Botanisk dokumentation med Pentacon 29/2.8

Det var ett intressant experiment, att ta med som enda objektiv för dokumentation under botanisk vandring det 50 år gamla Pentacon 29/2.8 - då som nu det ekonomiska alternativet. Det har ju en närgräns på bara 25 cm och på min Panasonic GX7 en brännvidd motsvarande normal, 58 mm. Skulle det bli något alls i bildväg? Troligen, men hurdant? Det som visas är bildbehandlade råfiler, alltså nu .jpeg, och skärpa kan ju förstärkas, men inte trollas fram. 

Startar med gökärten, som är en art i vialsläktet, när den under sommaren växer och klättrar kan den nå 30 cm. Får ärtskidor om hösten. Växer över hela landet och enligt sajten "skogsskafferiet" är hela växten ätlig, blomman färsk och knölen torkad och mald som nödbröd med lakritssmak. 

nästa är vårbrodd, ett gräs som blommar just nu, på bilden syns de vita pinnarna längst upp, på den är de små röda strecken ståndare, pistillen kommer vid annan tidpunkt för att undvika inavel. Växten innehåller kumarin, giftigt för råttor, men inte lika mycket för människor. Kumarin finns i en del väldoftande kryddor, som kanel, där en är olämpligt att äta mer än en tesked om dagen. Det är kumarinet som ger nyslaget gräs/hö dess goda doft. Växer i hela landet. 

sen har vi knoppar av mandelblom, som är mer välbekant. växer i landets sydliga del. Saxifraga är dess latinska namn, som syftar på folktron att den kunde bräcka njursten.

Desmeknopp heter den intressanta pyttelilla, närmast obetydliga blomman här under, en liten skönhet med 4 identiska blommor som en kub och en till på toppen (som har två färre ståndare än de andra). Gillar lös mylla i lundar, har en svag men behaglig unik doft (tycker jag), växer med jordstam. Närapå rödlistad.

Jordrevan, där berättar namnet om växtsättet, växer i lundar och storleken beror på tillgången på näring. Är i trädgården ett vackert ogräs, tillhörande gruppen kryddväxter speciellt anpassat till rätter med träkolsgrillat kött, vilket den påstås dofta. 

svalörten är i Ranunculusgruppen, som smörblomman, och därför giftig, ger irritation i hela matsmältningskanalen. En skånsk vårblomma, breder ut sig i intensivt gula mattor. Jämngul som kabblekan och därför svårfotgraferad

om detta är moss eller sumpviol är osäkert, men den är klart större än den vanliga doftviolen. 

vårfryle är det som blommar här, en tågväxt. Tågväxter är enhjärtbladiga örter som ser ut som gräs, kan även köpas i plantskolan, liksom en del av de ovan nämnda. Växer över hela landet, kan bli 2 dm hög.

sedan en väldans liten blomma, kanske 2-3 cm hög. En riktig utmaning för det gamla vidvinkelobjektivet. Det är sandkrassing, höstgroende och snart bortvissnad. Växer på torr sandmark i södra Sverige, blomblad olikstora. Bilden blev så här

inte mycket att se, en kraftig beskärning ser ut så här, inte illa ändå för det 50 år gamla ekonomiobjektivet, man ser åtminstone vad det är, blomman är nog en cm bred

nästa vet jag inte riktigt, är nog skott av lönn, någon lönnart, snyggt i vart fall, lite exotisk känsla i skogen

sedan en bild på en fångsanordning, ett slags skärpetest

till sist stackmyror, lite vårtrötta, alls ingen imponerande myrbild, men imponerande att se vad objektivet klarade ändå, lite beskuret. 

På Kjuge kull med Pentacon 29/2.8

Åkte med en vän på morgonkvisten till Kjuge kull för lite artbestämning (hans del) och fotografering (min del) av arter och landskap. En mest mulen dag, men solen stack fram ganska ofta. Ville inte bära på en massa, så jag tog slumpmässigt ur samlingen en Panasonc GX7 och ett 50 år gammalt objektiv. Ett skäl för kamera var att den har utfällbar skärm, det gör fotografering på låg höjd betydligt bekvämare. 

