888 - fåglarna vid stranden.

Fortsättningen på strandbilderna, nu enbart fåglar. Det var detta par som mötte mig, annars såg det rätt tomt ut, men det är bara att ställa sig här och där och vänta.

men det var vadare jag helst ville se, och plötsligt kom en liten flock

vet ej varför, men jag gillar de små pigga figurerna, känns bra att stå och se på

fram och baksida

sidovy

promenerande

och speglande

här trivs de att leta mat, mitt i sörjan

en kråka passerade

sen kom en falk bakifrån, tornfalk? i vilket fall som helst - såg uppåt och trampade i en håla, föll pladask, men inget mer stukat än självkänslan.

revet

där dök denne upp, ankskrämmaren

två var det, parflygning ganska långt bort

ljuset dåligt, disigt emellanåt och långt bort

paret tog en paus

men ankorna flydde åt alla håll

det var inget vidare med ljuset, och ingen fullformatsensor

gässen fick också motion

sen slog de sig ned igen

Lena Holm 2019-10-02 07:01

Man kan ju inte tro att man ska få se något om man inte står och väntar. Ibland måste man ju vara i ett område eller stå någorlunda stilla i flera timmar för att få utdelning. Charmiga små vadare och ett par örnar är ju aldrig fel. Jag förstår hur det såg ut när ankorna lyfte, svanarna ligger dock kvar för de har nog inget att frukta. Det är vad jag har upplevt i alla fall.
Hälsningar Lena

Svar från Vibybo 2019-10-02 09:40

Tack Lena, har sett en gång i December när jag gick längs med stranden, att en havsörn hängde i luften mycket nära rakt över ett svanpar. Den hade ben och klor rakt ned och jag antar, att örnen stresstestade svanarna. En gång i trädgården på vintern här hemma såg jag också en glada flygande ovanligt lågt och mycket nära undersöka min trädgård, på marken under stod en fasanhöna helt oberörd av gladan, och gladan flög vidare, inget mer hände.

Stican 2019-10-02 10:34

Det blev ju fin utdelning med både vadare och rovfåglar, och många fina bilder blev det.
Ha det gott /Stig

Svar från Vibybo 2019-10-02 11:30

Tack Stig, det blev oväntat mycket, hade inte höga förväntningar, så det var glädjande.

ehrsa 2019-10-02 11:34

Trevligt med Kärrsnäpporna, antar att om vintern blir mild kanske dom kan ses där även under vintern..? Du får annars hålla utkik efter Skärsnäppor framöver, de är tuffa vadare och klarar vinterförhållanden bra, ser ut som Kärrsnäppor men har oftast rätt så orange näbb där spetsen blir mörkare, och orangea ben.. kan vara tämligen orädda, har själv sett såna i Stockholms ytterskärgård, även i vinterförhållanden! Jaså du ser 'ankor'.. själv ser jag Gräsänder och Grågäss här.. :-)
Hälsn!

Svar från Vibybo 2019-10-02 12:53

Tack Jan, där är gott om gräsänder, ibland döper jag om dem till kvackankor eller annat, omväxling förnöjer. Där var vitkindade gäss också, men de flög och grågässen kom istället då örnarna gav sig iväg bort från mig. Och jodå, ska tillbaka dit och spana när det blir kallare, det är lovat 2 nollgradiga nätter i tiodygnsprognosen, det är ovanligt kallt väder i dessa trakter med så mycket vatten i närheten. Tog en snabb spaning ner mot sjön idag, bara gäss och en flock på 30 fåglar som möjligen kunde vara buskskvättor, får se när jag kollar bilderna i datorn. Men det viktiga var sol och frisk luft en stund.

Khalad 2019-10-03 12:54

Tålamod verkar vara bra :-) Sen tänker jag att det är bra att veta var nånstans man ska ha tålamod, där jag rör mig mest i inlandet kanske inte tålamod räcker? Fint med både vadare och havsörn! Hälsningar/ Björn T

Svar från Vibybo 2019-10-03 16:05

Tack Björn, det har du rätt i, det gäller att vara på rätt platser, vid rätt årstid, sen får man se om det händer något. I dag t.ex. hände inte mycket, så är det ofta. Det kan ta några år att finna platserna, och sedan lista ut när det är lönt att kika där. Å andra sidan är jag lika nöjd om jag som idag inte finner så mycket som jag önskade, jag har kommit ut, fått frisk luft och sett naturens fina sidor, det gör dagen bra och gubben helt förnöjd. Tålamod i naturen lärde jag mig under sittningar på jaktpasset i min ungdom, det gjorde inget om ingen mat dök upp, det var fint ändå att sitta där. Skulle vilt dyka upp, så var det inte nödvändigt att skjuta det, i jaktlaget var det fullt acceptabelt att tycka att djuret var fint, och det kunde gå vidare till sina göromål.