Makro är inte bara blommor och bin...

Dagen har bjudit på blåa makrovyer i en något annorlunda tappning. Hurra för den sköna våren! 

På återseende!

Hälsar den prickiga målerskan!

Efter regnet... eller mitt under...

Somewhere over the rainbow
Way up high,
There's a land that I heard of
Once in a lullaby.

Somewhere over the rainbow
Skies are blue,
And the dreams that you dare to dream
Really do come true.

Someday I'll wish upon a star
And wake up where the clouds are far
Behind me.
Where troubles melt like lemon drops
Away above the chimney tops
That's where you'll find me.

Somewhere over the rainbow
Bluebirds fly.
Birds fly over the rainbow.
Why then, oh why can't I?

If happy little bluebirds fly
Beyond the rainbow
Why, oh why can't I?

Judy Garlands version är ju fin, men varför inte lyssna på Eric Clapton i stället?

Eller en rockig version med Transfixion .

I ett land av VÄDER

Ett kärt barn har många namn. Så är väl britternas förhållande till det eviga regnandet också, ungefärligen. Britter verkar både hata och älska sitt väder. Under ett antal dagar hade jag ett (tveksamt) nöje att ta del av BBC:s väderprognoser på plats och därtill uppleva hur de sedan slog in; det var tröstlöst om man nu vill se det hela från den pessimistiska sidan. Om man är lite positiv så kan man ju i stället säga man blev några erfarenheter rikare. Och åtminstone är det nog oftast sant att vi har det bättre här i Sverige, det gäller i alla fall den östliga delen av landet.

Wet windy day - scattered showers - spells of rain - further showers - heavy showers - heavy raining - heavy rain with gails - heavy persistens rain - heavy downpours - rain and thunderstorms - och så risk of floods och flood warnings -  dåliga prognoser och domedagsstämning i all oändighet. Den gången man vaknade och det INTE regnade, nog satte det igång när man skulle ut... "and down it came..."

Dag 1 - från London till Cambridge:

Dag 2 - jodå, det regnar... Men man behöver ju inte stanna ute.

Dag 3 - aah... sol OCH regn...!

Dag 4 - mot London igen....

Dag 5 - tillbaka i Cambridge, inget regn just i detta ögonblick, men jag lovar, det regnade även denna dag.

Dag 6 - den här dagen blev det bara LITE regn, solen var framme en stor del av dagen och plöstligt kändes det lite varmt och inte bara ruggigt och kallt!

Dag 7 - trist när det regnar vid festligheterna, men folk är ju vana... 

Dag 8 - den absolut värsta dagen man kan tänka sig... :-(    Särskilt när man hade planerat för utflykter i trevliga städer och byar och få färdas genom vackra landskap i North Midlands... Vi hade fått lyckönskningar före avfärden: "We hope you'll survive the weather!" Alla hade ju sett prognosen...

Nedan en vy från staden Lincoln med sin pampiga katedral. När man steg ut i detta väder förvandlades ens skor till något slags sjunkande fartyg som tog in vatten i ofantliga mängder....

Inte var det bättre i Matlock.

Damen ovan och jag (nedan) enades om att detta var inget väder att vara ute i. Halv storm och regn och +5 grader, vinden snodde in från alla håll... Vad gjorde jag ute egentligen? För att fota förstås - vilka dumheter!

The Peak District; här skulle vi flanerat runt och njutit, hade vi tänkt. Det blev inget av det. Mer än halv storm på höjderna, himlen står öppen, + 3 grader.... Kämpade mig ur bilen några gånger för att fota, vindtrycket medförde att det var ett helt företag att ta sig ur bilen ibland, inte blev det nöjsamt på något vis ute sedan heller för efter ett par minuter var man stelfrusen.

Mot kvällen lugnar det sig på väg mot South Midlands. Tavlan varnar för dimma och ber alla att dra ner hastigheten, bilister lyder uppmaningen.

Jaha, och så är man framme i Coventry och himlen öppnar sig ännu en gång. Hur kan det finnas så mycket vatten där uppe? Mobilbilder; längst ner en mobilredigerad version och den närmast redigerad via PSE och Camera Raw. Har svårt att bestämma mig för vilken ska få vara med här....

Dag 9 - det börjar arta sig. Iväg till Stratford-upon-Avon och det är riktigt riktigt härligt. Vattenmängden i floden får en att tro på vad som har sagts: denna april-månad har varit den blötaste i Storbritannien på 100 år.

London samma kväll, med en härlig solnedgång. Men det hann förstås bli lite regn innan.

Dag 10 - morgonkvist med lite duggregn. Ser man noga på tulpanerna så syns det.

Och så en typisk London-dimma strax därpå.

