Nära butiken

Så åkte jag med en bil igår som skulle till en butik i en avfolkningsbygd, för jag visste att 150 meter från butiken fanns en skogsdunge jag ville undersöka lite närmare. En liten dunge, men fin. Där fann jag som förväntat den vackra Anemone Nemorosa, en sann skönhet, och alla hennes vänner. Det vackert klingande namnet försökte jag översätta, tror Nemorosa betyder tjock! Låter förolämpande i våra dagar. Hon brukar öppna sig mot den livgivande solen, men den ville inte visa sig igår. Men hon var fin ändå.

Här är den lilla lilla skogsdungen i den lilla lilla byn där den lilla lilla ån flyter fram.Hon trivs nära vatten.    Anemone Ranunculoides låter inte lika behagligt, men är vacker ändå. Såg vårlöken också, men den kom inte på bild.Denna vet jag inte vad det är, men den såg så fin ut.Denna växt kan jag inte heller namnet på, någon som vet?Här har en återvinnare gjort ett fint mönster.På andra sidan skogsdungen fanns en åker, där denna skylt stod. Förmodligen uppsatt av någon befogad anledning. Skyltar som denna får mig att fundera på mänskligheten.

Uppvärmd skåpmat

Så kallar jag detta inlägg, det är bilder som lades ut igår, omgjorda till svartvitt, kanske fotografiska konvertiter. Har inte bästa stämningen idag, nermulet ute, kyligt, och ännu en i den oändliga raden infektioner känns påtagligt. Men jag tänker protestera mot detta och försöka ge mig ut med kameran ändå, frun kör. Ute finns sippor (om än blygt igenslagna under molnen), inne en flimrande TVskärm, valet synes lätt. Lyssnar på Kjartan Sveinsson "Der Klang der Offenbarung des Göttlichen", en storstilad titel. Musiken känns rätt till stämningen idag.

Här tyckte jag den mjuka varma stilen passade för att framhäva motivet.Svartvitt kändes bäst för att skildra detta, bättre än färg. Här har jag försökt mig på den konstnärliga stilen.Ett mjukt försiktigt sätt att skildra en vissen pinne.Svart, svart, passar stämningen, men jag blev inte riktigt nöjd, kanske för det brutala sätt bilden blev behandlad på när den passerade Silver Efex. Något gick förlorat på vägen.En sparad bild, låg i mappen "överblivet". Från början reflexen i ett fönster jag passerade denna vinter. Närmar sig heter bilden.

Det allra dyrbaraste

Runt huset, dyra rundan.

Andra varvet runt huset, nu med en kamera i handen som kostade 80 gånger så mycket som den på första rundan. Är det någon skillnad då? Jovisst, konstigt annars. De ger ju genom sin skillnad i storlek och vikt inte samma möjligheter att hantera rent fysiskt, sensorstorlek och optik skiljer mycket. Stora skillnader i egenskaper gör att de hanteras olika för att få önskat resultat. 

Då började jag med de botaniska tulpanernasom växer väl skyddade av sina vänner rosorna fint att ligga på magen och kika in. Ovanom dessa tulpaner hängde en rest av förra årets rosor,ännu kan vinterns fröställningar framkalla intresse.I det ännu risiga lavendelbeståndet är det fullt med lökväxter, som denna hyacint.Påskliljan är väl typisk för April.Viola odorata, så blyg, så vacker, så väldoftande. Ursprung medelhavstrakten. Se här, en blåstjärnaoch en scilla.Till sist gräsmattan igen, här blev det problem med färgerna, men det löste sig nästan.

Runt huset, billiga rundan.

Gräv där du står heter det, men nu blev det foto istället för grävande. Ja möjligen grävande trädgårdsjournalistik. Med svajig ork har det blivit två varv runt huset . Först med den kamera jag betalat minst för. Tog bilder på det som händelsevis råkade vara där och såg intressant ut. Och då kommer ju alltid någon pensionerad granne ut och så blommar inte bara marken, utan grannsämjan och trivseln också. En lyckad dag.

Först ut är nyheten att aprikosträden börjat blomma.Lungörten, en tacksam växt.Inne i vildväxande rabatter trivs både blomster, människor och djur.Så här vill jag ha gräsmattan. Hetsiga förare av gräsklippare benägna att förgifta sin mark lär aldrig få se denna syn på sin egen gräsmatta.Nu är det tid för den rosa julrosen, detta är troligen någon hybrid härstammande från mittre - södra Europa och Kina. Eftersom den så blygt böjer sig mot marken, tog jag kameran och satte den under.Ah! Doftviol i mängd. Ljuvlig.En märklig påsklilja jag inte kan minnas att jag planterat, men det måste jag ju ha gjort någon gång. Från en julgrupp?Till sist ännu en himlasträvande bild på denna vårstjärna.