Stefans bilder
Starar från denna sommar
Ja, jag fortsätter envist med fåglar, men det är de som mina ögon dras till, det är som det är. En glädjekälla.
Törnskata och ankor
En ung törnskata, årsunge, visade upp sig en stund framför kameran en morgon i början på augusti . Riktigt vacker är den
ser ut som känselspröt vid näbben. Fin ryggtavla där den står på den lilla vägen.
flyger sen upp i en klibbal, lite långt bort tyvärr
gott om insekter
hej då
ankor med disciplin när de köar
flygande
till sist foto taget genom långt gräs
Storspov m.m.
Där klafsar den i leran på lite håll, det är den fjärde Augusti och klockan är 06.01. Solen har kommit så högt att den når kroppen på fågeln, men inte marken.
söker omkring
finner ett och annat
några kärrsnäppor i bakgrunden
de vitkindade har radat upp sig för dagen just innan det är dags att gå i vattnet
två grågäss passerar
till sist två bilder på lite för långt håll, en fågel jag inte haft bilder på innan, tror det är vuxen kustpipare i häckdräkt, möjligen.
Sävsparv och gröngöling med koltrast
Idag ute är det som två boktitlar "Mögelmörkret" och "Natt kl 12 på dagen" - de orden skildrar vädrets nästanmörker med hängande kylig väta. Men det är bra bokläsarväder omgiven av dekorationsbelysning. Stanislaw Lem skrev Mögelmörkret, han är briljant SF-författare och hans Solaris den bästa SF bok jag läst. Solaris som film är väl ganska bra, men inte alls som boken, filmen är en ytterst fri tolkning. Boken "Natt kl 12 på dagen" satt verkligen, svår att glömma och är skriven av Arthur Koestler, skildring ur SSSR.
Men nu till idel trevliga motiv, värme, färger, dofter, upplevelser, spännande och avkopplande samtidigt. Startar med sävsparven, vanlig och söt krabat, inte alltför blyg.
och där borta i klibbalen sitter gröngölingen
den och koltrastarna verkade komma överens
den spanade där, stående på vägen, vägar som dessa betyder spännande och vackra upptäckter många gånger, så även idag!
äter insekter som koltrasten, men undrar om den kan ta lite gräsfrö som mellanmål? Kunde se det i näbben ibland, men kanske satt det myror i gräsvipporna.


















































