New York New York, part 1.

Hej!

Så här kommer några delar i bloggform om min resa till New York jag och  min bror gjorde föregående år.

Lite sent såhär ett år efteråt, men bättre sent än aldrig.

Jag har dessutom fått perspektiv och kunnat redigera alla bilder från resan så nu var det dags kände jag.

Som bakgrund kan jag berätta att det var en resa jag planerat ett tag med min bror, jag hade själv aldrig varit i USA medan min bror varit där privat men också i jobbet många gånger tidigare. Han hade alltid talat varmt om landet men framförallt  om New York som stad.

Min 50 års dag råkade infalla lite påpassligt detta år, så det blev en bra kombination av födelsedagspresent och fotoresa tillsammans med en perfekt guide i for av min bror som jag också såg fram emot att få spendera kvalitetstid med på ett sätt vi inte är bortskämda med.

Eftersom vi alla är fotografer som det heter måste jag ju nämna vad jag plockade med i kameraväskan inför denna resa.

Den mest givna var min Leica QP som nu fått följa med som resekamera nästan varje gång. Och som "backup" hade jag min Leica MP240 med ett 28 elmarit och ett 50mm summicron Rigid.

Självklart var jag också tvungen att fylla den analoga kvoten, och där fick min lilla smidiga men "pålitliga" ( quotes pga av att ingen analog point and shoot kan anses som pålitlig då den kan dö närsomhelst! ) Yashica T5 med 5 rullar Kodak Gold200.

Tanken var också att min bror kunde ta hand om en kamera, också för att det kunde vara kul med undertecknad att vara med iallafall på några bilder.

     POD 39 Hotell New York.

Min bror hade påpassligt uppgraderat vårt flyg med Business som en del av min present, och det blev en underbar start på en fantastisk resa!

Efter en flygresa som blev riktigt trevlig ( trots sedvanlig flygrädsla) med bra sällskap och god mat blev det en taxi till hotellet Pod 39, ett hotell med grymt läge men med ganska små rum för att få ned priset lite. Även om det aldrig är billigt någonstans på Manhattan.

Trots det lilla rummet var det ett modernt lite charmigt ställe med en bar och lobby som direkt ingav förtroende med husguden Bowie vid första anblicken då man steg in. Gillades!

Utsikten från takbaren var också vida känd för sin utsikt över delar av Manhattan och vart ett trevligt inslag mellan turerna ute i stan med en kall öl och lite sol innan nästa utflykt.

Det kändes mäktigt att börja utforska staden, vi var framme i ganska hyfsad tid. Och tanken var att ta oss mot Times square och någon mindre park den här första dagen för att pricka av att ha sett hjärtat av New York och få en uppfattning av hur stort det var och kanske lära si känna igen stadskärnan inför resten av veckan.

Vi rörde oss in mot Times square, var en mäktig syn och som alltid lite surrealistiskt med en plats man sett så pass mycket i filmer, serier och annan populärkultur sedan barnsben. Samtidigt är en erfarenhet nästan alltid att verkligheten inte riktigt motsvarar ens egna uppbyggda förväntningar eller fantasier man byggt upp med tiden.

Men New York kändes stort, och maffigt helt klart. Det fanns en energi och en puls jag verkligen tyckte om i staden.

Vi åkte också hit över påsken, vilket jag fick erfara hade en stor inverkan på folklivet när det senare i veckan var vardag igen och gatorna var väldigt mycket mer fyllda med människor påväg i sin tillvaro till jobb plus alla turister som också rörde sig hit och dit.

Så början på veckan var alltså betydligt lugnare, och det var en skön förutsättning att ha när man skulle utforska staden.

Nästa stopp var Washington Square park, troligtvis en av mina favoritplatser i New York. Ett smörgåsbord för gatufotografer, och inte helt oväntat träffade jag några riktiga "beatniks" som på mils avstånd såg min QP och gestikulerade mig närmare för att konversera.

