803

Det blir lite sporadiska nedslag här. Hinner inte läsa alla bloggar längre, ser hellre på allt fint runt mig, träd ute eller solens ljusspel på golvet inne. Kanske en tupplur också, det är skönt. Har nog gått ner ett steg på energitrappan, tar det lugnare. Ute drar de sista flockarna tofsvipor söderöver, in från norr kommer björktrastarna. När jag dyker upp bak buskarna med god fart på elcykeln flyger det upp olika rovfåglar, oftast arter som jag inte hinner se vad de är, men på väg bort från den kommande vintern. En dag som denna såg jag inga småfåglar, vinden var nästan hysterisk, ville slita av mössan och välta cykeln. Då är det väderförändring på gång när den starka västan drar in. Bilderna nedan togs för några dagar sedan. 

De vitkindade börjar samlas vid sjön

Ännu dröjer starar kvar, ännu går boskapen på ängarna. Några snäppor tror jag det är bland dem trots att marken är torr.

Fick syn på några figurer i buskarna vid dammarna. 

Det börjar bli mörkt där det är skugga, blått dunkelt ljus. 

Den klassiska rumpbilden som det gärna blir med fåglar. 

I skuggan

Men i solen blir det finare, varmare. 

Hej då, hoppas vi ses igen. 

Bakom busken, i dammen, simmade dessa ungdomar tillsammans. 

Sett rakt bakifrån samma ryggtavla som många andra, men när huvudet vreds lite så klarnade det. 

802

Mitt i brinnande höstfärger visar jag några nya svartvita bilder. 

801

Jaha, tillbaka i gamla spår i dag, det blir insekter som finns kvar då frosten kommit, de kryper ner på natten och upp för värme och torka på dagen. De flesta insekter som visas här är små eller väldigt små. De stora såg jag inte ett spår av. Provat en ny antibiotika och räddat mig med den, är betänksam, men kom på benen igen. 

Nu visar det sig, att det fanns ingen insekt på första bilden, endast en förgät-mig-ej, men de är ju fina. 

Se här kom vargpindeln, den fantastiske jägaren, det finns att läsa om det. 

En märklig figur, ny för mig. 

Spyflugan är läckert metalliskt grön, men ändå inte tilltalande.

En rödögd fluga, liknar fruktflugor, men den är för stor för det. 

Den fanns i olika varianter 

och poserade snällt 

Harkranken är ju välkänd, märkligt namn förresten, och ingen vet riktigt var den passar in i systematiken. 

Där finns många fläckiga vargspindelvarienter, och det var gott om dem. 

Tror detta är en annan sorts vargspindel, sitter på ett vanligt torrt grässtrå, så ni förstår hur illa små de är. 

800

Nummer åttahundra, det blir en lång rad bilder av olika slag, men kanske inte så vackra eller imponerande. Ibland när jag ser i fototidningar eller sidor där folk publicerar bilder i mängd, så gäller det ju att vara maximalt spektakulär för att få maximalt med "likes" eller som det heter, gillanden. Då jag uppnått en mer mogen karaktär tar jag lugnt på det, ja faktiskt kan det bli väldigt tröttande att se på dessa superfantastiska bilder, en viss (eller vis) mättnad inträder. 

Men visst finns det bilder som imponerar på mig och som är superfantastiska, även här på Fotosidan. Och då säger jag det i kommentaren, eller så är jag lite trött och säger inget alls. 

Har suttit inne 2 dagar, men i förrgår blev jag körd till Kivik, passade på då att så att säga fotografera verkligheten, det var inte därför jag åkte, men det var skälet till att ha kameran med sig. Och vad kan vara verkligare och mer intressant än verkligheten? Vad nu den är.  Tog med en GX1 med 12-32 samt 35-100. Raw Lightroom och ett ryck på knappen "automatiskt", kvickt och lätt ska det gå. 

Parkerade vid skogen, så här såg den ut, verkligheten. 

eller så här

och så här framför bilen. Inget spekatulärt, men högst vardagligt. 

Vanliga höstlöv, vardagliga. Redo att ingå i kretsloppet.

Ibland kan vardagliga syner se märkliga ut, är det en grisbjörn, hur kom någon på den idén? När jag tänker efter och i fantasin placerar mig på andra sidan, kanske är det en stor groda? 

Detta är riktigt vardagligt, men har för mig att Erik kom före mig där med en liknande bild. Det är inte direkt vackert, men funktionellt, bara finns där, döljer det som sett värre ut om det bara legat där. Så på så sätt är tunnorna en förbättring av verkligheten. 

Ibland kan det fulspretiga ha något vackert i sig, något fint i sig självt.

En motor, för mig fin och intressant att se på och fundera över, minnas mysiga traktorljud. Andra tycker det är en ful stinkande klump. 

När jag nu börjat rikta in kameran mer och mer, så vände jag den mot det fina, ett fint träd som detta. Nätt till växten, och lite röd i toppen, behagfull pose. 

Ännu finare kan det bli om jag letar upp rätt vinkel på rätt motiv, men då blir det ett väldigt snävt urval ur verkligheten. 

Men visst kan verkligheten och vardagen också vara vacker, höstlöv som rasslar ner framför båten. 

och bland båtarna är ju de i trä de förnämsta ur estetisk synvinkel, se själva!

En nybyggd träbåt, vet tyvärr inget om bakgrunden. 

Sen vände jag blicken mot himlen, fåglar gör mig glad. 

Nä, åter till marknivå. Skyltar finns det lite var som. Detta är ingen tankeväckande, lustig eller fin skylt men väldigt tydlig och funktionell. 

Men visst finns det skyltar som får mig att tänka på stora saker 

eller små 

En del har positivt tänkande

Andra vädjar till mig 

så här skyltar en berömd Mustang om sin kraft och fart. Tyvärr tror jag en del hästar rymmer med tiden. 

Och här har verkligheten, i detta fall Äppelriket, avbildats med hjälp av äpplen, vackert som en tavla. 

när jag ändå var på marknaden så fick den avbildas

den stora marknaden hade varit under helgen, men nu var det vardag, och pensionärerna kom, jag också. Lugnt och skönt, inget jäkt, ingen trängsel. 

Isterband med pumpa och potatissallad. Och lite lök strött över, mycket för estetikens skull. 

799

Jaha, så var man kommen till 799onde bloggen, undrar hur det gick till, fort gick det i vart fall. 

Såg något märkligt i förrgår, i fågelbadet 2 meter från fönstret. Har tyvärr kameran liggande i andra hörnan av huset, så det får bli minnesbilden framställd i skrift. Plötsligt smög en liten fågel fram när det blev en ledig plats. I storlek, beteende och silhuett som en gärdsmyg. Den badade ordentligt och tryckte ner den annars uppställda stjärten i vattnet hela tiden. Så långt en gärdsmyg. Problemet är färg och teckning, egentligen avsaknad av teckning med en gråaktig slät färg med lätt skogsgrönt i. Gärdsmygen har ju en så sagolikt vackert mönstrad brun kostym. Naturen ger mig ibland dessa mystiska syner. Rödhaken har ju en sådan rygg, lite mörkare, men den är ju röd. Det kan ju ha varit en ungfågel av rödhake som doppat sig innan så vattnet gjorde att den såg slät ut. 

Nåja, nog av det. Nu blir det mer höstbilder. 

och där flög gransångaren 

men därborta hände något, en rovfågel jobbade med något i gräset, ett byte troligen 

jodå, och där försvann den illa kvickt 

åter till det stillsamma som snällt låter sig fångas 

träd t.ex. 

fallna jättar