Thailand 2016: 8 In i berget med kajak.

Fredag 12/2

Ingen sovmorgon nu heller! Frukost på hotellet före sju. Tjugo över skulle jag bli hämtad, men som vanligt i Thailand kom minibussen en halvtimme för sent. Sånt får man räkna med. I bussen satt redan flera andra svenskar och danskar. Vi åkte till en liten hamn på nordvästra hörnet av Phuket. Därifrån båtresa med en rätt kufisk båt. Aktra delen var en slags hangar för kajaker. Efter en timmes färd sjösattes kajakerna och vi gick över i dem. Två turister och en guide i varje. Vi blev paddlade genom låga grottor i öarna, så låga att vi fick ligga i kajakerna när vi gled förbi de lägsta ställena. Längsta tunneln var nog 75 meter.

Där borta i det svarta hålet ska vi in i berget.

Nästan igenom. Jag ligger på rygg för att inte slå skallen i klippan ovanför.

När vi var igenom öppnade det upp till en härlig liten minidjungel med lodräta klippväggar. Fåglar, apor och trädklättrande och hoppande fiskar... Tyvärr också alldeles för mycket folk och för många kajaker.

Kunde ha ett paradis, men det var alldeles för mycket folk. (Jo, jag vet. Jag bidrog själv med en person.)

Här sitter gamle farbror Longtailed Makak och förundras över alla tokiga turister som väller in.

En liten del av alla kajaker i området.

Ett riktigt uselt foto, men visst syns det att det är en trädklättrande fisk, en Mudskipper.

På väg ut mot moderfartyget igen.

För att komma till fartygets toalett fick man passera genom maskinrummet. Som gammal maskinist gillar jag det, men att släppa in "vanligt folk" bland snurrande och heta maskindelar känns inte speciellt säkert.

Efter lunch ombord ankrade vi utanför en ö med en fin sandstrand. En del blev paddlade iland, jag och några till simmade. Jag hade mask och snorkel med, men sikten var urusel. Jag såg mina egna händer framför mig, inget mer.
På stranden fanns i alla fall lite snäckor. Inte miljoner som i Ao Nang där jag var förra året, men i alla fall några. Jag hittade en sort jag aldrig hade sett förr.
En av guiderna fångade en ödla som han gick runt och visade. Jag hoppas att han släppte den fri sen, så den inte hamnade i någon gryta.
Jag lånade en av kajakerna och paddlade lite själv ett tag.

En fin liten strand. Här var det inte alls lika överbefolkat.

Mjuk fin sand och lite snäckskal. Härligt!

Längd 4 cm. Den är fortfarande oidentifierad.

Den lilla ödlan.

Det fanns några olika idéer om hur man skulle ta sig torr ut till båten. Den här varianten funkade nog bra i början. Längre ut blev det djupare...

Båt tillbaka till hamnen, sen minibussen till hotellet i Karon Beach.
Fried rice och Red Curry Chicken på Bamboo Kitchen. Flamberad banan och kaffe efter.

Hotellet ser riktigt hemtrevligt ut i mörker.

Någon var uppe och skärmflög i det sista ljuset.

Centrum i Karon Beach. Jag är väldigt imponerad av vad min lilla Canon G7X klarar i dåligt ljus.

Kör på ett säkert kort och käkar här igen.

Brinnande banan och glass. Gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Ny kamera + dykhus

Eftersom jag "råkade" bli dykare under min Thailandsemester i vintras ville jag naturligtvis ha fotoutrustning som klarade mer än snorkling. Efter mycket funderande föll valet på en Canon PowerShot G7 X med Canons eget dykhus.
Jag var länge tveksam till den kameran trots fina betyg i tester och rekommendationer från privatpersoner. Det som gjorde mig tveksam är att jag normalt är en typisk telefotare som vill ha lång brännvidd. Zoomomfånget i G7 X (motsv. 24-100 mm) verkade vettigt under ytan, men skulle jag vara nöjd med den som resekamera i övrigt? Efter att ha provfotat lite på land tror jag det. Den fina bildkvalitet som kameran levererar gör att fotona tål att beskäras hårt. Det vill säga att jag kan använda digital zoom. Det brukar annars vara det första jag stänger av i en ny kompaktkamera.