Det blev ett trevligt möte med några inbitna New York bor om fotografi, street, och Leica. Lite politiskt slängde de in i gröten också och övervägande smädelser mot deras kontroversiella president. "-Not a fan!"

Med tanke på att bror min alltid älskat serien Vänner, och vi redan var i parken med fontänen från inledningen i serien, passade vi på att fortsätta i samma tema och tog oss bort genom Greenwich för att utforska den underbara delen av New York tills vi var framme utanför fasaden till huset de spelade in många delar i serien.

Här stannade vi också ( bild ovan) på St George Coffee ett par gånger under resans gång. Rekommenderas för den mysiga atmosfären och goda kaffet!

Efter en god lunch även i detta distrikt förstår jag varför min bror talat så varmt om just denna delen. Den hade en lugn mysig charm, och den här årstiden även inslag av lummighet bland de pittoreska husen och små affärerna med kul kuriosa.

Om jag skulle jämföra med en stadsdel i Stockholm, skulle jag säga Söder fast utan de kriminella och nedgångna inslagen.

Den blev en fantastisk inledning på den här resan. Och kvällen skulle nu spenderas på någon mysig krog nära just Greenwich, och tanken var att prova lite olika krogar och maträtter från olika kulturer varje kväll. En del av det roliga var att peka ut en stadsdel, åka eller gå över dit, och spatsera runt tills vi kände att magen hjälpte oss välja något mysigt ställe och bara njuta av maten och friheten man känner på resande fot.

Vi åtnjöt maten, och smidde planer för resten av vistelsen. Nästkommande dag väntande nya äventyr, och förmodligen Brooklyn. Jag kunde knappt vänta tills det blev morgon.

             Bildbevis på att även jag fanns på plats!

Forts följer. 

/over and out...

Leica M246 Monochrome

Hej! Och Glad Påsk! ( Långfredagen i skrivandes stund. ) 

Väldigt länge sedan jag skrev en blogg här nu.

Har varit lite dålig på att uppdatera här och på andra ställen, även om jag fortsatt att lägga ut bilder på Instagram tex.

Har faktiskt inte hängt så mycket på Fotosidan heller vilket känts lite trist. 

Men ska försöka återkomma lite oftare om inte annat för att läsa andras bloggar och kommentera bilder, något jag tycker tappat fart här senaste åren förutom just Gatupolen möjligtvis.

Jag har annars fotograferat ganska mycket. Både Analogt och digitalt. Vintern blev det mest svartvitt och lite street men också lite trevliga träffar med Analoga Fotografer gruppen från facebook. Träffat både gamla och en del nya ansikten där också.

En del utrustning har kommit och gått. Men plåtar på med min MP240 och min Nikon Zf mestadels, men också min Nikon df får lite kärlek ibland.

På analoga fronten ser Rolleiflexen nog mest dagsljus, men även en nyinköpt Fuji GA645 får en del motion framförallt för lättheten och hur smidig den är att använda. Och med småbild blir det nog min M6.

Men en annan väldigt spännande kamera och en av anledningarna att jag blev sugen på att skriva detta inlägg är, min M246 Mono jag köpte ev en äldre pressfotograf som mest hade den i hyllan. Den var i trevligt använt skick. Jag har nog alltid varit nyfiken på en Mono kamera i någon form, men aldrig känt att ja kan rättfärdiga ett köp pga av priset.

Men också för att jag alltid tyckt att analogt svartvitt fotografi är roligare, och ser bättre ut än digitalt. Jag framkallar ju även själv, och därför blir det inte så jobbigt att stoppa i lite trevlig Trix400 eller HP5 plus i min M6 eller FM2 och sedan framkalla senare.

Men sedan fick jag den här möjligheten där priset kändes rätt, och med en M vet man ju att man alltid kan sälja den vidare och få tillbaka om inte samma iaf ett väldigt bra pris om man tar hand om kameran.

