskrivningen:

"En typisk dag i London kan se ut som på följande sätt:
- kommer till Waterloo-stationen med tåg kl. 08.30. Har ibland på ett längre objektiv (50, 75 eller 90 mm) som start. Börjar ofta att ta en runda i närområdet och ta foton som ofta inte är gatufoton utan allt möjligt annat som intresserar mig. Testar lite olika vinklar av stillastående föremål – hus och bilar exempelvis. Kanske tar en timme. Spatserar över Themsen och knäpper gärna av en del foton på floden också. Dags för en fika. Kanske 70-90 bilder har tagits.
- Efter fikat sitter en 28 eller 35 mm på kameran. Dags för gatufoto. Värmer upp tajmingen med lite övningsbilder men som ibland faktiskt kan bli helt okej. Traskar via Covent Garden, ChinaTown, Soho till Oxford Street. Väl där så kanske jag har tagit en 50 bilder till. Väl på Oxford Street så funderar jag på om jag kanske ska gå hela vägen upp till Camden Town eller gå fram och tillbaka några gånger längs Oxford Street. Kl. är nu runt 11.
- Idag blev det att gå upp till Camden Town. Där kryllar det av turister, intressanta människor och färgglada utstyrslar. Går några varv på området och försöker fånga potentiella scener.
- Går vidare upp till Camden Town-bryggeriet och beställer två halva pint av ett par av deras öl. Dricker upp dem under en halvtimme. En snabbis på herrarnas och sen ut igen. Går tillbaka till Camden Town och fotar lite mer där. Sen bär det iväg igen ner till Oxford Street. Antalet bilder nu kanske är 240?
- Eftersom jag ser potentiella bilder medan jag förflyttar mig så upphör inte fotograferingen. Tillbaka på Oxford Street kl. 13.45 med kanske 260 bilder totalt nu. Solen börjar ligga fint över Oxford Street och Oxford Circus (finast blir det runt 17.00) och jag ställer mig på min speciella plats på Oxford Circus och låter folk komma emot mig. De som ser intressanta ut försöker jag komponera till ett foto. Eftersom det är så mycket folk som rör sig där så blir det också många foton. Det är alltid dock med en tanke som jag tar varje foto.
– Om jag inte har träffat alltför många andra gatufotografer så kanske det har blivit 100 bilder under 1,5 timmar på Oxford Circus med litet vandring också längs Oxford Street. Nu upp i 360 bilder totalt. Kl. är 15.45.
- Kanske unnar jag mig en fika till eller möjligtvis en öl. Tar en halvtimme. Äter gör jag sällan utan det får bli när jag kommer hem. Ölen, den här gången, intogs i Soho. Fotar däromkring och tar mig sen ned till Chinatown. Går några rundor i det sistnämnda området. Mycket att se på och fint ljus. Antalet bilder är nu upp i 420.
- Eftersom det är soligt väljer jag att försöka fånga det vackra ljuset längs Oxford Street. Står där från 17.00 och 18.00. Det går bra. Kommer in en typ av "flow". Det blev 60 bilder. Totalt sett 480 bilder nu.
- Det börjar att mörkna – denna berättelse utspelar sig i mars månad – och jag börjar att röra mig med bestämda steg till det tåg som ska ta mig hem. Traskar via Soho, ChinaTown och över Themsen till Waterloo. Kollar på kameran och den visar att jag tagit 504 bilder totalt.
- Väl hemkommen så har jag gått 25 km och aktivt fotograferat kanske 9-10 timmar.
- Av de 504 bilderna så är kanske 20-30 st bilder som jag inte behöver skämmas för att visa upp och om jag har tur så är kanske en eller två bilder som höjer sig lite extra men kanske inte hamnar i en portfolio. "

Avslutar med ett citat av Elliott Erwitt: "Photography is pretty simple stuff. You just react to what you see, and take many, many pictures."

🇺🇸 USA:s nationaldag 4 juli – New York 2025 🇺🇸

Förra året så hade jag prickat in min vistelse så att jag skulle få uppleva nationaldagsfirandet i USA under mitt besök i New York. Som bekant infaller firandet den 4 juli och min plan för dagen var först att åka till Coney Island för att kolla på den årliga tävlingen i att äta varmkorv (hot dogs) på förmiddagen. Senare på kvällen ville jag titta på det berömda fyrverkeriet som i år skulle lysa upp himlen mellan Brooklyn och Manhattan – året dessförinnan så sköt man fyrverkerierna över vattnet väster om Manhattan.

