Judasöra och blåskinn

Rubriken är namnen på svampar, jag är ganska säker på arterna, men som vanligt inte helt, är verkligen ingen mykolog. De ser lite ovanliga ut jämfört med de vanliga folk tittar på. Först judasörat, har visat det innan, det är en trädväxande matsvamp som används i asiatisk matlagning, jag själv avstår, men det finns gott om att köpa i torkad form. När jag såg på en enorm fallen trädstam fanns en liten märklig form på barken

så jag började spana runt, de är lätta att missa 

så fick jag i närheten se dessa kuddar

sökte vidare och fann de mer utvecklade

här börjar det likna något

öppnar sig

jo, lite som utstående öra i motljus

fortsatte att söka på samma stam, fann

blåskinn, aldrig sett innan, men fin

mörknar med åldern

och blir snart, liksom judasörat svart av ålder innan det försvinner. 

Det finns många detaljer i skogen

Ja så är det, och därför blir det också många bilder i denna omgång, uppdelat i olika sektioner. Bilder tagna nyligen, 18 mars. Jag startar med området dekorativa lavar i många färger

här är minst 6 arter på denna lilla plätt plus lite mossa

detta är bara dekorativt. lite strödda lavar med runda fruktkroppar fördelat och några svampar av sorten dynor, de svarta prickarna

och detta är mer en färgövergång, men nu till svampar

som en liten grönskande bergsvägg det kommer en svamp ur

här har svampen bokdyna öppnat sig och tömt ut sporerna, fruktkroppen har gjort sitt och vissnar

har ingen aning om vad detta är för en ticka (trädsvamp), men den var dekorativ, möjligen av släktet skeletocutis

trodde först på guldskivlav, men eftersom det växer på ett dött löv direkt på marken är det nog en svamp - clonostachys rosea, ja vad vet jag. Det är inte grenar från träd det grova bruna, det är bladnerver

en helt vanlig alkotte, men nu blir det

strukturer på träd, detalj av en al

från en liggande stam, hur kan det växa så här?

bark som liknar en stenmur, men nu över till något spännande - figur i natur

kan inte riktigt säga vad figuren liknar, men det är en sorts svart svamp som liknar skinn på dött trä, normalt är dessa svampskinn av släktet skeletocutis eller skorpsvampar, jag vet inte

en glad skuttande figur ser jag i det gröna - en skorpsvamp eller skorplav, ligger ovanpå, krackelerad

en figur som liknar en sjöstjärna, troligen en död mossa med påväxt av lavar

detta liknar skogens öra, hör allt

ser ut som en kal bergstopp, men är en liten knuta på ett liggande träd, notera vad stacking kan göra med himlen, ska nog testa med den nyare dyrare kameran senare om det är någon skillnad

dyker upp

en teatermask liknar barken här, och ja - det var mycket men allt. 

Solen och Helios

Från igår, och en rubrik som är lite tårta på tårta. När jag kom ut i trädgården igår på e.m. noterade jag surrande bin bland krokusarna, ja även en och annan humla. Men rätt gott om bin. Kändes gott ute till skillnad från den gångna kalla frusna natten då dimman inte klarnade upp förrän kl 10 idag. Men bilder på bin blev det, med makroobjektivet (Olympus 60mm och kamera Olympus E-M1 II), de lät sig inte störas där de surrade. 

sen kom jag i solen att tänka på Eriks Helioskamera, så det blev att dra ut mitt Helios 44M-4 i solen, det mår det bra av, lite allmäna bilder på vårblomningen med en bländare mellan 2 och 2,8. Kamera Olympus E-M1 I. 

Nya bilder

För ett par dagar sedan gick jag ut i skogen, såg mig omkring och började sedan söka bland stammar och grenar. Hade endast mitt makroobjektiv med, tänkte pröva än en gång med stacking (10 bilder, medel förflyttning). Försöka slippa blixtfoto. Problemet har ju varit mitt skakande, men i skogen finns ju olika stöd, grenar, stammar, och själva kroppen om jag trycker den mot något så den är still. För kan jag trycka kameran eller underarmarna mot något stadigt, ja då går det bättre, faktiskt går det rätt bra. När jag går med en tom temugg med en tesked i så låter det "prrrrr" ungefär från skeden, skakigt var det ja.  Sen har det blivit ett nytt fotograferande för mig på sistone - skogens detaljer, en upptäcktsfärd i skogens fantastiska värld. Det började när jag följde med min inventerande kompis och jag tog bilder på lavar, upptäckte något nytt och spännande. Nog snackat - 

en vanlig grenklyka med skogens egen gröna symfoni, en vacker väv av liv

lönnbark som är färgrik, en mängd livsformer, som ett abstrakt verk, men högst verkligt

mossa

en fruktkropp tittar ut på en vertikal bostad för olika invånare

som svarta golfbollar, de pyttesmå svarta prickar som kan ses på en liggande trädstam, i detta fall bokdyna, en svamp som här är mogen och öppnar sig för att lämna sporer

små gula prickar som här kraftigt förstorat på en skärm liknar vingummi, vedplätt heter denna svamp, vanlig. Ja, sen åkte jag hem och gick ut och stackade makro i trädgården

balkansippa, sen stod det bredvid mig ett gammalt plommonträd som heter Herman, på grenarna växte lite grått fnas - lavar

som här väldigt förstorat av skärm - optik plötsligt liknar en livsform - hjälmrosttlav, sen fanns där tillsammans med denna 

också gula lavar på grenarna, en riktig färgklick - vägglav, mycket vanlig, gillar näring och är tolerant mot luftföroreningar. Den gula färgen skyddar mot den nedbrytande uv-strålningen. 

På ett litet näs, tidigt om våren

Den 11 mars gick färden till Landön, ett litet fiskesamhälle i nordöstra Skånes skärgård. Mulet, inte så kallt och hyfsat ljust. Upptäckte när jag öppnade fotoväskan att där låg inget makroobjektiv, det var klumpigt, men utmaningar är nyttiga, det blev bilder med promenadzoomen istället, Lumix 14-140. Mellan hamnen och badstranden ligger ett litet näs med lövskog, många stora gamla ekar som får sköta sig själv, där byggdes väl för en 100 år sedan också sommarstugor

så idylliskt det bara kan bli

när träden får sköta sig själv blir det mer intressant, en rikedom av liv, färg, form. I trädtopparna hördes spillkråka och nötväcka. 

Ett stenmotiv fann jag, sen blev det träd på de andra bilderna

så här ser ett riktigt spännande träd ut, ja för mina ögon

det blir inte många bilder på lavar utan makroobjektiv, sen var det lite skumt ljus här också, då blir det lätt lite oskarpt för mig, men jag tyckte det var rätt snyggt ändå, det är ju färger och former det gäller

som här t.ex. en detalj av en större svamptavla på bart trä, sådan mönster över en större yta. Men nu från svampar/lavar till rent fint trä, när det är som finast

den här var ju intressant, men lär aldrig ha besökt Påskön

vackert trä

en del gör bordsskivor av virke som detta, epoxyinbakat, vackert men epoxi är en hälsorisk, bäst att njuta av det i skogen