Musician's planet

Efter att ha bevistat Syfestivalen gick jag över till utställningen Musician's planet. På denna utställning visade tillverkare upp musikinstrument och annat gear. Atmosfären var ganska annorlunda jämfört med Syfestivalen. Framför allt var könsfördelningen radikalt annorlunda: 

Gubbar och guror. 

Mmm, nytt gear. 

Boys will be boys. 

Jazztrubadurer. 

Saxofonist. 

Pianist. 

Som sagt, boys will be boys. 

Två reflektioner har jag från dagens två utställningar, d v s Syfestivalen och Musician's planet. För det första är det det här med könsrollerna. Det är skrämmande vilken snedfördelning det var mellan de två utställningarna! Jag vet att det görs mycket på daghemmen där man ser till att barnen leker med könsneutrala leksaker  - men det behöver göras mycket mer. 

För det andra inser man att fotografi inte är mycket till konst. Konst handlar om att skapa saker med sina händer. Som inom sömnadskonsten eller musiken. Därför flockas denna typ av mässor av äkta hantverkare som kan sin konst, och det märks på uppträdandet. Fotografi handlar istället om att trycka på en avtryckare. Det är inte utan att man känner sig lite b. 

Syfestivalen

Idag var Till och Från på Syfestivalen. Utställningen håller till på Stockholmsmässan. Förutom Syfestivalen  pågår även utställningen Musician's Planet på samma ställe, så det blev till ett dubbelreportage.

Tanken med att gå på Syfestivalen var två. Dels tänkte jag att det borde finnas en massa färger att plåta i all sin prakt. Sedan tänkte jag att det skulle finnas en hel del damer på stället, och som inte skulle ha något emot att en stilig karl står och siktar på dem med kameran. En bra plan med andra ord, och jag tog med mig 24-70-objektivet och gav mig ut.  

Trådar, tyger, knappar, kläder för alla smaker. Ett eldorado för tygälskaren! 

De här kreationerna gillade jag. Stilmedvetet och samtidigt hemvävt. 

Festligt, folkligt , fullsatt. Kvinnodominansen var total! 

Filttyger. 

Bernina. När det gäller finmekanik är det ofta schweizarna som gäller. Bernina är för symaskinerna vad Hilti är för borrmaskinerna. 

Helt klart en givande fotodag. Var dock lite mycket folk så det var svårt att få klara skottvinklar. Är väl inte helt nöjd med dagens skörd. Alltid bra att hänga på låset vid såna här tillfällen. Får väl också erkänna att jag inte är någon riktig tygfotograf. 

Reportaget följer med ett besök på Musician's Planet..

Med Nikkor 24-70 på Chokladfestivalen

Igår var jag på Chokladfestivalen. Tillställningen pågår varje år under en veckohelg i oktober och är mycket uppskattad. Till och Från var och bevakade händelsen förra året. Reportaget finner ni här: 

http://www.fotosidan.se/blogs/hortlund/chokladfestivalen.htm 

Nu firade festivalen tioårsjubileum. Det var därför läge för att gå dit och testa ett nytt objektiv som jag nyss köpt, nämligen Nikkor 24-70/2.8. Bakgrunden är den att jag för det mesta har gått omkring och plåtat med en 35:a och en 85:a. En glugg på kameran och en i fickan. Sedan växlar man. Jag har trivts med det. För det första gillar jag fast optik. Ljusstyrkan är mycket värdefull för dåliga ljusförhållanden, såväl som när man vill ha kort skärpedjup. Den mindre storleken, särskilt hos Nikons skruvoptik, gör också att man mer obehindrat kan plåta bland människor. Sedan gillar jag inte riktigt zoomobjektiv. De gör att man blir lat. Med en zoom stannar man till så fort man får syn på något intressant. Sedan får zoomen hitta bildvinkeln. Med fast optik tvingas man vara mer aktiv och röra sig för att få till vinkeln, vilket ofta leder till bättre bilder. 

Emellertid började jag för ett tag sedan tänka om. När man går omkring kan det ibland vara praktiskt med en zoom. Framför allt är 35:an inte tillräckligt vid i en del trånga situationer och då hade man önskat att man snabbt hade kunnat ta till något vidare. En annan faktor är skärpan. Mitt skarpaste objektiv är Nikkor 70-200. För ett tag sedan när jag var och plåtade zoombiewalken insåg jag hur sjukt skarp detta objektiv är. 70-200:an är den enda glugg jag har där det är fruktlöst att försöka förbättra akutansen i post. 

