Jag plåtar framför allt till och från jobbet. Varje morgon går jag från Södermalm över Skeppsbron eller Gamla Stan in till City där jag jobbar. Ofta finns det fåglar, turister eller annat intressant att plåta.

Äventyr i Venedig - Var bodde Shakespeare?

Gårdagen spenderades med att se sig omkring och allmänt slå dank tillsammans med de andra turisterna. Visst, det är trevligt att göra det ibland. Men det är lite tomma kalorier. Efter en dag får man nog och man vill hellre använda tiden på ett bättre sätt. Jag tänkte därför att jag idag skulle göra lite nytta. Tänkte försöka bidra till litteraturhistorien genom att ta reda på var Shakespeare bodde när han bodde i Venedig. 

Vän av ordning frågar: men Shakespeare bodde väl aldrig i Venedig? Han lämnade väl aldrig England? Innan jag redogör för rönen kan det vara läge att kort behandla frågan om vem som skrev Shakespeares verk. 

Sedan lång tid har många haft problem att förena Shakespeares pjäser med det man vet om mannen som sägs ha skrivit dem. William Shakespeare från Stratford verkar ha varit en spannmålshandlare som kom upp sig, men som utanför pjäserna inte har lämnat några litterära spår efter sig. Från det fåtal anteckningar som finns om honom verkar han ha varit en framgångsrik men provinsiell uppkomling, i avsaknad av den bakgrund i form av bildning och högreståndskultur som lyser fram i Shakespeares dramer. Detta är problematiskt eftersom stora författare nästan alltid utgår från sina egna livsupplevelser när de skriver. Litteraturvetenskaplig forskning går ofta ut på att jämföra författarens liv med hans verk och finna paralleller mellan dem. Med Shakespeare har detta dock varit i stort sett omöjligt. Sedan artonhundratalet har därför namn från Shakespeares samtid förts fram som den som egentligen skrev de odödliga pjäserna, Christopher Marlowe och Francis Bacon exempelvis. Men ingen har riktigt känts sådär helgjuten. 

År 1920 fick emellertid gåtan sin lösning. Det var då som den engelske skolläraren Thomas Looney lyckades identifiera Shakespeare i form av den sjuttonde earlen av Oxford, Edward De Vere. De Vere var en av Englands mest högadliga män, som dock förslösade hela sitt arv på resor, teater och utsvävande leverne i Londons litterära kretsar. Hans liv stämmer bra överens med teman och detaljer i Shakespeares dramer. Om Oxford kan man läsa här: 

http://en.wikipedia.org/wiki/Edward_de_Vere,_17th_Earl_of_Oxford

Av särskilt intresse är att De Vere älskade Italien: När han var tjugofem år vistades han ett år i Italien, varav sex månader i Venedig. Detta är betydelsefullt då nästan hälften av Shakespeares dramer utspelar sig i Italien. Trots att indicierna som pekar mot De Vere är slående har det litteraturvetenskapliga etablissemanget inte velat acceptera honom som kandidat. En sak som man pekat på är att det finns sakfel om Italien i Shakespeares dramer som visar att författaren inte kände till landets geografi och knappast kan ha vistats där - författaren bör istället vara en provinsiell engelsman som aldrig lämnat sitt land och som fått all sin kunskap om Italien genom böcker. 

Enter Richard Paul Roe. Roe är en amerikansk advokat, Shakespeare- och Italienentusiast som just utkommit med en bok där han visar på detaljer i Shakespeares pjäser som pekar på att författaren har haft personlig kännedom om de ingående platserna, och att "felen" i själva verket visar sig stämma. Denna bok är en utmärkt reseguide: med dess hjälp kan man göra egna intressanta utforskningar när man besöker citronlandet. 

Så åter till frågan: var bodde Shakespeare i Venedig? Roe ger inga svar i sin bok. Men han ger några viktiga ledtrådar. Utan dessa vore det förvisso som att leta efter en nål i en höstack. Shakespeare skrev två pjäser där handlingen utspelar sig i Venedig, nämligen Othello och Köpmannen i Venedig. För vår fråga är den första pjäsen av värde. Othello är en morisk härförare i venetiansk tjänst. Han gifter sig med den högvälborna venetianskan Desdemona, men blir sedan galen av svartsjuka med tragiska följder. I pjäsens inledning ropar Othellos fiender Iago och Roderigo till senatorn Brabantio att Othello har rövat bort dennes dotter. Galen av ilska kräver senatorn att få veta var hon finns. Fienderna meddelar att hon förts till "the Sagittery". I pjäsen framkommer också att Desdemona kommit med gondol och att Othello fört henne till sin bostad. 

Roe utreder nu vad "the Sagittery" kan vara. Det finns inget sådant ställe eller någon sådan gata i Venedig. Emellertid finns en känd gata som heter La Frezzaria. På italienska finns det två ord för "pil", nämligen sagitta och frezza. La Frezzaria var gatan där pilmakarna hade sina verkstäder. The Sagittery skulle således kunna vara det engelska namnet på denna gata. Det går inga båtar till denna gata. Däremot löper en kanal parallellt med gatan, rio Orseolo, från vilken tvärgator löper till la Frezzaria. Roe drar slutsatsen att Othello bodde på Sagittery-Frezzaria (Pilmakargatan), och att Desdemona färdades med båt längs rio Orseolo och landade längs någon av kajerna. Där togs hon emot av Othello som förde henne till sitt hem. 