Det var mycket folk på plats när jag anlände till Coney Island och det skulle ha varit svårt att se själva hot dog-spektaklet om jag så hade velat. Men, personligen var jag mest intresserad av att fota människorna som var på plats. Från scenen utanför Nathan's Famous Hot Dog Restaurant (en klassisk varmkorvsrestaurang som funnits på Coney Island i många år) hördes livemusik men jag var för långtifrån för att se själva ätandet och hade heller inte nån pejl på vem som vann.

Många som hade tagit sig till Coney Island bar på hattar med Nathan's varumärke på och ett annat företag delade ut gratis "Beppe"-hattar med fotografiskt mönster av bönor i tomatsås. De såg rätt coola ut och jag som tycker att sådana hattar är praktiska tackade ja. Tyvärr så fanns hatten bara i en storlek och den var alldeles för stor för mig. Har givit den till min mamma för att se om kan sy in den på nåt sätt åt mig.

Jag stannade sedan på Coney Island i flera timmar för att fota längs strandpromenaden. Till min glädje så såg jag hur en av de olika "gatufilmarna" som jag skrev om i detta inlägg fanns på plats. Det var Julien från Lyon i Frankrike som var i farten. Jag ville inte störa honom i hans filmande men tänkte att jag säkert kommer att finnas med i filmen i bakgrunden. Det såg ut som om han riktade sin iPhone i min riktning men tji fick jag! Letade febrilt efter min närvaro i hans publicerade video men kunde inte hitta mig. Var det så att jag äntligen nått gatufotografens Nirvana på riktigt och blivit helt osynlig? Eller var det bara så att Julien gick fram och tillbaka flera gånger och valde att inte publicera den med en linslus till gatufotograf i bakgrunden?

Efter Coney Island så åkte jag norrut och hamnade på Brooklyn Brewery som jag gärna besöker när jag är i New York. Tog några öl för att sedan gå några tjugotal meter till Mable's Smokehouse på samma gata där de serverar hyfsad amerikansk BBQ. Satt vid baren och åt. Mätt och belåten så rörde jag mig mot vattnet mellan Brooklyn och Manhattan för att se om jag kunde hitta nån hyfsat okej plats för att titta på fyrverkeriet. Och det gjorde jag.

Hade då bytt till mitt 90 mm-objektiv och övergav därmed min möjlighet att utöva min normala gatufotografi med brännvidderna 28 och 35 mm. Lite kul att utmana sig med en ovan brännvidd. Med skymning, längre brännvidd så föll det sig naturliga att fotografera vidöppet. Det gick för det mesta bra men kombinationen av kontaktlinser och en hel dags fotograferande så hände det ibland att mina ögon inte satte fokus som önskat. Det är nog en övningssak också tror jag.

Här nedan följer diverse bilder från dagen i hyfsat kronologisk ordning. Hoppas att ni gillar dem!

För de prylintresserade bland mina läsare så kan jag berätta att bilderna togs med en 28 mm Elmarit f/2,8 ASPH och 90 mm Summarit f/2,4 samt en Leica M10.

Den här killen verkar vara superentusiastik inför dagens firande!

Säg, finns det nåt mer romantiskt än att äta en hot dog på Lady&Lufsen-sätt?

Stor och stark snubbe till höger som älskar sin mamma – det kändes tryggt för mig som påträngande gatufotograf! 

"We the People" – de tre första orden i USAs konstitution.

Mannen till höger verkade vara nån celebritet – nån som vet vem?

Snubbe på strandpromenaden iförd en av många olika klädesplagg som passar för dagen.

Tatuering för fågelskådarna här på Fotosidan – vilken art? Om han slutar att träna sina bröstmuskler, hur kommer fågeln att se ut då? 🤔

Souvenirhatt och -t-shirt. Detta par tillhörde nog publiken som hejade på de ätande kan man väl tänka sig?

Glada människor som skålar vitt och brett.

En Nathan's-hatt igen – damens tatuering säger "just keep swimming".

Familj med en trött liten jänta – det var varmt för många och då kan det ju vara skönt att få sitta på axlar.

