Stefans bilder
Idag
var det disigt och några grader varmt, i markerna var det vått, i luften hängde finfördelat vatten och träffade ansiktet kyligt välkomnande, stilla, vindstilla, inte mycket rörde sig utom helt ovanligt många promenerande människor dit jag cyklat ett par km från hemmet, till dammarna där som vanligt några gäddfiskare stod, ofta talar de något slaviskt språk och är mycket sparsamma med sin konversation, en grupp fågelskådare rörde sig där också, det är tidigt i säsongen och inte mycket såg de i diset då fåglarna gör som människor - trycker i dåligt väder, men vad gör det? när det viktiga är att komma ut, få luft och ljus, se sig om och röra sig mellan intrycken, lite träd och vatten duger utmärkt
vattendränkta ängar
vägen genom sumpskogen
hela tiden var där någon som ropade, högt och långt i diset, en trana stod där lite upphöjd, ropade nog på sin andra halva, ett tranpar har häckat där en tio år ungefär
vi får väl hoppas att den andra hälften kommer snart
På ängarna - sävsparv och sånglärka
Sista i serien, nu de små fåglarna, de tidigaste som inte skyr kyla och dåligt väder. Först en bild på sävsparvshannen, ingen jättetydlig på pippin, men så typisk för de första som kommer, så därför får den vara först. Där sitter han, just kommit och spanar ut över det som skall bli hans rike, där han skall bygga bo och locka sin hona. Kyla och väta inget hinder, inga existentiella funderingar, han bara kör igång, gör vad han skall.
det finns alltid lite frön kvar i marken som livnär de små liven, för en annan ser det ut som någon otrevlig äng att klafsa i, men sävsparvar och lärkor - de kan fynda här
som synes är det mycket kraftiga beskärningar då man inte kommer så nära på det öppna fältet
sen var det lärkan, varför har lärkor så stora sporrar?
På ängarna - några fåglar
Efter landskapet blir det fåglarna, lite spridda arter här, lärkor och sävsparv kommer sen, blev många bilder. I det öppna landskapet är det svårt att komma nära, de flesta håller sig minst 100 - 200 meter bort, men ibland har man tur. Storspoven hördes direkt, den har ett distinkt läte, och fanns på exakt samma platser som de sista 40 åren.
samma med tofsviporna
den ofta närvarande röda gladan
bläsänderna var våryra
tranorna har börjat passera
flockar med vita fåglar fanns det också, mest skrattmåsar
även trutar, denna såg jag och reagerade på näbben, nu är det långt håll och kraftig beskärning, men den ser ut att ha klarat sig fint med en speciellt formad näbb
de verkade också ha vårglädje, den specielle tror jag är den nere till vänster
och här samlas kråkorna, ganska många blev det efterhand, kråkriksdag?
På ängarna - landskapet
Så har han kommit ut lite igen, mycket försiktigt. Har 2,4 km till parkeringen på ängarna, där behöver jag gå högst 100 meter i vardera riktning för att finna motiven, och som så ofta kan inte alla bilder fås in i en omgång, fåglarna har börjat komma, vattnet sjunka undan och livet har återvänt känns det som. Startar med själva landskapet fågelbilderna tas i, det är en berättigad åsikt att närbilderna ger mer om man får se landskapet de är tagna i. De första tre bilderna är tagna med nya mobilen (dng filer), måste ju invigas och testas. Det fungerade ju, men känns lite som insmickrande AI samtidigt, gillar Sonys gamla RX100 bättre helt klart.
som synes öppna landskap, ingenstans att gömma sig
en och annan fågelskådare inleder säsongen i härligt väder och lärkkvitter
och detta är väl vad många vill se, havsörnen som flyger längs med sjöns stränder, letar kanske efter någon sjuk gås
en till minsann, de har sällskap
de fortsätter sin patrull, och med tanke på det stora antalet fågel här borde de ha mat
gäss är de dominerande fågelarterna i antal, flockar med hundratals
som vitkindad
eller bläsgås som jag sett ovanligt många av denna vår, här flyger de välordnat
men liksom en del andra fågelflockar denna dag verkade de ha glädjefnatt med fri flygstil inkluderande volter
fortsättning kommer
20 Oktober
En cykeltur till sjön denna senhöstdag, med ett äldre objektiv på en Panasonic kamera, och fågelkameran. Kan där finnas något att se? Ja, där är ju ängarna runt sjön
och båtplatsen
stilla vatten var det
det hade frusit under natten
några starar fann där, rejält beskuret
för ännu fanns det boskap på markerna
men de flesta stod redan på kö, på väg mot olika öden (lite soldaller i bilden), bil efter bil