Jag pratade en del med Fredrik vår trevliga Gatufoto pool admin, och fick lite tips om hur jag skulle hantera den för att få konsekvent bättre resultat, men även angående filter och vilka objektiv som skulle passa att använda. Tack Fredrik för detta!

Och jag kunde aldrig ana att jag skulle tycka om den här kameran eller tycka den var så rolig att fotografera med som ja gör. Helt fantastisk.

Det tog några dagar för mig att förstå mig på exponeringen och hur jag skulle få ut bäst jämna resultat. Men sedan var jag igång.

Nu har jag inte direkt haft något speciellt projekt eller inspirerande i form av resa eller liknande att fota. Men det har inte spelat någon roll, inspirationen för att ta med kameran ut vid alla tillfällen eller bara att dokumentera familjen etc har flödat!

Jag trodde heller aldrig att jag skulle tycka den ens var närheten att utmana om tiden för att fotografera svartvitt analogt. Men den här får mig att känna mer än då jag fotograferar och konverterar till svartvitt från en digital kamera med färg. För mig ger den här M246an en känsla som får mig att hamna i en zon mellan analogt och digitalt, och där jag dessutom "slipper" att framkalla och spendera pengarna på vätskor och annat.

Missförstå mig inte dock, jag kommer förmodligen alltid att älska svartvitt och analogt. och kommer fortsätta med detta precis som förut.

Men jag tror att jag har hittat en kamera jag alltid kommer tycka det är kul att ha med mig, oavsett vad jag ska göra. en sådan man slänger över axeln och alltid inspirerar och man blir nöjd med filerna man får med sig hem. och det är mycket värt trots pengarna man får spendera för att få en till att börja med.

Jag har plockat med den till och med för att dra av några rutor under min lunchrast. Så ja, ja är lite i en smekmånads fas just nu. det vet jag.

Men just nu lever jag i nuet, och har väldigt kul med den här kameran.

Linserna jag använder mest är en 35mm f2  cron, och en 50mm f2 Cron V4. Jag har en del vintage linser till mina M också. Men jag kände att de blev lite för mjuka och dom känns roligare att använda på min M240.

Jag har ett Gul filter och ett Orange filter. Men märkte att gul filtret är det som sitter på mest, och med fördel lämnas på för att få den typen av filer jag tycker om.

Jag plockade med M246 för att dokumentera lite bakom kulisserna på senaste Analoga träffen, fick måna roliga kommentarer om kameran som för många verkade totalt märklig med tanke på avsaknaden av färg.

Nu ser jag fram emot att få ta med den kameran på alla framtida äventyr, och härnäst blir det en planerad resa till Krakow, och Auschwitz där jag tror att den kommer göra sig bra.

Men också att ta med på mina gatufoto promenader de kommande månaderna. Även om jag just nu gärna vill ta vara på ljuset och plåta lite färg analogt också.

Men det ska nog finnas tid!

Jag sysslar ju också med lite youtube vid sidan om, och jag tror och vill försöka göra en video om kameran när jag haft den tillräckligt läna för att få ihop lite bilder som är värda att visa, men även har en klar uppfattning om vad jag tycker om den både i ett användarperspektiv, men också i förhållande till min andra utrsutning.

Men nog om detta nu. Blir nog en uppdatering här snart igen också. Ska försöka återkomma mer ofta.

Ha nu en förträfflig Påsk, så hörs vi och syns här eller på gatan!

Glad Påsk!

/Over and out..

Återförenad, Nikkor Noct 58mm f1,2

Jaha, det har blivit många "återföreningar" sedan i somras när det gäller utrustning för min del.

Liksom i föregående inlägg kom jag över ett objektiv jag aldrig trodde jag skulle äga igen.

Men efter att ha låtit lite annan utrustning få gå sin väg, såg jag det i ett svagt ögonblick på LP auktionen förra gången. 

Och kanske lite impulsivt kände jag att det var dags att min Nikon Df skulle få bära det objektiv jag kanske tyckt mest om att använda genom åren trots priset.

Och just tillsammans på en Df.