Beträffande dykhus var jag inne på att köpa ett betydligt dyrare Ikelite, men blev faktiskt övertalad av en försäljare att välja det billigare från Canon. Han motiverade det med att om jag inte kommer att gå djupare än 40 m så är Canons tillräckligt bra utan att vara bäst. Det "Open Water"-cerfikat jag har nu tillåter mig att gå ner till 18 m. Snart har jag förhoppningsvis "Advanced" och då får jag dyka till 30 m. Väl inom gränsen alltså. Prisskillnaden mellan Canons hus och Ikelite var precis kamerans pris. Formulerat på det viset var det inget svårt beslut, jag fick ju kameran "gratis".

Kameran är tung. Mycket tung i förhållande till sin storlek. Jag gillar det, det ger en robust kvalitetskänsla. Den känslan blir inte mindre efter att ha fingrat lite på kameran och tagit några provfoton. Den verkar också lättjobbad med vettiga reglage och väl uttänkta menyer.

Några data:
Upplösning: 20 megapixlar
Optisk zoom: 4,2 x (motsvarar 24-100mm i 35mm formatet)
Skärmstorlek: 3"
Max videoupplösning: 1920 x 1080/60p
Närgräns: 5 cm
Bildstabilisering: Ja, optisk
Sensorstorlek: 1" (13,2 x 8,8mm)
Sensortyp: BSI-CMOS
Digital zoom: 4x
Ljusstyrka optik: f/1,8 - f/2,8
Slutartid: 1/2000 - 40 SEK
Ljuskänslighet (ISO): 125-12800
Filformat: Jpeg/ RAW
Fokusering: Auto/ manuell
Sökare: Nej
Tillbehörssko: Nej
Storlek (BxHxD): 103 x 60 x40 mm
Vikt: 304g (med batteri)

Några provfoton på vad-som-helst-som-hamnade-framför-kameran, så bry er inte om motiven. Fotona är tagna i jpg och helt oredigerade.

1/20 sek. f/2.8 ISO 1250

1/50 sek. f/1.8 ISO 800

1/80 sek. f/1.8 ISO 800

1/1250 sek. f/4.0 ISO 250

Jag köpte även till den fina skinnväskan, även den med en härlig kvalitetskänsla. Positivt är att den är försedd med bältesfäste på baksidan, negativt att halsremmen är "fast". Det går givetvis att lägga ner jobb på trä ur den och ännu mera jobb när man vill ha den där igen, men jag tycker det var snålt av Canon att inte montera små karbinhakar på remmen.

Andetag fångade på bild

Jag tog det här fotot med min vattentäta lilla Pentax när jag snorklade ovanför några dykare utanför Alanya i Turkiet. Det kan bli rätt intressanta former när utandningsluften stiger mot ytan. En del små, andra stora. En del runda som ballonger, andra ser ut som ufon, maneter, zeppelinare, pitabröd...  nästan hur som helst.

Ao Nang februari 2015. Del 1: Snäckor, fiskar, fåglar och massage.

Jag reste ensam. En riktig spontanresa, jag bokade en torsdag och reste på tisdagen veckan efter. Jag fick sista platsen i planet och hade två enkla hotell att välja mellan, ett i Krabi Town och ett nära Ao Nang. Jag valde Ao Nang. Mitt i en stad vill jag inte bo.

Tisdag 10/2

Avresa från Insjöns järnvägsstation 09.21. Byte i Borlänge.
Eftersom alla former av rälsbundna färdmedel har den fula ovanan att haverera när jag finns ombord hade jag valt avgång med god marginal. Nu blev det dock inget haveri denna gång, bara lite obligatorisk försening, så det blev många timmars väntan på Arlanda.

Jag hade plats i planet i mittraden allra längst akterut. Skönt, tänkte jag, inga ungar bakom som sparkar på ryggstödet. Sant, men istället gick det inte att luta ryggstödet. Lite jobbigt på en långflygning. Ingen utsikt heller från mittraden. Men bokar man sent får man ta det som finns... Grannar i stolsraden var ett trevligt par från Frösön.

