En mix av mer eller mindre konstiga bilder. Fokus på landskap i första hand, arkitektur och stadsmiljöer i andra hand. Åsså lite annat.
Lite närmare i brunt
Det här är en brun tid. Förr hade jag lite svårt för att hantera den färgen, men jag börjar bli mer bekväm med den. Bättre att omfamna det som finns än att kämpa mot det!
Bilderna är från en dag vid Haväng (första frostiga bilden på morgonen) respektive en trädstam jag fann vid Klammersbäck närmare Vitemölla.
Edit: Att jag börjat omfamna brunt har absolut inget med politik att göra! Jag menar färgen och inget annat.
Publicerad 2026-03-15 16:09 |
Läst 580 ggr






Dessbättre kan jag nog inte riktigt hålla med om att vi lever i en brun tid. Jag tycker att det lite blir som att trivialisera nazismen och dess fruktansvärda brott.
Det finns nämligen inte riktigt någon jämförelse. En statsledning som beslutar sig för att mörda en stor befolkningsgrupp i det egna folket. Något sådant har aldrig förekommit i historien!
Oj, du gör en politisk koppling. Det var inte alls min tanke. Det är färgen brunt i sig jag avser! I övrigt håller jag med om att nazisternas brott är i en klass för sig. Tack för kommentaren Peter.
Hälsningar Bjarne
Så bra att jag missförstod - lätt hänt i dessa tider...
Hej! Tack så mycket för en fin kommentar. Härligt att du gillar de bruna färgerna. Löv på marken ska inte föraktas. Tack så mycket för kommentaren Maria!
Hälsningar Bjarne
liksom ditt senaste blogginlägg, tycket jag att det här är fantastiskt fina bilder. det verkar som att du och brunt fungerar väldigt bra ihop. 🙂
Tänk att det ska ta så lång tid att börja gilla brunt! Att det är nästan monokromt ger ju bilderna ett lugnare och mer harmoniskt uttryck, så jag förstår varför du gillar det - och det gör jag ju själv också nu! Tack så mycket för kommentaren Malinka.
Hälsningar Bjarne
Nu låter du som David Sundin:) (om du sett Bäst i test..). Tack så mycket för en fin kommentar Morgan!
Hälsningar Bjarne
Ingen favorit, alla är bra.
HaD/Gunte..
Jo, brunt är inte så pjåkigt. Ja, det kan vara en svår färg på kläder förutom när det är skinn. Tack så mycket för kommentaren Gunte!
Hälsningar Bjarne
Jag tycker om alla bilderna men allra mest den första och den sista. Den första för den stränga symmetrin och kontrasten mellan trädgrenens enhetliga struktur och kaoset av löv på båda sidor. Den sista för att de gamla löven ger liv åt scenen och för att de är så vackert återgivna, nästan som gjorda av läder och nästan i 3D.
Hälsningar Sven
Intressant tanke det där med svartvitt. Jag kan tänka mig att första skulle kunna funka, men jag är lite rädd för att de andra saknar tillräcklig kontrast i luminiscens. Jag kan hålla med dig om favoritvalet och min absoluta favorit är den sista, inte minst tack vare det du beskriver när det gäller löven. Stort tack för denna givande kommentar Sven!
Hälsningar Bjarne
Den bruna färgen som du visar är en helt naturlig färg ute i naturen vid den här tiden på året.
Den är också vacker – särskilt som på den sista av dina bilder här – superfin.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Hej Erik! Ja, det är verkligen mycket brunt nu, så det är bäst att försöka använda färgen i bilder. Vad kul att du också fastnar mest för den sista. Tack så mycket för din kommentar!
Många vänliga hälsningar, Bjarne
När naturen är som brunast visar den en stillsam sorts skönhet.
Marken är mörk av fukt, fjolårets löv ligger mjuka och tysta under stegen och grenarna står nakna mot himlen.
Inget försöker imponera.
Allt bara finns där, jord, bark, vissnade strån.
Och just i det enkla, i det dämpade och färglösa, vilar en lugn skönhet, världen mellan årstider, där livet samlar kraft i det tysta.
*
Stefan
Du uttrycker vad det bruna förmedlar på ett mycket fint sätt. Det förmedlar vila inför den explosion som kommer om någon månad. Tack så mycket för din härliga kommentar Stefan!
Hälsningar Bjarne
Kul att du gillar bilderna i den här färgskalan och särskilt första bilden. Vi får se om den hamnar på väggen. Stort tack för din kommentar Stefan.
Hälsningar Bjarne