Dagens bilder bär en annan slags skönhet än resan genom Norge.

Även jag fastnar ofta inför slitna fasader de bär på en sorts tystnad som inte är tom, utan tät av minnen. De står där som väktare över allt som redan hänt, med sprickor som öppnar sig likt små fönster mot det förflutna. I avskavd färg och murbruk som smulats sönder av årens tyngd finns spår av händer som arbetat, röster som ropat, steg som passerat.

När man går förbi dem känns det nästan som att de vill säga något. Inte högt, inte påträngande, utan med den lågmälda självklarhet som bara tiden kan ge. En bleknad kulör kan vittna om en sommar då solen aldrig tycktes gå ner. En rostig balkong kan minnas skratt som föll ut över gatan som konfetti. Ett fönster med skevt karmvirke kan ha sett både avsked och återseenden, utan att någonsin blinka.

Det finns en värdighet i deras skörhet. Som om de, trots allt de förlorat, fortfarande bär på en inre glöd.
De är inte längre perfekta, men just därför är de sanna.
De döljer inget.
De visar allt.

Stefan

Hej Bjarne.
"Det var fra den ene yderlighed til den anden", som vi säger på danska :-)
Men det måste finnas plats för båda sidor. Jag gillar den typen av motiv, det vet du säkert.
Med många vänliga hälsningar från WE-fan i Roskilde.

https://www.fotosidan.se/groups/william-eggleston/index.htm

alltså, fasader 🙏 det kan ju vara fantastiskt kul att fotografera. nu var det länge sen du begåvade oss med fasadbilder (iaf i mitt huvud), så tack för att vi får se dessa.

jag gillar för övrigt båda, av olika skäl. den översta är ju himla kul pga skuggan - det gör verkligen sitt för att bilden ska bli extra intressant. den andra är kul för alla vinklar som är precis överallt. 😄

.. och det var ju det där med att det som kan anses vara fult i verkligheten, blir något helt annat i bild. 🙏

Det här är ju motiv som jag inte ser, men de är absolut intressanta när jag tittar på dem i en blogg. Slitna fasader kan spegla en helt egen historia. Jag noterar kakelplattorna som jag upplevde som väldigt typiska i Portugal.
Hälsningar Lena