Onsdag 11/2

Landade på Krabi flygplats kl. 10 lokal tid. Lång och långsam kö till passkontrollen.
Jag tog taxi till mitt hotell, Baanthara Guest House en bit utanför Ao Nang. Hotellet visade sig vara väldigt enkelt och lite småruffigt, saknade pool, balkong, trädgård och restaurang. Det var dock skapligt rent och sköttes av en thailändsk familj som verkligen gjorde sitt bästa för att man skulle trivas. Deras engelska var inte den bästa så det blev en del pekande i broschyrer och kartor och  skissritande, men viljan att förstå var det inget fel på.

Baanthara Guest House. Rummet längst upp till höger var mitt.

Jag konstaterade glatt att jag hade en liten gecko inne på toa. Såna är vackra, kul att titta på när de jagar, och de käkar irriterande flygfän.
Jag sov en stund och gick sen de tre kilometrarna in till Ao Nang. Käkade en god curry och bokade en snorkelutflykt med det svenska företaget Kon-Tiki.

Jag såg och hörde de härliga fåglarna Common Myna och såg en Pied Fantail på mycket nära håll. Den hade sitt bo på utsidan av en restaurang där det passerade folk hela tiden på två meters avstånd.

Common Myna. En av mina absoluta favoritfåglar.

Pied Fantail (tror jag). Kul liten pippi. Lättfotograferad.

Torsdag 12/2

Med Kon-Tiki på dyk- och snorkelutflykt till några rev utanför Phi Phi Island. På vägen ut serverades vi färsk frukt. Vattenmelon, ananas och bananer. Speciellt ananasen är mycket, mycket godare här än den är när man äter den i Sverige.

Kon-Tikis största båt.

På väg ut mot Phi Phi Island.

Jag och en av dykinstruktörerna var de enda svenskarna, och jag var den ende som inte dök utan bara snorklade. Redan här började det dyka upp några tankar på att "tänk om, kanske man skulle prova på att gå lite djupare..?." Jag fick i alla fall se Moorish Idol, Emperior Anglefish, Neon Damsel, Parrot fish och många andra färggranna, vackra fiskar och koraller. Min vattentäta lilla Pentax var givetvis med.

Moorish Idol heter den gulsvarta. I överkant tror jag det är en Puffer Fish.

Papegojfisk. De käkar koraller och det hörs i vattnet hur de knaprar.

Massor av fisk. De är inte speciellt skygga heller, man får se dem på nära håll. Man kan nästan hamna mitt i ett sånt här stim.

Här har några av dykarna kommit upp. Den röda korven är en markeringsboj som de blåser upp med luft från tuben.

Fredag 13/2

Jag gick omkring på stranden närmast hotellet, Nopparattara Beach, och plockade vackra snäckskal. Många arter som jag aldrig hade sett förr. Tänk vad jag hade längtat efter just det! Gå på en sandstrand i sol och värme och titta på miljoner snäckskal och små krabbor. Helt underbart! Fast lite knäppt är det ju också.

Nopparattara Beach. Eller i alla fall en liten del av den 3 km långa stranden.

Massor av snäckskal!

De små krabborna skapar såna här mönster.

Här bor en lite större krabba.

Strandpromenaden blev inte sämre av att det fanns många mynafåglar där. Som bonus satt jag och tittade på en jättestor svart fjäril medan jag drack kaffe på ett strandfik.

Fjärilen ville inte vara still för att bli bra på bild. Jag har inte lyckats identifiera den.

På eftermiddagen gick jag in till stan. Strövade runt bland souvenirbutiker, fotograferade mycket och käkade gott. Som alltid när jag besöker något spännande land besökte jag en frisör. Det är inte i första hand priset som gör att jag gärna klipper mig utomlands. Det kan vara en intressant upplevelse också, fast just den här gången gick det ganska normalt till. Jag unnade mig också en hel timmes skön fotmassage.

Det här är riktigt skönt!

Den här skylten fotade jag utanför ett annat ställe. Matmassage är inget jag vill prova.

Tuk-tuk tillbaka till hotellet.
Tyvärr hade min lilla gecko försvunnit.  :-(

Del 2 >