Ur en utlandssvensk frilansfotografs synvinkel

Dags att minimera

Igår skrev jag om att resa som frilansfotograf, och en aspekt är det här med att packa. Jag reser inte direkt minimalistiskt, utan med en rullväska som håller måttet som handbagage, så länge ingen får för sig att väga den. Jag har inte riktigt hittat/haft råd med en universalkamera som klarar allt jag behöver, så istället blir det helt gäng kameror som ska svara mot olika behov. 

Två Nikon D810 med den enorma 24-70/2,8E och den rimligare 70-200/4 till de reportage där allt är ganska uppstyrt. En gammal PC-28 för arkitektur. En 105/2,5 som porträttobjektiv. 

En Fujifilm X100F. Framförallt för blixtsynkroniseringen som går att köra på 1/1000 med Godox-sändaren. 

En Sony A6500 med 16-70/4 att ha i mittkonsolen på bilen när man snabbt behöver knäppa en bild, eller om man går en vända på stan och inte riktigt vet vad man stöter på. En 12mm också, i de mycket få fall jag behöver supervidvinkel.

Det här är givetvis orimligt spretigt och tungt, och dessutom rätt uselt för video i de sällsynta fall det är ett behov. Ett ganska typiskt uppdrag, förutom resorna med flyg, brukar innebära att ta cykeln på pendeltåget till New York. Jag älskar att jobba med Nikonkamerorna och hur snabbjobbade de är. Men jag ogillar starkt att transportera dem, och att cykla med två hus i axelväska är outhärdligt.

Så nu grubblar jag på hur allt kan krympas ner. Jag märkte under senaste resan att väldigt många bilder togs med A6500 som jag börjar trivas ganska bra med. Jag lutar därför åt att dra mig helt åt Sony-hållet och byta allt Nikon och Fujifilm mot en A7 IV; 28/2; 24-70; 70-200, och behålla APS-kameran som i första hand telekamera. Livet borde bli enklare, axlarna mindre trötta och kunderna minst lika glada. En tystare slutare borde glädja de teaterkompanier och bröllopspar jag jobbar för. Nikkor-klassikerna borde fungera minst lika bra de gånger de är aktuella. 

Får se hur det går. Det vore ett stort steg.

Inlagt 2023-06-22 20:28 | Läst 564 ggr. | Permalink
Jag har haft turen att under många år utan problem kunnat kånka på axelväskor med rätt blygsamt innehåll viktmässigt jämfört med de Nikon-pjäser du nämner. Men, när jag var i New York senast så blev jag trött i ryggen på ett sätt som aldrig förr. Och det har fortsatt hemma i London så jag kan verkligen sympatisera med behovet av lättare utrustning. För egen del hoppas jag på att det är övergående men det kan ju också vara en bestående ålderskrämpa? Hursomhelst, experimenterar nu med olika kombinationer och funderar också på att det kanske går att göra några styrkeövningar för ryggen som gör att jag kan bära mina älskade Billinghamväskor över axeln i många år till! :-)

Lycka till med eventuellt kamerabyte!

Mvh
Fredrik

PS. Spegellösa Nikon (eller Canon!) är väl nästan lika små och smidiga som Sonys A7-kameror?
Svar från MattiasL 2023-06-23 00:09
Absolut, till viss del kan man helt säkert träna sig bort från besvären.

Mjo, Nikon skulle nog också kunna funka, men jag är redan halvvägs över på Sonysidan och gillar deras objektivutbud starkt. A7:an känns som mittemellan Z6 och Z7, och verkar funka bättre för video, vilket jag hoppas kommer spela större roll i mitt jobb.
Varför inte en Nikon Z8? Den är bättre på video och action, har ingen mekanisk slutare och saknar några egentliga brister. Sannerligen en grymt bra kamera.
Svar från MattiasL 2023-06-23 13:01
Ingen dum idé egentligen, men också en prisfråga. Tål att tänkas på.
Khalad 2023-06-24 12:50
Om du är ute efter vikt är A7IV 2,5 hg lättare än Z8. Dvs, Z8 väger nästan 40 (38) % mer än A7IV. Hälsningar/ Björn
Svar från MattiasL 2023-06-24 14:44
Det, och det finns gott om lätt begagnade A7or på MPB för dryga 2000 usd fäller nog avgörandet till sist.
Svar från MattiasL 2023-06-26 14:33
Och, höll jag nästan på att glömma, att det finns en 20-70/4. I mitt tycke det perfekta omfånget.