Nikon FM3a, Nikkor Noct 58mm f1,2. Kodak Trix 400

När jag hade det första gången tog jag några av mina favoritbilder på familjen, och jag älskade själva handhavandet på detta fantastiska objektiv som konstruerades med "Astro" fotografering i åtanke så vitt jag förstått.

Men det är ett underbart porträtt objektiv också. Och har en väldigt unik kvalitet i bilderna som jag inte riktigt hittat med något annat objektiv.

Nikon Df, Nikkor Noct 58mm f1,2

Det ser också unikt ut med sin lite glob formade främre del, och även om det är likt "lillebror" 50mm f1,2 Ai-s stannar likheterna där.

Bakgrundsoskärpan är bland det bättre jag sett, och det går att få det skarpt nog på full bländar öppning.

Nikon FM3a, Nikkor Noct 58mm f1,2 Ai-s. Kodak Trix 400.

När jag hade det i mitt ägo föregående fas så testade jag det endast på min Nikon df, nu såg jag möjligheten att få testa det med film och de äldre Nikon kameror jag har samlat på mig.

En möjlighet som fick det att vattnas i munnen efter att ha fotat analogt i några år igen nu.

Jag blev INTE missnöjd.

Nikon FM3a, Nikkir Noct 58mm f1,2. Kodak Trix 400.

Förutom de speciella attributen i form av karaktär och bygg känsla, så är också 58mm en rolig brännvidd jag alltid uppskattat. Har förutom detta objektiv även det modernare 58mm f1,4 G och Voigtlander 58mm f1,4 Nokton.

Lite roligare än ett klassiskt 50, och i mellanlandet normal och porträtt som ger det lite mer spännande känsla och egenskaper.

Nikon Df, Nikkor noct 58mm f1,2

Jag kostade även på en service hos kalle i Täby för att veta att jag har ett objektiv som kommer hålla många år framöver.

När jag fick tillbaka det var fokusen som smör och jag hade om möjligt en ännu bättre upplevelse än jag hade haft tidigare med detta fantastiska objektiv.

Älskar det!

Hade med mig objektivet strax efter för ett test då vi gick från Karlaplan mot Frihamnen tillsammans med en grupp andra "Analoger".

Nikon FM3a, Nikkor Noct 58mm f1,2 Ai-s, Kodak Trix 400.

En annan möjlighet är också att adaptera det till min Nikon Zf med lite mer kontroll för att sätta fokus etc också. har inte testat detta ännu, men tanken är att leka lite med det och också nu med möjligheten att kunna filma för en mer unik look. Ska bli kul att prova, kanske återkommer i bloggen vid ett senare tillfälle.

Ser fram mot att använda denna juvel framöver både med digitala kameror och med analogt. I svartvitt och i färg!

Lämnar nu med dessa sista bilder.

/Over and out

Cirkeln är sluten...2025.

Foto: Mattias Häggström

Hej!

Länge sedan jag skrev något alls. Tappade lusten lite med hemsidor men även denna blogg. 

Kände att jag skrev mest för egen del i slutändan, vilket inte är fel heller.

Man får en dagbok och kan gå tillbaka för att se vad man gjort och i vilken fas man var.

Men med Instagram och lite youtube och andra forum man är aktiv i blir det lite för mycket kunde jag känna. Och kanske framförallt eftersom bloggar till och med här inte läses speciellt mycket längre. Här brukade det ju vara rätt bra fart förr. Men det har minskat och är man inte en av de som verkligen redan haft många läsare sedan förr blir det en i mängden av olästa.

Dock kände jag att det var dags för ett avstamp nu efter det nya året.

En del reflektioner görs ju alltid både i livet men också över ens resa fotografisk eftersom det alltid är närvarande för mig på något sätt.

Skulle nog säga att det som har varit något som sticker ut för mig detta år är de nya vänner jag funnit inom foto, och då framförallt analogt fotograferande.