När jag sedan tagit del av vittnesmål på internet där ägare lyriskt beskrivit 24-70-objektivets skärpa och helgjutna konstruktion, bestämde jag mig för att slå till. Tänkte att denna glugg skulle vara perfekt för tillställningar som just Chokladfestivalen. Trångt om utrymme, dåliga ljusförhållanden, mycket folk. Så Chokladfestivalen blev objektivets första test. 

Köerna ringlade sig långa utanför Nordiska museet. Det tog fyrtio minuter att ta sig in! Inte undra på att besökarna blev glada när de väl sluppit in. 

Strax vid ingången frestar Flickorna Kanold med väl upplagda praliner. 

Fjolårsvinnaren Callebaut (bäst på bjudchoklad) visade även i år att de ville vara med när de inbjuder gästerna att ta för sig i flak. 

Kakao, vanilj och mandel. Med det kommer man långt. 

Jag inledde med att plåta med 1/125 i slutartid men gick sedan över till 1/250 för att vara säker på att få skärpa. Och det måste erkännas att kameran här får anstränga sig till max. Med gluggen fullt öppen ligger man på isotal kring 10 000-20 000. Ljussteget man vinner med fast optik är inte att förakta. Å andra sidan är som sagt denna glugg skarp fullt öppen, så skärpemässigt har man inget att klaga på. 

Avundsjuka. Mannen med Leican får den snyggaste tjejen! 

En trivsam dag i Nordiska museets vackra miljö och ett perfekt fototillfälle. Och til syvende og sidst blir omdömet att gluggen levererar. Ljussteget man går miste om i förhållande till fast optik kan i vissa lägen vara besvärande. Men vad gäller skärpan är gluggen minst lika bra som 70-200:an. Och den helgjutna proffskänslan gör att detta är en glugg man vill ha. Det är roligt att ha bra grejer! Frågan är om man vill gå och slänga med den dagligdags. Men vid speciella event kommer den till pass! 

Fotomässan: slutrapport

Till och Från befann sig idag på Fotomässan. Med stolthet konstateras att den som enda blogg rapporterade live därifrån. Prylar, bilder, händelser och mycket annat har gjort att man nu har fått sitt lystmäte på fotografiska ting tillgodosett för ett tag. Jag har ingenting särskilt att säga så jag meddelar här först några bilder, varefter några priser utses:

Ladda!

ELD!!

Slutligen några priser: 

Bästa monter: Leica. Man måste ge det till dem. Även om deras prylar kanske inte är de vassaste har de en förmåga att utstråla klass och exklusivitet. Leicas monter doftar Mercedes, Beckenbauer, Weltklasse. 

Bästa besökarkamera: Vad är det här för en rolig pryl? En sån skulle man vilja ha. 

Bästa skyltning: Sigma. Riktigt snyggt med objektiven i ljusskåp. 

Bästa prylen: Sigma. Med sitt supermuskedunder blir Sigma solklar vinnare. Jämför objektivet med kamerahuset!

Bästa sales force: Canon. Ledda av sin Brittanienchef Mike klargjorde Canons säljare att "the boys are back in town.."

Bästa bild: Den på primatgammelmormors händer. Otroligt många bra bilder, men den här var nog bäst av alla. 

Bäst alla kategorier: MODEFOTOGRAFERINGEN! Ett riktigt trevligt event. Mer sånt! 

Som sagt, en riktigt trevlig tillställning. Till och Från börjar nu ladda för årets verkliga höjdpunkt på mässfronten, nämligen Hundutställningen. Till och Från kommer att vara där och rapportera direkt. 

Fotomässan live: Mode

Prylar och bilder i all ära. Men frågan är om inte det bästa på mässan är chansen att plåta mode. Vi som normalt befinner oss långt från glamouren har här en chans. Har därför passat på att tjuvplåta en del. Här följer några alster: 

Modebranschen är tuff. Som fotograf gäller det att armbåga sig fram. 

För mig är det här sinnebilden över fotografin. Alla dessa fotografer som står i vägen för skönheten som hägrar i fjärran.  

On the set. 

Är detta en grekisk gudinna?

Skönheten skall rädda världen! 

Går nu på ett sista pass. Slutrapportering under kvällen.