Porto 28 Augusti 2017

Jag tror inte jag är ensam. Covid 19 sprider sig runt klotet och folk gör vad de kan för att klara sig. Bunkrar förnödenheter, isolerar sig, jobbar hemifrån om man kan. Ekonomin krackelerar. Det är en svår situation och jag tror det kommer att bli värre. Samtidigt vill man ju inte ge upp. Det går inte. Det kan man inte. Man måste se framåt.

Man vill ju faktiskt "bara" att allting ska normalisera sig så man kan återgå till sitt vanliga liv. Göra sånt man gillar. Som att resa och fotografera. Istället sitter man och kollar bilder från tidigare resor. Redigerar. Drömmer om en framtid då allt är bättre igen. Jag tror som sagt inte jag är ensam. 

Givetvis inser jag att det egentligen inte går att gnälla om svårigheter med att resa etc. Det finns så mycket större bekymmer just nu och frågan är om det någonsin kommer bli normalt igen? Vad nu det är.

Här är hur som helst ett gäng bilder från Porto. Egentligen en härlig stad! Färgrik och underbar. Backig som s***n! Men jag valde bilder och redigering för att skapa en glåmigare känsla. För trots att det är vår känns ju livet ganska grått just nu. Man är ju inte mer än människa.  

Sjunde bilden har jag publicerat förut på FS men då i färg. Bron man ser på sista bilden heter Ponte Luís I. Det är min favoritbro. Den är så rackarns läcker! Jag tror jag ska skriva ett blogginlägg om den. Kanske.

Det var allt allt för nu! /Anders

Att gatufota med säkerhetsavstånd

Det har sina sidor att gatufota dagar som dessa. När man tar en tur på stan inser man att det inte finns så mycket folk ute att vimla runt bland. En och annan flanör på Västerlånggatan. Götgatsbacken känns som en ständigt sömnig Tisdagsmorgon. Nya Slussenbron drar för all del till sig viss nyfikenhet. Men även om det hade funnits mycket folk ute så ska man ju hålla distans till andra. Hålla säkerhetsavstånd. Här är en bild från i söndags då jag gör just det. 

Det var allt för nu!

/Anders

Glöm inte C-vitaminerna!

Folk hamstrar alvedon, konserver och muggpapper och det kanske inte är något fel med det. Känner man sig lite tryggare, lite säkrare, så mår man säkert lite bättre. Men om det är bra mående som ligger högst på önskelistan så får man inte glömma C-vitamin! Det är världens grej som Baloo skulle sagt. Bra för alltmöjligt, inte minst immunförsvaret. Så käka apelsiner för sjuttsingen!

Det var allt för nu! Kram på er. /Anders

Höjdarbilder!

Jag är inte så flitig på att fota i stående format. Någon bild då och då blir det men inte speciellt ofta. Här är ändå ett axplock av bilder på kvinnor fotade på höjden.

Drottninggatan. Jag gillar blicken från kvinnan i halvskugga. Det blir mycket fotande här. Svårt att undvika på något sätt.

Drottninggatan igen. Hon var så ståtlig där hon stod. Jag gick ned på huk för att förstärka hennes längd.

De två sista är från Lissabon 2017. En härlig stad! Fast det bästa med resan dit var faktiskt de två dagarna i Porto. Jag återkommer till det vid ett senare tillfälle.

För att återkomma lite till att fota i stående format. Min huvudkamera har de senaste åren varit Fujifilm X-T10. Den har just pajat och kommer snart vara ersatt av den nyare X-T30. Men gemensamt för dessa är den vinklingsbara skärmen vilken jag använder mycket. Då blir det dock otympligt att fota stående. Men i somras skaffade jag en Ricoh GRII och den däremot inbjuder verkligen till att fota lite friare, med en hand, vara lite crazy. Översta bilden är plåtad med GRII:an, övriga med X-T10.

Det var allt för nu.

/Anders

Bästa vintern någonsin!

Snöfritt. Plusgrader och torr asfalt. Aldrig har det väl varit enklare att gatufota i Stockholm i Januari/Februari? Jag är helnöjd och har till och med kommit hem med hyfsat bra bilder ibland. Vantar har jag knappt använt. Killen i t-shirt här nedanför överdriver dock. Så varmt är det inte.

Men visst har även jag en oro kring det varma vintervädret. Vad beror det på? Vad blir följderna? Forskarna säger en sak. Inte vet jag hur rätt de har. Antagligen mer rätt än de som bara förtränger. Vetenskapen bygger åtminstone på kunskap. På vad vi vet så här långt. Kanske har man fel, för att vi helt inte vet tillräckligt än. Men då ändrar man sig. Lägger till den nya kunskapen. Det är det fina med forskning.

Hur som helst så var jag ute en sväng i Gamla Stan i går. Jag ville prova blixten på min relativt nyinköpta Ricoh GRII vilket jag kände var lämpligt på den trånga och mörka Västerlånggatan. Bilderna i inlägget är alla från gårdagen.

Nej. Jag såg INTE att personen bakom bar ett liknande mönster. En lycklig omständighet bara. 

Så småningom blir det dags för gatufotografen att gå hem och kika igenom dagsskörden av bilder. Blev det någon bra idag? Vem det här är vet jag inte. Det kanske är en världskänd fotograf? I så fall visar jag ärligt upp min okunskap. Fin kamera har han hur som helst.

Det var allt för nu! / Anders