Leica M2, Summicron 50 Rigid, Fujifilm 400H pro...och en del andra kameror och fiilm.

Jag har varit på en drös foto promenader men Analoga Fotografer från Facebook, och fast jag i början varit skeptisk har det varit en av de roligare sakerna jag gjort kopplat till intresset det här året och faktiskt alls.

Förutom möjligheten att träffa likasinnade också det roligaste sättet att testa sin egen utrustning och få chansen att prata om den och se andras utrustning också.

Riktigt kul.

Apropå analogt så har jag testat och plåtat och framkallat svartvitt fortsättningsvis. jag hamnade dock i en svacka med framkallningen då jag haft strul med "spolar" och trä på filmen. Förstörde 2 filmer jag sett fam emot att framkalla, så lite uppgivet kommer jag lämna in dom tills jag löst problemet med dessa spolar.

Men den Pentax 67 jag tidigare skrivit om blev en favorit, och efter att ha skaffat en 67ii så har det blivit en hel del bilder med dessa 2 under året, och trots tyngden har jag prioriterat att ta dne med många gånger pga av hur kul den är att använda, men också för hur bra bilderna faktiskt blir med denna underbara kamera.

Pentax 67(ii) , 105mm f2,4 och 55mm f4, diverse film. ( gold, portra etc )

Utöver det har M2a använts flitigt! Underbar kamera som jag ofta slänger med mig fortfarande.

Men min Rolleiflex är fortfarande en favorit, den har dock tjärvat lite då och då detta år och har därför fått stanna hemma mellan varven.

Rolleiflex 75T, Diverse film

Den digitala fronten då. Jo där har det hänt en del under året. Jag gick ifrån att ha en Nikon Zf efter att ha sålt min Df, till att återigen sälja en del saker för att få tillbaka 3 kameror jag sålt under senaste åren. Leica M240.....Df ( japp..) och en av mina stora favoriter leica Q-P.

Leica M240, summicron 50mm f2  Rigid, Voigtlander 28mm f2,0 Ultron

Leica Q-P Norrköping

Så cirkeln är nog sluten. jag är tillbaka där jag började igen kan man säga.

Och min Zf den får nog stanna. Jag har märkt att det jag nu har iaf fyller en funktion på olika sätt för det jag vill kunna göra.

För gatufoto har jag dessutom hittat en rolig Pentax MX-1, en smidig fantastisk liten kamera som funkar väldigt bra för street när man inte vill ta med sig något dyrare vissa gånger.

Pentax MX-1

Nikon Zf är en otroligt kapabel kamera, och härlig att använda. Det ända jag saknar lite är samma karaktär i sensorn som tex Df hade. Men för att fota i svåra ljusförhållanden eller behöver blixtsnabb Af eller att adaptera och testa vintage objektiv är den guld värd.

Nikon Zf 

Jag har ägnat mig lite åt min Youtube kanal också, och trots att den inte varit någon prioritet och fortfarande ganska blygsam verkar den uppskattas lite iaf, och det är alltid en morot att fortsätta förutom en rolig grej att bara få göra något med all den tid man lägger ned på sitt fotograferande.

Men en annan reflektion jag gjorde såhär efter nyår är att jag vill gå tillbaka lite till grunden och det jag älskade med fotografi i början. Mycket fokus har gått till att testa utrustning och komma in i analogt fotande igen. och jag känner att kvaliten i mina bilder har tappat en del. Visst har det blivit en och annan bild man varit nöjd med.

Men hjärtat för olika projekt eller inspirationen för att plåta eller idéer jag kunde ha mer förr har inte infunnit sig.

Jag lägger dessutom ned en del tid på gatufotande som jag verkligen älskar att göra, men jag känner att jag inte är ärlig mot mig själv. Jag måste bestämma mig för vad för typ av gatufoto jag vill göra. Och antingen bli bättre på att våga fotografera folk närmare, eller ta mer gatuporträtt som jag inte har lika svårt för att göra och då fokusera på utrustning bättre lämpad för det för att få bilder jag i slutändan blir nöjd med. Eller bara vara nöjd med att fota miljöer och dokumentera platsen eller de händelser jag ser längs vägen.

