En tur till Kåseberga gav många bilder
Åkte till Kåseberga i rätt tid, när vallmo och andra sommarblommor blommar. I år hade det regnat, så backarna var inte förtorkade och brända, det är inte ovanligt. Här finns mängder att fotografera, men nöjde mig med detta, gick aldrig upp till Ales stenar, eller följde kusten längre till fots, hade en fru som satt och väntade på mig. Startar med infarten, strax innan hamnparkeringen
ser upp till höger
och över vägen till vänster, utom bild till höger är hamnen
så går jag snett upp till höger, stigen mot Ales stenar
här kan man vända kameran åt alla håll, zooma i och ut
mot bukten, påminner om Ven
så går vi mot restauranger och fiskaffären, alla turister talade tyska
några blickar upp mot backen
så tar jag mig ner för en brant på ändan, ut på stranden som fortsätter långt
där är gott om sten, en märkvärdig blandning av olika bergarter, färger, former. Egentligen bäst i fuktigt mulet väder när stenarna framträder bäst och det går att arrangera små grupper stenar till bilder. Just denna heter på mitt göingska hemspråk sälädarstoin, överssatt självätarsten dvs den sönderfaller av sig själv.
där brukar segla båtar längs med kusten, oftast danska
skrattmås, till höger upp i backen såg det ut så här, rasbrant med hål i, många hål spridda, gjorda av
en fågel
backsvalan
bygger bo, ungarna var ännu inte så stora att de kikade ut, men
de vuxna flög på flitigt
sen blev det sittning med sill och mos.





















Det är en fin serie du visar oss här. Jag har valt ut några som jag gillar - nummer 2, 5, 6, 8, 10 och såklart nummer 12.
Det kan vara ett danskt spionskepp som vill undersöka möjligheten att få tillbaka Skåne, Halland och Blekinge till DK :-)
Det fanns en koloni av "digesvaler" på sluttningarna på "Roskilde Ring", som inte lät sig störas under helgerna när det var motortävlingar. Det är helt andra omständigheter som är orsaken till deras försvinnande härifrån.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Hälsningar Lena
Jag var där helt själv i morse.😁
Häftigt, men borde inte de seriösa "häxorna" och andra som är intresserade av sånt ha varit där i morse? Eller är det solnedgången som är det viktigaste?
Hälsningar Lena
Solnedgången var absolut viktigare. Ca 20 pers som mediterade, sjöng, trummade och dansade i solnedgången. En hel del offerblommor och kristaller syntes till. På soluppgången såg jag bara en person, var dock själv i 40 minuter.
Hälsn!
Hälsningar Bjarne