Små favoriter
Gärdsmygen är en riktig favorit, blir glad när jag ser en. Den är ganska svårfångad på bild, brukar hålla till där det är lågt, snårigt och skumt ljus. Dessa bilder tog jag en nermulen dag, just mellan höst och tidig vinter, oftast på ISO 6400.
Här den typiska profilen
På bilderna ser det ut som om den sjöng, eller gjorde ljud
men jag kan inte minnas jag hörde något. Å andra sidan är min övre tonskala borta sedan många år, hörselskada.
Tog med en rumpbild också, det är ju en vanlig vinkel för fågelintresserade fotografer. Gärdsmygen är fin även från denna vinkel.
Snabb är den
Undersöker håligheter och springor efter godsaker
Jo, den kröp in.
Rödhaken, en annan favorit.
I typisk position.
Till sist denna pippi, lite överbliven sent på året. Liknar en ängspiplärka, men jag är inte säker på att den var så gul som på bilden, möjligen var det så. 

H
Tack Jan, den heter inte gärdSMYG för intet! Ibland vet jag inte vad den lilla rörelsen var . ett löv? fågel? mus?
Kom ut lite i dag, såg på blandade gäss och sköt några bilder i svår sned sol, sådant kan antingen bli riktigt bra eller dåligt. Lägger dem i lagret så länge.
Dina bilder på Gärdsmygen och Rödhaken är ju jätte bra även på vad det nu är för Lärka, du har fått en fin siluettbild på den.
Ha det gott/Stig
Tack Stig. Just biotop och streckens utbredning bakåt på undersidan gjorde att jag bestämde mig för ängspiplärka. Men sen är den förvirrande gul, åt skärpiplärkans håll till.....men några skär finns inte där, de är en mil bort. Så är det ofta med artbestämning, det slutar med förvirring. Bättre att njuta av minnet då jag mötte varelsen i fråga.
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne!
Tack Mikael, det är en glädje när det någon gång lyckas. Du såg ju strömstaren, inte illa det!
Hälsningar Lena
Tack Lena. Plötsligt händer det - det hände mig. Under några sekunder satt den där, rakt framför utan förvarning. Men kameran var beredd.