Natur med mest fåglar, blommor och makro. I övrigt allt som kan verka intressant.
Strukturer
från gamla fallna stammar, grova, fulla med karaktär och historia, där finns saker att studera, ta in i sinne och sensor, lite extra skärpedjup i denna bild då jag blivit en riktig stackare, som Gunte sa, klokt sagt
grova klossar
utstuderad skulptur
inklämd i väntan
något har lossnat
men här, där barnen gjort en bild av föräldern, i mitten har äggen legat under barken, sedan har larverna gnagt sig ut genom virket i ett typiskt mönster
uppkommen ur jorden
historia, karaktär
spöklik
till sist ett försiktigt leende
Publicerad 2026-03-27 15:30 |
Läst 263 ggr











Tack Malinka, du kan ha stått för inspiration, så är det. Ett sökande i ljus, skuggor och former. Har försökt göra dessa i svartvitt, men det vill sig inte alls.
jag blir nästan lite generad. på riktigt.
vad är det som inte funkar i svartvitt, tycker du?
Det blir inte så tydligt, svårt att förklara, men syns tydligt.
ok.
en spontan tanke är att det kan bero mer på ovana att bildbehandla i svartvitt, än på att bilderna inte funkar som svartvita. om jag förstår dig rätt (utifrån det du visar) så gör du inte svartvitt så ofta?
men jag tänker också att - det MÅSTE ju faktiskt inte vara svartvitt. jag tycker att det är helt fantastiskt, precis som det är. gör det DU tycker funkar och ser bäst ut, och det som känns mest sant för dig. 🙂
Jag har ett eget sätt för svartvitkonvertering som inte passade här, det går till andra motiv som landskap t.ex.
Här snackar vi ålderstecken..snyggt.
HaD/Gunte..
Ålderstecken, patina och orört är ju modernt numera, man kan gå ut och se karaktärsfull ut.
Hälsn!
Jag gillar skarpt fram till och över hela objektet vid makrofoto, men längre bak eller långt bak gärna oskarpt utom vid supervidvinkel då jag vill ha skarpt hela vägen.
Jo, jag försökte på olika sätt, färg, svartvitt, olika dragning med spakar, men det blev bäst så här - skarpt helt enkelt.
Den första bilden påminner om ett (mån)landskap med tydlig djupeffekt och den vackra bild sex om ett märkligt fossil, fast inristat i trä.
Hälsningar Sven
Jag försökte på olika sätt, men till just de här motiven var det färg och skarpt som gällde. Ett perfekt tillfälle att öva stacking med grenar nära att stödja sig mot. Annars är det ju betydligt trevligare med oskarpt till en del makro, fjäril t.ex.
Det finns mängder med motiv på gamla träd, levande eller döda, liggande eller stående. Sen är det ju praktiskt också den lövfria årstiden när det inte är så mycket annat som lockar mig.
Hälsningar Lena
De flesta bilderna är stackade, det var bara om det blev parallellt med ytan och ganska platt som jag inte stackade. Man får ha god tid på sig, leta lugnt utan något (någon) som stör och ta tid på sig finna rätt vinkel, utsnitt. Här var mycket stadiga grenar/stammar att luta sig mot så kameran var still för stacking.
Mossan breder ut sig som mjuka skuggor över dessa okända territorier och i barkens mönster uppstår färger och former som bara en konstnär skulle kunna skapa, sådana som inte följer någon regel, bara naturens egen impuls att leka.
När jag läser dessa stammar är det som att vandra genom en värld som både är verklig och omöjlig på samma gång, en värld där allt redan är berättat men ändå väntar på att bli upptäckt.
Stefan
"där allt redan är berättat men ändå väntar på att bli upptäckt" ja, det sammanfattar mycket av de gamla trädens värld, liggande eller stående, kanske också min där jag är tacksam om barnbarn orkar höra något lite.
Hälsningar Jörgen
Tack Jörgen! Gammelskog är bäst.