Här har nån vunnit en banan! Själv skulle jag inte ha plats för sån.

Nu sitter 90 mm-objektivet på min kamera. Vanligtvis så undviker jag ryggbilder men ibland fungerar sådana bilder – särskilt i sånt här vackert ljus. Här ser vi var det stora fyrverkeriet kommer att äga rum nånstans vid bron längst bort.

Den här unga skönheten var bekymrat försjunken i sin mobil under en rätt lång period under kvällen. Som om hon väntade på information om sin dejt som hon kanske hade köpt buketten till?

Snubbe med imponerande frilla som vill föreviga stämningen med alla människor antingen med video eller stilbild. Mobiler ger ju en förträfflig flexibilitet.

En vacker solnedgång var nog det som denna grupp av firande beundrade och ville föreviga.

En bild tagen efter mörkrets inbrott med vidöppen glugg på f/2,4. Den gör definitivt inte fyrverkeriet rättvisa på långa vägar. Trots att jag stod så långt ifrån måste jag säga att den nog var det mest imponerande fyrverkeri jag nånsin sett. 

Ja, jag hoppas att ni fick en hyfsad insikt i hur självständighetsdagen firas i New York. I år så är det 250-årsjubileum så det lär väl bli än bättre kan jag tänka! Och om allt går som det ska så kommer jag att kunna närvara i år igen, i alla fall på merparten av dagen – flyget hem till London lyfter nämligen efter kl. 23 på kvällen den 4 juli.

Som vanligt så uppskattar jag kommenterar kring text och bilder eller nåt annat.

Med vänlig hälsning,

Fredrik

Celebert påskbesök i London

Ett fint betyg på ens skriverier är att höra att de inspirerar till nåt fotografiskt. I det här fallet så gjorde detta blogginlägg det. Som det går att läsa i kommentarerna så blev Anders F Eriksson sugen på att besöka London. Och att resan genomfördes har uppmärksamma FS-medlemmar redan kunnat konstatera eftersom Anders redan skrivit ett blogginlägg om det hela. Han prickade in påsken med lediga dagar för mig och vi kunde alltså ses.

Under en period så utgjorde Anders och jag tillsammans poolvärdar för gatufotopoolen. Det var så vi kände varandra men vi hade aldrig träffats på riktigt. Det blev det ändring på nu och vi sammanstrålade vid två av påskens dagar. Jag fick möjlighet att agera gatufotovärd i London och visa Anders områden som jag gärna rör mig i för att fånga mina bilder. På det hela taget så var det riktigt trevligt att ses och snacka gatufoto och en massa annat.

Jag vågar nog påstå att Anders gatufotografering fick sig en ordentlig skjuts av Londonbesöket. Som ni ser i blogginlägget hans så fick han med sig en fin laddning med bilder. Att han kallar fortfarande sin blogg för En Återuppväckt Plåtslagare tycker jag därför är lite missvisande och han borde byta ut plåtslagare mot gatufotograf!

Här kommer några bilder från hans besök.

Om man följer Anders och hans blogg så vet man att han är en kattvän. Det kanske är därför som denna misse på Brick Lane gjorde så här. 

Apropå katter så lyckades Anders, som här var placerad till höger om mig, att skapa ett utmärkt foto på den leende kvinnan med sin katt på magen i samma ögonblick som jag tog denna bild, som inte alls är lika bra. Anders version finns i blogginlägget som jag länkade till ovan.

Här balanseras det ett par pints med bitter på en favoritpub nära Brick Lane som heter Pride of Spitalfields. Jag förmodar att inredningen har varit sig lik i typ femtio år!

Vi båda tyckte att ölet smakade bra efter ett flertal timmars gatufotograferande. Skönt att sitta ned också förstås.

Gatusoparen blänger lite argt på Anders och jag minns inte om Anders hade försökt att fånga honom på bild. Inget hände.

Det blev några egna bilder från dagarna som jag var smånöjd med. Bl a ovanstående och följande.

I år sammanfaller påsken med "The Boat Race" den 4 april. I vanlig ordning så kommer jag att försöka att dokumentera det evenemanget igen med mina gatufoton så håll utkik efter det blogginlägget nån gång senare i april månad.

Med vänlig hälsning,

Fredrik