I fotonernas värld
Tysk arkitektur
Vid ett besök i Köln nyligen passade jag på att ta lite bilder på tysk arkitektur. Passar bäst i svartvitt tycker jag.
#1
Taket på stationen för fjärrtåg på Frankfurts flygplats.
#2
I väntan på tåget som ska ta mig till Köln i 300 km/h.
#3
De tre sista bilderna är från Museum Ludwig i Köln. Alla tagna genom en fönsterruta utifrån.
Sammanstrålning på Söder
Både fotokompisen Ulf och jag besöker Stockholm då och då i jobbet, men det är inte så ofta det slumpar sig att vi har övernattning samtidigt. Det inträffade dock nyligen och vi bestämde oss förstås på att gå en runda och ta lite bilder. Vi höll oss på Söder, bl.a Söder Mälarstrand, Skinnarviksberget och längs Hornsgatan. Här kommer några av mina skott.
#3
Det byggs en del i Stockholm.
#4
Solen hann gå ner innan vi kom till Skinnarviksbergets topp, men blå timmen är inte fel den heller.
Tre broar och en trappa
Det har blivit inlägg från den här sträckningen förut och kommer säkert att bli fler. Det har blivit lite av en vana att gå från Stockholm C till Solna när jag anlänt med nattåget.
Från Hampton Court till Notting Hill
Några bilder från London med omnejd. Det räcker kanske som introduktion?
#1
Hampton Court Palace ligger sydväst om London och började byggas på 1500-talet. Gott om tinnar och torn är det.
#2
Utsikt från hotellrummet mot Docklands.
#3
Notting Hill är inte ett av de fattigare områdena i London precis.
#4
Portobello Road är känt som inspelningsplats för filmen Notting Hill.
#5
Det finns gott om affärer som säljer både riktiga antikviteter och krimskrams längs Portobello Road.
Den lilla staden Cerreto Sannita
Vi tog bilen och körde en bit in i det italienska landskapet Campania. Vi hade läst i guideboken om staden Cerreto Sannita, som skulle vara känd bl.a. för keramiktillverkning. Staden visade sig vara ganska sovande. Därmed kanske jag får ta tillbaka lite av det jag skrev om i ett tidigare inlägg, att svenska småstäder är mer sömniga än utländska. Den gången var exemplet en stad i södra Dalarna.
Även om det inte hände så mycket i Cerreto Sannita, så var det intressant att gå runt där. Det kändes ganska ålderdomligt och har den där lite slitna charmen som man ofta stöter på i Italien och andra medelhavsländer.