Eftermiddagen ger sken av att det ska bli bättre....

Den blötaste april på 100 år, inte illa! Samtidigt har vintern varit ovanligt torr, till och med vattenransoneringar hade börjat tillämpas på många håll. Jorden har varit mycket torr och mäktar inte med att ta emot mängderna - översvämningar är ett faktum. "Lagom" är inte ord som vädergudarna bryr sig om i alla lägen.

Dagnys - de små kamerornas högtidsstund!

Våren har anlänt och allt färre har tid över för att ansluta till Dagnys fotofika. Det ska väl påtas i trädgårdar? Putsas och vaxas på båtar? Spatseras och spankuleras med kameran ute i naturen i stället? Per skyllde på sonens 18-årsdag och Lena hade något annat för sig. Vad andra sysslade med har jag ingen koll på och ska väl inte ha det heller... Själva skulle vi sjösätta båten idag, men sköt upp den för fotofikats skull! Eller njaa, uppskjuten blev den, men av helt andra skäl.

En trevlig fikastund fick vi även denna gång, med intressanta människor! Vi var nu ungefär lika många  som förra gången, dvs: från sex personer förra gången utökades nu antalet till sex och "halv" personer denna gång. Samtal med alla blir möjliga i den lilla gruppen. Alla är naturligtvis garanterat fotointresserade vilket är upplyftande att få uppleva varje gång. 

Anna och Anders; ett bekant och ett nytt ansikte. 

Ewa till vänster, bekant sedan tidigare från Dagnys på Fotografiska.

Fröderberg Jr ("½ person") och Magnus. I fäders spår ska det vandras. Själv passade jag på att pumpa Magnus på värdefull information. Säger inte vad! Tiden visar hur det blir, men visst lät han trovärdig och övertygande... ;-)

Jan-Olof - en trotjänare i sammanhanget.

 Anders har sagt flera gånger om att han kommer till fikat; äntligen blev det av!

Inga stora kameror så långt ögat når - här lilla Leica och lilla Olympus.

"Nu tror jag nog att du försöker lura mig... Menar du att du använde den där?" -  Magnus till Jan-Olof.

Juniordeltagaren har tagit fram paddan. Ewa blir mäkta intresserad och glömmer bort den outhärdliga pollensäsongen. Paddan kan väl också betecknas som en "liten" kamera, med lite fantasi när man tolkar ordet "liten"?

Och eftersom paddan åkte fram så kan väl vi vuxna få leka lite också. HTC Flyer studeras här. Den är bättre än iPad, anser jag fullständigt opartiskt. Den är förstås också en kamera, mindre än paddan.

Leklusten får somliga deltagare (Ewa och junioren) att dyka under bordet, snudd på.

Nej, nu är det dags för iPhone! Strunt i Leicor, paddor och annat!

Och de stora hänger på trenden... Här är det Anna som kollar några av de tagna bilderna.

Deklarerade klart och tydligt att hälsoskäl tvingar mig till avhållsamhet från PSE (och FS). Muskler och nerver i armen gillar inte redigeringsjobbet i vilka mängder som helst och då ligger bloggandet också i träda till viss del.  Funderar rent utav att bli analog på riktigt igen. Men ett litet undantag från avhållsamheten blev det i och med detta inlägg och här tog jag ut svängarna lite mer. Butikerna runt fiket är helt underbara!

Som vanligt blev det några trevliga timmar med Dagny-gänget igen, lite fler än jag hade tid med egentligen, men vad gör man när det är trivsamt!

Något att tänka för framtida fikor på Broströms; tidpunkten kring 10 är idealisk om vi vill välja bord, kl 11 tager man vad som bjuds eftersom fler än Dagnys gäng är sugna på kaffe. Den här gången fick vi vårt ursprungliga runda bord som möjliggör samtal mellan alla, inte helt fel!

Nästa Dagnys förresten, den kan komma att anta en lite annorlunda form! Info kommer senare!

Här är vi på väg till Dagnys!

OBS! OBS! - Dagnys fotofika i morgon lördag 5/5 kl 11 på Broströms kafé - OBS! OBS! OBS!

Som synes, alla är på väg. Notera särskilt den lite udda individen med mycket bestämda steg.

Hmmm, riktningen var kanske lite fel...?

Då knallar vi åt andra hållet!

Någon tröttnar. Strunt i HEN. Framåt march!

"Men jag verkar ju bli ensam..." :-(

"Vill inte vara ensam på fikat!"

Eller? Att fika ensam är kanske ok? Eller?

Tror att Lena kommer, hon skrev i alla inte att hon inte kommer. Fast hon skrev inte heller att hon kommer. Om det är "inte" så blir jag väl ensam...