Inget av dom känns fel, men jag måste bestämma mig. 

Och resa mer, göra spontana resor som den jag gjorde till Norrköping med min Q-P och M2a för några veckor sedan.

Bara välja en stad, boka boende och dra med tåget. SÅ roligt, och fyller på inspirationen direkt.

Och bara få fotografera i en ny miljö, slippa samma gamla gator varje gång man är ute.

Så mer sånt ser jag fram emot.

Även en resa till New York inbokad detta år, något jag verkligen ser fram emot. Men mer om det när det närmar sig.

Nu återstår bara att bocka ut för denna gång, Gott nytt år önskar jag de som läser.

Simma lugnt, Over and out...

Sommaren i backspegeln . LX5 Del 1.

Lumix LX5 Bogesund

Hej!

Nu har sommaren kommit och gått. och rätt sent i efterhand klamrar jag mig fast vid de minnen jag fick

och de sista ljusa dagarna och färglada löven jag ser utanför fönstret nu.

En sommar i dur och moll känslomässigt. Jag förlorade en nära släkting någon vecka innan semestern började och det satte tonen för den första veckan innan jag kunde ta ett djupt andetag och försöka njuta lite av fina vädret och ledigheten.

Strax inan beskedet hade jag laddat upp med en del färgfilm, lånat en bil och införskaffat en Panasonic LX5 kompakt för att förgylla sommar månaderna med lite fotografering inspirerad av de nya inköpen.

Jag hade också fått låna en liten sommarbil då jag inte har en själv. Något jag verkligen uppskattade, att komma iväg till lite roligare badplatser och utflykter belägna utanför "nätet".

Lumix LX5 Rösjön.

Lumix LX5 var en kompakt jag älskade när den kom. och det är verkligen en perfekt liten rese och sommar kamera.

Och med den nya "Digicam" trenden med äldre kompakta digital kameror har priserna skjutit i höjden.

Men bortsett från det är den en liten pärla, precis som lillebror LX3.

Och jag är glad att den fick följa med mycket denna sommar, den är så öätt att få med sig överallt och ger bilder med nästan en analog karaktär, och riktigt härliga färger.

med sin lilla zoom och en inbygg blixt är den riktigt mångsidig.

Lumix LX5, Rösjön.

Jag tänkte summera sommaren med några inlägg, med fotografin och utrustningen jag använt som grund för dessa minnen.

och jag börjar med just LX5.

Den var som sagt med lite överallt. Några av de härligaste dagarna var när vi gästade Rösjön med omnejd. En badplats jag hade mycket fina minnen från min barndom.

Och en nostalgisk känsla infann sig när jag blickade ut över sjön, och barnen sprang ned mot sjön och fiket som låg intill.

Platsen kändes så bekant, och ganska snabbt orienterade jag mig runt till de olika badplatserna, och bekantade mig med fiket och dess ägare. En väldigt trevlig man som hyrde in si men annars bodde i den norrländska skogarna.

En kontrast med sol och badgäster han såg fram emot innan säsongen var slut och kosan styrde mott skogarna, mörkret och myggen igen.

Gråbromsarna fanns också kvar, och jag minns hur man som barn dök ned i vattnet för att undkomma dom när de satte sig för att bita.

Nu mina barns tur att upptäcka samma teknik då de närmade sig. Med medföljande tjut innan plasket.

Rösjön är definitivt en badplats jag återkommer till igen, och jag är tacksam för de minnen jag fick återupptäcka där igen och för de nya med mina egna barn.

Vi åkte därifrån med hjärtat fullt. 

Och startskottet för en fin sommar, med många fina utflykter och minnen.

Nästa gång blir det fler med LX5 som utgångspunkt.

Hoppas att alla andra också fick en bra sommar, och att kameran också fick följa med.

/over and out...