Ur en utlandssvensk frilansfotografs synvinkel

Att hitta trivseln och minimera.

Jag är en riktig hoppjerka när det gäller fotoprylar. Har alltid varit motvilligt men samtidigt hejdlöst nyfiken på olika filmformat, kameror och objektiv. Lite som de flesta. Vacklat mellan zoomar och fasta objektiv, film och digitalt, mellanformat, småbild, kompakt- och systemkameror. Men kanske har jag äntligen blivit mätt på det. Kommit fram till att jag ändå plåtar på ungefär samma sätt. Nya saker gör inte nödvändigtvis nya bilder. Tanken på att tillbringa timmar i mörkrummet känns inte längre lustfylld, utan mer som en jättelång omväg mot ett resultat jag är mindre nöjd med. Förut har det alltid funnits en känsla av att "om jag bara hade det och det, då skulle det bli skapat av". Så en efter en krängs gamla grejer. Särskilt de som mest står med halvtagna filmer, vars sort jag glömt. Men gammaldags är jag fortfarande. Den största trivseln har jag hittat i gamla manuella Nikkor-objektiv. Sista tiden har det blivit mycket stor andel 50/1,4 Ais och PC-Nikkor 28/3,5 till det långsamma, trivsamma plåtandet. Arkitektur, stad, natur och porträtt. Inte de allra vassaste objektiven i världen, men jag blir glad när jag jobbar med dem, både vid fotografering och vid efterbehandling.

Inlagt 2019-10-19 00:29 | Läst 991 ggr. | Permalink
Hej,
Väl skrivet och väl fångat.
Det är viktigt att trivas.
Ha det väl
Bob
Svar från MattiasL 2019-10-19 13:51
Så är det. Tack Bob!
Skönt att du börjar hitta rätt och hitta lite lugn i prylgrubblerierna. Jag håller mig till en kamera (dock flera hus), men väldigt många objektiv. Vill ha en välfylld verktygslåda.
Svar från MattiasL 2019-10-19 13:50
Japp, lite samma läge här. En del behöver man ju för att vara flexibel och kunna leverera jobb i alla möjliga lägen. Men när man har tid och bestämmer själv, då är det skönt att skala ner.
Bra tänk och vackra bilder här! Själv har jag några hus och både fasta objektiv och zoomar, men jag går alltid ut med bara ett hus och ett valt objektiv, sen koncentrerar jag mig på bilder med just den kombon, en kombo som då växlar rätt så ofta sett över tid!
Hälsn!
Svar från MattiasL 2019-10-19 13:56
Det är inte så dumt. Ja, det växlar lite så här med. Ibland blir det bara en kompakt, ibland något större. Men det smalnar av här och är lättare att skrida till verket med färre grejer. Tack för trevlig kommentar!
De två sista bilderna särskilt - oj det var klass på dem!
Svar från MattiasL 2019-10-19 13:57
Stort tack Ragnar! Porträtt av två pensionerade kolgruvearbetare, som jag träffade i West Virginia nyligen.
Bilder handlar inte om utrustningen.. lycka till mvh Ronny
Svar från MattiasL 2019-10-19 20:01
Svaret är väl både jo och nej :)
De val man gör påverkar förstås både hur man jobbar och hur det sedan ser ut. Men bilder kan man alltid göra, med vad som helst.
Tycker dina bilder känns lite ihopklämda, tror dom hade blivit bättre med ett mer kvadratiskt format, hälsn, LO
Svar från MattiasL 2019-10-20 00:44
Hm, kanske. Rätt ofta blir det beskärning till 3:4 eller 4:5. Småbildsformatet är lite bökigt.
Gillar första bilden. Ödesmättad stämning och en känsla av övergivenhet. Bilden på mannen med flaskan är också fin. Jag får en känsla av att han lever under mycket små omständigheter. Jag har också en fot kvar i det analoga, och den står ganska stadigt där. Fast för min del handlar det enbart om svartvit film. Känslan av hantverk, den fysiska beröringen, saknar jag ibland i den digitala världen.