I går - 2
Fortsättning. Frosten har gått hårt åt en del i trädgården, i dag låg de nyuppkomna sparrisstänglarna platta och blöta på marken, ihjälfrusna. Men de kommer igen tror jag. Pilfinkarna är tidiga att inreda i holkarna, de andra mer avvaktande. Tog en runda framåt kvällen utanför byn, ladusvalorna var på plats, och fler sångare har just börjat anlända, det ger ju hopp. Livet går på som vanligt, solen skiner, jag rör på mig, och allt är så bra det bara går.
En grad varmt, regn. Ringduvehannen sitter
bredvid honan som provligger boet ganska länge. Ett normalt duvbo, så många pinnar som behövs för att hålla kvar ett ägg, ingen inredning.
Forsythian, kylan konserverar blomningen ovanligt länge.
Persikoblommor, den baltiska sorten, ska det bli någon frukt med så frusna nätter hela tiden, och få insekter.
Tulpaner finns det som tur är nyplanterade, sorken har rensat en del rabatter med god aptit, samt dragit en del i gångar under grannens gräsmatta, där de nu växer upp.
Påskliljan äter sorken inte.
Pärlhyacinten (muscari), så väldoftande. Tillhör familjen sparrisväxter.
En annan sorts påskliljor.
En liten sångare, slet ut dunet och letade efter något.
Samma lilla fågel. Ett ben ser orange ut, ett svart i motljuset, men den lät inte som en lövsångare, är nog gransångare, uppburrad i kylan.

Hälsningar, BJarne
Tack Bjarne, ibland känns det som jag gnäller över småsaker, ta det som en trädgårdsobservation, för jag har det bra, mycket bra.
Hälsningar Lena
Hej och tack, visst fixar de det. De sämsta bobyggarna i trädgården är nog turkduvorna som häckat några år i det stora ReineClaude trädet. De valde ut en horisontell klyka, lade några pinnar till synes kors och tvärs med exakt det avstånd så äggen ej glider ner emellan. Väldigt luftigt, men det höll.
Hälsn!
Tack Jan , nu börjar den tiden då det går att ta mängder med bilder på olika intressanta motiv på bara 2 timmar.
Det är härligt! Blir det motiv över får jag väl spara till magrare tider. Duvor på balkonger/fönsterplåt vill ingen ha. Men i trädet går det fint, tyvärr har "mina" duvor en tendens att ha otur med häckningen. Gransångaren kan mycket väl ha sjungit salt sill, det var just så den lätI I vart fall börjar de värmeälskande fåglarna så smått anlända, de ger mig hopp om vädret, för fåglar vet mycket mer om vädret än SMHI.
Tack Ragnar, tagit genom nyputsat fönster (!) på kort håll, fågeln i sig är ganska orädd och sävlig, den har bott där ett antal år.