Sista dygnet för sådant här

Ibland har jag gjort i ordning blogginlägg till ett färdigt eller halvfärdigt skick för att invänta ett senare publiceringstillfälle. Det kan då hända att inläggen och bilderna blir bortglömda. Så är det med fotona nedan, de skulle ha blivit publicerade ett år sedan, men något annat kom i vägen. Antagligen nya foton... I morgon är det Tjugondedag Knut, dags att göra sig av med allt som luktar juligt, även det i bildväg...

.

 .

.

.

Dessa två foton hör ihop med två inlägg publicerade i december 2012 - Mycket känsla ingen skärpa... och Häromkvällen blev bilderna väldigt underliga.... Faktum är att bilderna ovan är de som har varit mina favoriter bland alla underligheterna...

Ser att jag hade kategoriserat de tidigare inläggen både som både Nattbild och Konstfoto; det sistnämnda känns lite högtravande, tycker jag nu. Men och andra sidan är de "konstiga" så det får väl passera även denna gång...

.

Leker med bilder IRL

Har läst här i bloggarna att det leks just nu lite extra i Photoshop. Varannan månad när jag tittar in i Galleri FS hittar man en del "lekta" bilder. (Varför en titt där så sällan? Joo, man kan ju bli lite avundsjuk!) Går man in på några internationella sajter, typ 500px, ser man också att det leks och att det lönar sig! Många gillar! På fotofestivalen här i stan, på Planket närmare bestämt (och inte bara där), såg man också en del lekresultat och det gillades av allmänheten! Min svartvita serie på årets festivaltema Känslor låg klart i lä vad gäller gillandet (tror jag). En svartvit förlossningsberättelse i en relativt liten bildstorlek (allt är relativt), inklämd mellan ordenligt förstorade färggranna sagolandskap, photoshoppade porträtt och färgglad motorsport, njaa... Tänkte faktiskt tanken att någon typ av gruppering hade varit bra på Planket för när tolkningen av temat blir så väldigt spretigt (om man alls bryr sig om temat) blir också totalintrycket av utställningen väldigt splittrat.

Själv leker jag just ingenting i Photoshop. Egentligen försöker jag hålla mig borta från datorn så gott det går. Hälsan, ni vet, och på jobbet kommer man ju inte undan. Men leka är livet så klart och därför blir det lite fotografiska lekar för mig också. Ett av de bästa sätten för min del infaller när jag sitter i en bil som passagerare. Då fotar jag. Ibland blir resultatet halvdant, ibland riktigt dåligt. Har fått frågan av min medpassagerare*: Tror du verkligen att du får bra bilder så här?! - Vad svarar man på det...? I stället brukar jag kontra med att varför tvättar vi inte bilrutan oftare?... Sanningen att säga så är rutan alltid nersmutsad av nattliga flygfän, smutsvattenstänk, lera och annat som ger intrycket av en nersmutsad sensor i den kamera som har använts för bildskapandet... :-(

I går gjorde jag stan, Stockholm alltså. Mycket bilder blev det, här nedan ett axplock av det bästa bland det sämsta... tagna farandes längs motorvägen. Lite har bilderna polerats i LR (älskar programmet, förstår inte att jag inte skaffade det tidigare...!). Senare i kväll, eller möjligen i morgon, visar jag något lite av vad annat jag såg och fotade: "gatufoto", diverse saker man får syn på under flanerandet i stan, om ett besök på Moderna museet (bl.a. Cindy Shermans stora fotografiska utställning), om ett besök på Bukowskis där bl.a. ett konstverk på 5 milj ska auktioneras ut veckan som kommer, kanske blir det någon bild utanför tullarna också...

En av alla de sämre och bättre bilderna, tagna under dagen, blev upphöjd (av mig) till dagens bild på Blipfoto. Hemligt vilken.

Det är ok att fota i bilen när det är ljust. Flyttfåglar (kanadagäss, verkar det som) som är på väg, i flera lite fristående grupperingar. Åt fel väderstreck! Vi sade att de hämtar nog upp kompisar, hela "planet"  måste fyllas!

.

Detta fantastiska arkitektoniska verk, Waterfront, har jag försökt fånga i flygande fläng ett flertal gånger, både i dagsljus och så här. Aldrig blir det bra. När man susar mot byggnaden och förbi den vid Tegelbacken är hastigheten alltid för hög, det blir inte bättre än så här!

.

De där två husen på Kungsholmen är rätt bekanta för mig eftersom jag tog lunchpromenader däromkring rätt regelbundet under en period för ett par år sedan.

.

Här hann jag inte alls med... Gillar dock effekten, både det sneda och linjen (stolpe?) och allt det andra knasiga.... Behöll rubbet.

.

Det går undan...

.

Och här, nästan lite skärpa kan skönjas vid bygget av den nya Hagastaden mellan Vasastaden och Karolinska.

.

Tornfotografen Jan-Olof har aldrig visat så här dålig bild på Kista tower!

.

En bråkdelssekund senare med lite färg.

.

PS. Min medpassagerare i livet är bilföraren mestadels numera, trots att jag gillar köra bil och har gjort det i väldigt stor utsträckning genom åren (två bilar i familjen har varit ett måste under många år). Numera gillar jag att sitta och titta på förbipasserande landskap och FOTOGRAFERA.... En period intog jag dock ogärna någon annan plats i en bil än förarplatsen, till följd av en olycka. Den medförde nämligen att jag litade endast på min egen körförmåga, trots att jag var föraren i olycksbilen; lär vara en ganska vanlig reaktion. DS.

.

Mycket känsla ingen skärpa...

Gårdagens bilder får här en fortsättning; en del tyckte sig se både renar med reflexer, ufos, rymdvarelser och andra märkliga varelser i bilderna - för flera fick fantasin florera fritt om foton i julfrossans tid - men här är allt mycket mer begripligt. En aura av mänsklig närvaro är uppenbar i form av byggnader och julbelysningar. Dessa bilder kan ses som en illustration om kommande tider med julen som närmar sig med stormsteg, eller är det möjligen vi som rusar mot julen... Och så vill jag citera någon annans bloggrubrik: "Mer känsla mindre skärpa" fast min rubrik blev en modifiering "Mycket känsla ingen skärpa".

Häromkvällen blev bilderna väldigt underliga...

Det finns stunder och situationer när det faktiskt är omöjligt att få till vettiga bilder.... Det omöjliga kan dock inte var något hinder för den som är besatt av bilder eller av att knäppa med kameran (särskilt när man har en ny sådan)...

 Nu får det vara slut, yrseln tilltar betänkligt...

Tid för levande ljus

Att tända levande ljus är fint och passar så bra under denna vintriga tid. Det är rogivande att sitta och titta in i lågan. Att släcka ljuset sprider härlig doft. Röken ringlar upp och försvinner så sakteliga.