De är ett intressant landskap på Kjuge kull, innehåller egentligen allt från torrbackar, hällmark och flyttblock till odlingsmark, varierande skog och strand bl.a. Först efter parkeringen åkermark som legat i träda, en gammal boskapsväg till höger som leder framåt.

sen upp i torrbackarna. Kanske bilderna kan se lite gammaldags ut, trots uppiggande bildbehandling, det beror nog på det 50 år gamla objektivet, producerat i stora mängder för en billig massmarknad i gamla Östtyskland. Köptes av de som ville ha en systemkamera, men inte hade råd med mer. Presterar ändå förvånande bra, ett lämpligt promenadobjektiv, nästan gratis, för de som gillar manuell fokusering

över torrbackarna finns hällarna, en torr plats sommartid

men även där kan finnas vatten, försänkningar i berget, plötsligt kan där finnas vattenälskande växter på hälleberget

ser ut som en lind som skall till att blomma

grenar kan slingra sig fint genom luften

sen blir det plötsligt svartvitt, ville testa det också med det gamla objektivet. Här är ju blockterräng, vackert att promenera bland för vuxna, spännande att klättra på för de ungdomliga (populärt! kommer folk från olika håll i Europa också) samt kul för barn att springa runt i

när det här klättermodet dök upp för många år sedan, var jag helt omedveten om det. När frun och jag promenerade där dåförtiden, syntes enstaka unga par med en madrass på ryggen, så praktiskt! tänkte vi

gott om murgröna växer där, lätt 30 meter upp med armsgrova stammar

sen tillbaka genom lönnsly till bilen

Dagens spaning

Ut på en kort spaning, först ängarna, sedan några andra dammar, det finns en del sådana runt byn. Perfekt väder, bara att avnjuta naturen med kameran i hand. Då det är helt öppet, inga gömslen, blir det långa fotoavstånd, kraftiga beskärningar.

Startar på ängarna, det blev tofsvipor idag. Hane och hona. Han håller sina beskyddande vingar och visar samtidigt sin stiliga bröstmuskulatur

jagar damen lite för att förhöja spänningen

och så lite vila i värmen

en liten sävsparv tog igen sig ett tag

till de andra dammarna då, en liten sädesärla höll mig sällskap där

en fågel i svarta gänget råkade passera

liksom skogsduvorna

Panasonic 100-400 på Olympus EM1 II. Är jag då nöjd med denna nyanskaffade kamera? Mycket, den rekommenderar jag varmt, känns som en riktig kamera.  

Vid dammarna - 2

Just nu tar jag alldeles för många bilder, våren har den effekten. Blir piggare, rusar ut och frossar i allt, kameran riktas åt alla håll.  Blev mycket på Tosteberga ängar idag, kommer att ta tid att fixa till de bilderna, hade 4 kameror med mig, men orkade inte släpa på den med mitt Olympus 50/1.4 ända till backsipporna, vilket jag ångrar nu. Men det kommer fler år. Nu till dammarna i förrgår.

Startar med denna pippi som putsar sig och vilar

näbbig en

kollar de andra

Vid dammarna igår

Det blev några timmar ute igår, och vid denna årstiden går det i vackert väder att finna stora mängder motiv. Dammarna är 2 km hemifrån c:a, liksom ängarna, och en liten oas. Lokalt heter det annars lerhålen, och det har grävts lera här, till tegelbruket. Några bilder från promenadens inledning, grönskan har kommit igång

de små sångarna har börjat anlända, inte så många, men tillräckligt antal för en fullt njutbar konsert 

inne bland grenarna i den skarpa vårsolen finns det en tendens till antingen lite utfrätt eller slagskugga

men ligger ljuset rätt är det inga bekymmer

till sist - staren som varje år bygger på samma plats, längst uppe i en platåliknande klyka i ett stort halvruttet träd