Mattias Lundblad

Ur en utlandssvensk frilansfotografs synvinkel

On the road

Det känns som att det var ett tag sedan jag fick ge mig ut på vägarna. Nu när man gått in i någon sorts ide-tillvaro. Att vara ute på uppdrag är en mycket speciell sak, och förstås det bästa med att vara frilansfotograf och skribent. Så väldigt länge sedan var det ändå inte, för ett par månader var jag i Missouri. Men upplevelsen är den av en helt annan tillvaro. Just nu skulle jag ha varit i Texas, men det fick förstås skjutas på framtiden. En väldigt oviss framtid. Ingen vet hur det ska gå med tidningars annonsörer och möjlighet att betala frilansar framöver. 

Jag fick dock glädja mig åt att en veckas reportageresa i Utah börjar materialisera sig. Hälften kom ut i American Trails häromdagen, och resten kommer i höst. En resa som var på många sätt rätt olik vad jag gjort tidigare. Jag fick ett gäng kontakter och relativt fria händer att göra två långa och två korta jobb. Och jag fick lära mig en hel del nya saker. Som kanjonering. Att fira sig ner genom en grottöppning rakt ner i 30 meters avgrund. I USA får man jämt skriva på en massa ansvarsfriskrivningar när man gör något. I Utah menar de allvar med det. Räcken, stängsel och andra säkerhetsanordningar är sällsynta. Ömsesidig hänsyn och eget ansvar gäller, och på det stora hela verkar det fungera.

Det blev en mountainbiketur med Kim och Rod Player, ett roligt par i 60-årsåldern med många skrönor. Och så fick jag bekanta mig så smått med bouldering, genom Stev, som lämnat allt för att åka runt och klättra, och Theresa och Jon, som kört hela vägen från Alberta, Kanada, för att klättra på klipporna i Emery county. Några av de bästa i världen, enligt dem. 

Jag fick också ägna mig åt nattfotografering. Goblin Valley National Park har en certifierat mörk himmel, och man ställer krav på att belysning inte ger för mycket ljusföroreningar. Dock var det fullmåne när jag var där, vilket gjorde att de där bilderna på Vintergatan uteblev, men det var ett ganska spännande ljus att jobba i med ökenlandskapen, som en gång varit havsbotten.

Nu är det ett mycket litet antal jobb i närområdet, med porträtt utomhus. Som ett sidospår har jag, som ser 50 millimeter som porträttoptik testat 180 istället, för att hålla rejält avstånd i pestens tid, och faktum är att det är ganska trevligt. Men porträttobjektiv är ett ämne i sig. Snart får man förhoppningsvis ge sig ut igen, men fram tills dess, är det bara att göra det bästa av läget. 

Postat 2020-04-05 22:29 | Läst 258 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

The Mohican

New Londons klart pampigaste byggnad, The Mohican, byggdes 1896. Arkitekt var William B. Tuthill, som också ritat Carnegie Hall i New York. Byggnaden är uppförd runt en stålstomme, en ny teknik för tiden. Mest känt är byggnaden som hotell, men från början var det ett förlagshus, byggt på uppdrag av Frank A. Munsey, en förläggare från New York som försökte flytta från stan för att sänka sina kostnader och undvika problem med facket. En strejk tvingade honom att flytta tillbaka efter bara ett halvår, och The Munsey Building blev 1898 The Mohican Hotel. Bara två år senare blev det till varuhus, som inte heller gick så bra. Tillbaka till hotellverksamheten, den här gången framgångsrikt och The Mohican blev känt som det finaste hotellet mellan New York och Boston.

Numera är behoven av lyxiga, stora hotell betydligt mindre, och rummen är omgjorda till subventionerade bostäder för låginkomsttagare och äldre.

Postat 2020-03-27 00:19 | Läst 302 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Umgänge på distans

Livet har förändrats fort i coronatider. Bara ett tiotal dagar har gått sedan jag hade tänkt åka till New York för att recensera två utställningar och hämta ut ett nytt körkort på konsulatet. Först tänkte jag att det var försiktigt nog att ta det oftast halvtomma Amtrak-tåget istället för det billigare men oftast fullproppade pendeltåget, men bestämde mig för att ta bilen. Resan sköts upp två dagar, och då var museer och gallerier redan stängda. Sedan stängde olika verksamheter en efter en. Vi uppmanades att hålla avståndet och inte samlas fler än först 500, sedan 250, nu 10, och kanske är det två nu. Svårt för många att inte leva och umgås som vanligt, och en del bryter förstås mot rekommendationerna. Men i det här läget har umgänge via Zoom och Skype ökat stort. I fredags gick vi virtuellt till puben. Igår höll en av världens ledande yogainstruktörer ett pass från Costa Rica, med ett femtiotal deltagare. Livet går vidare, men på varsitt håll. 

Postat 2020-03-23 16:36 | Läst 364 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Se den egna staden

Med nedstängda restauranger, kaféer och barer går livet inte i så många knop. Jag håller mig inne för det mesta, men cyklar ner till kontoret ett par gånger om dagen för att byta batterier i min gamla kamera som står och gör en timelapse under veckan. Kontorsbyggnaden är en spökstad, så ingen risk att smittas där. I det här läget har jag skruvat på shift-28:an och försöker hålla rutinen att ta några bilder av byggnader och stadsmiljöer, i brist på andra projekt. Det är givande att se staden man ofta rusar igenom i lite lugnare tempo.

Postat 2020-03-17 22:01 | Läst 448 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Ny vardag

Coronatider har inneburit ett nytt sätt att vara. Helt plötsligt insåg de flesta, inte alla, att det var dags att stanna hemma så mycket som möjligt och hålla sig borta från folk. De som kan jobba hemifrån gör det. Småföretagare tvingas bomma igen för ett tag. Ändå håller de flesta rätt god min. Solidariteten sätts på prov, och hittills har den visat sig stark. Flera med fast jobb och gott om pengar erbjuder sig att täcka utgifter för de som har det kärvt. Ikväll klockan åtta stängde barer och restauranger, men många håller öppet för leverans och uthämtning. Det kan nog komma något gott ur det här, till sist.

Här håller vi oss hemma, jobbar med det som går, förbereder för när det kan braka igång igen. På ett sätt är det en värdefull period, då man kan ägna sig åt saker som bortprioriteras annars. Det blev också en träff med goda vänner, enligt nya regler: 6 fot från varandra, utomhus, med eget medhavt fika. Det går bra det med.

Postat 2020-03-17 02:51 | Läst 455 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 21 Nästa