Åter i går en dag, när jag åter med kameran går och bilder i den får:Soffa , rund bild, skräp och annat smått 0ch gott

En soffa kan vara bra  till mycket. Häromdagen satt  en man och löste korsord där.Han blev glad när jag talade om vad den tvåbokstaviga italienska  korsordsfloden heter.

Igår stod en ung dam där och försökte få ordning på frisyren samtidigt som hon messade.

.

Runda bilder verkar ha blivit populärt på  webben, så är jag såg en passande rundel tog jag en bild.

Effektiv distribution av gratistidningar?

En riktig skräpbild.

Inget lämpligt tåg passerade, så jag fick nöja mig med ett busstak.

Om jag fotograferar uppifrån bron, måste  jag väl ta bilder nerifrån också för att bilden ska bli komplett?

CocaCola på väg.

Två damer...

...och en herre

Också en sorts hembygdsbilder, kanske sådana inte så många andra  tar.

Blandade bilder från hembygden, men också bilder för att övertala mig själv

Jag har ju den senaste tiden kämpat lite med begreppet hembygden, både i bloggen  och verkligheten, och så småningom blev jag nog övertygad om  att  jag bor där jag bor, ivrigt påhejad av kommentarer i bloggen, och att där jag bor är är hembygden.

Men blir då  alla bilder hembygdsbilder?  Och har tjejerna  på bilden hembygdsdräkt? Nej det är nog att gå för långt.

Bilder för att övertala mig själv?

Ja, nu är det inte  längre hembygden jag måste övertalas om, nu handlar det om objektiv- och kamerakvalitet, ska jag vara nöjd med vad  jag har? Någon gång då och då hemfaller jag åt sådana grubblerier och då gäller det att sätta in moteld. Ett sätt är ju att titta på pensionsutbetalningen, så hittar  man svaret. Tänk dig för, Inga dyra grejer!

Ett annat sätt är att titta på bilderna.

Det är så det här inlägget kom till: titta på bilderna.

Några av bilderna är tagna med den kamera  jag till minst 90-95 % använt sedan jag köpte den för drygt två år sedan, min Olympus OM-5. Några  med  den simpla kit-zoomen som följde med  min första m4/3-kamera några med fast optik. De andra bilderna är tagna med min Canon 40D, som mest legat på hyllan sedan jag hamnade i den sköna lättviktiga m4/3-världen. Med 40D:n har jag tagit några hembygdspromenader, med en bra normalzoom på kameran.

I det här inlägget hsr jag nu lite slumpmässigt blandat  några bilder från olika promenader med olika utrustning, med tanken att se om det är något som talar emot mitt lättviktstänk.

Är det några bilder som sticker ut för att de är  signifikant sämre än de andra? Men det går ju också att betrakta dem som ännu en uppsättning Sollentunabilder,tagna vid fyra olika promenader.

Att allttid alliterera anses antagligen aningen abnormt. Att alltid avstå anbefalles ej

Bara Bilder från Bagare by

Bamsig blå behållare i Bagare By.

Det var när jag såg den  stora blå containern stå där som alliterationsidén föddes, så jag tog en bild.

Bagare  by var en gammal by som låg nära där jag bor. Och  jag bor nära Bagarbyvägen.  Nästan lika nära finns Bygatan som ligger ungefär där den medeltida bygatan anses ha  gått.

.

Bagarbyäpplen. Äpplena var hårda, stenhårda. Kanske från stenåldern.

Jag pallade ett.  Vinterfrukt. Hårt,  men syrligt gott. Fick använda huggtänderna för att komma genom skalet.

Bamsig byggnad bakom Bagare bys buskar.

Byggnader bortom  Bagare By

kit-zoom-test-promenad

I mitt förra inlägg, där jag tog mig över en bro med hjälp av tio bilder, hade jag plockat  fram min gamla Canon med normalzoomen för att se hur det skulle vara. Sedan jag köpte   min Olympus OM-D för ett par år sedan  har ju Canonen mest legat och samlat damm, eftersom jag gillar  smidig lättviktsfotografering.

Hur gick det?  Ja bilder finns ju i förra inlägget  för den som är nyfiken, och här kommer en till.

Men hur var upplevelsen? Tung klump att släpa på, förstår varför jag fastnat för m4/3-formatet. Sedan var det det där med  zoom. jag brukar ju bara köra med  fast brännvidd och gluggarna  är så små och smidiga. så man  lätt kan ha  med sig en extra i fickan. Men den här zoom-sejouren återkallade minnet av två saker: dels möjligheten att  med zoomen ändra bildens utsnitt för att  komponera bilden; dels  fördelen med den optiska sökarens klarhet. Men det var det där med variabel brännvidd so en hjälp vid komponerandet som jag lite hade glömt bort, och  fick mig att plocka fram  kit-zoomen som följde med min första m4/3-kamera: E-P1:an

Alltså blev det en liten kitzoom-promenad i hembygden idag. Skulle den klara av det?

Första bilden på känd mark, men ny vinkel som jag nog aldrig prövat förut. Brukar ju gå gångvägen därborta.

Fortsatte med hus...

...och speglingar

...och en gata, ja sånt jag brukar plåta.

I den här bilden syns faktiskt ett förbipasserande tåg, men det är  en riktig fixeringsbild.

Här syns tåget bättre, men det är ett helt annat sorts tåg än det förra.

Sådant här brukar jag ju också fotografera.

Jag brukar nog oftare gå uppe på bron, än här nere. Det är den bron som var tio bilder lång.

Och när jag var nästan hemma såg himmeln ut  så här. Nu är det mörkt.

14-42 mm, 3,5-5,6

Ska det verkligen behövas tio bilder för att ta sig över en bro

Först måste man spana in att det finns en bro.

Sedan  ska man sikta in sig på bron.

Sedan ska man gå upp på bron.

När man är uppe tittar man på utsikten.

Har  man tur kommer det tåg  att titta på.

Så tittar man åt andra hållet för att se vart tågen tar  vägen.

Är man  riktigt nyfiken tittar man en  extra  gång...

En del orkar inte gå över bron, så de tar bilen i stället..

...åt båda hållen.

.

Andra sidan närmar sig.

.

Till slut är man över, en upplevelse rikare.