Tack Måns, de liksom en del andra fåglar har så specifikt flygsätt och profil, att det inte går att ta fel. Det har funnits, och kanske finns ännu, ett utbrett hat mot storskarven, det förstår jag inte riktigt, naturen balanserar sig själv. Finns det livsutrymme, mat och lämplig miljö så brer en art ut sig.

Oviljan mot Skarven är nog inte fågeln i sig. Det handlar väl mer om dess häckningsvanor. En vacker grönskande ö kan på något årtionde förvandlas till ett sterilt ökenliknande guanoupplag med kala döda träd. Stanken är fruktansvärd. Tacka fasen för att markägare i skärgården hatar Skarven.
På Åland där jag själv är markägare, har jag hört talas om utplacerade dynamitpatroner i mörka natten, för att i ett slag döda hela kolonin. Alla vet vem det var, men inte minsta pip kommer till myndigheternas kännedom.

Annars har du ju helt rätt i sak - som Darwin så insiktsfullt konstaterade redan på 1800-talet:: "Survivel of the fitest" - den bäst anpassades överlevnad.

Hej Erik, det att hata är inte bra, inte för skarvarna heller. De finns där för att det finns mat, lämplig miljö för boplatser, och därför blir de så många som naturen tål. De äter småfisk, en väldig massa småfisk.

PS: enig - det er naturens orden.
Mvh. Erik.