Så långt Roe. Två saker. Roe anger att Othello bodde på Pilmakargatan, men han lämnar det öppet exakt var. För det andra: vad har detta med Shakespeares bostad att göra? 

För att kunna komma till Shakespeares bostad behöver man göra två kopplingar. Dels behöver man identifiera Shakespeare med De Vere, den sjuttonde earlen av Oxford. Sedan behöver man identifiera Othellos bostad med Shakespeares bostad. Är det möjligt? Låt oss tänka oss in i Oxfords situation. År 1575 är han tjugofem år, han har just lämnat bakvattnet i norr och befinner sig i världens vidunderligaste stad. Han är beredd att spendera fädernesarvet för att göra ett gott intryck på Venedigs högre kretsar. Tjugo år senare när han skriver sina pjäser nämner han Pilmakargatan vid namn. Varför är det viktigt? Är det därför att han själv bodde där en gång i tiden? 

Därmed börjar vår utforskning. Det gäller att hitta ett hus på Pilmakargatan som ansluter till en kaj. Huset bör vara ett högreståndshus från renässansen. Det är dock knappast ett palats, då Oxford-Shakespeare trots allt befinner sig på resande fot. 

Pilmakargatan är en smal gata helt nära Sankt Markusplatsen som idag kantas av boutiquer. Gatan är som sagt väldigt smal. På den tiden var det en hantverkargata vilket gör att inte alltför många hus kan komma ifråga. Uppgiften verkar således trots allt inte helt omöjlig att lösa. Det gäller att beta av kajerna till rio Orseolo och se vad som finns i anslutning till dem. 

Första kajen är den som ligger längst ned och som kallas Bacino Orseolo. Det är här som gondoljärerna ställer sina båtar. På förhand känns detta som förstavalet. Var det månne vid denna kaj som Desdemona landade? 

Emellertid visar sig vägen upp till Pilmakargatan vara allt annat än ståndsmässig. Smal och allmänt rufflig. Tänk er själva. Är det så här som Oxford ville ta emot celebra gäster? Vad ger det för intryck? Knappast. Bacino faller bort. 

Likaså är det med nästa kaj. Alltför trång gränd upp till the Sagittery. Det här är inget för en earl. 

Här börjar det likna något. Det här är helt klart en kandidat. Huset till höger längst bort är ett äkta renässanspalats. Två ting talar dock emot. Dels är det lite väl övermaga. Är det här ett ställe man hyr om man befinner sig på resande fot? Är inte det här snarare ett fast residens? Vidare ligger inte ingången på Pilmakargatan utan istället på Calle Tron. 

Huset i fonden däremot har en ingång som vetter mot Pilmakargatan. Huset har dock karaktären av hyreskasern, och dessutom kanske av lite nyare slag. Har svårt att se att earlen av Oxford bodde här. 

Här är också en intressant kandidat. Pilmakargatan börjar precis till höger om det första huset. Stället är ståndsmässigt och det är inte svårt att se De Vere göra sig hemmastadd här. Stället är dock behäftat med samma problem som det ovan. Huset verkar vara mer av residenskaraktär. Ingången vetter dessutom mot kanalen snarare än mot gatan. 

Så, äntligen tror jag mig ha hittat guld! Från kajen leder en bred tvärgata upp mot Pilmakargatan. I fonden ett renässanshus som tickar av alla boxar. 

Det känns så rätt. Perfekt ställe för en ung adelsman att hyra in sig på i ett halvår. Det är med enorm stolthet som Till och Från kan presentera det som förut aldrig någon känt till. Mina damer och herrar, jag ger er Shakespeares hus i Venedig! 

Inlagt 2012-12-30 02:20 | Läst 8096 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Inspirerande. Till Venedig har jag varit på väg länge.
Gott Nytt År
Brigitte
Svar från Iwa 2012-12-31 09:07
Hej Brigitte, rekommenderas! Gott Nytt År!
Per
Mycket trevligt och informativt inlägg Per. Dessutom fint illustrerat. Jag läste med stor förtjusning, och din spekulation om var Shakespeare bodde kan ju vara sann :).

/Torbjörn
Svar från Iwa 2012-12-31 09:09
Hej Torbjörn, ja, jag känner en stark intuition. Jag är säker! :-)
Per
Intressant och lärorikt inlägg
Fina bilder från Venedig.
Svar från Iwa 2012-12-31 09:10
Hej Bengt, tack!
/Per
Härliga bilder från Venedig och kul att se det lite mer avfolkat såhär års. Va själv där i juni, och det var mycket folk och mycket varmt.... Fina bilder och Shakespear, orkade vi inte ens tänka på så tack!! :) //Peter
Svar från Iwa 2012-12-31 09:11
Hej Peter, ja, det är sådär lagom med folk just nu. Dock kanske lite kallt på kvällarna. Men man kan inte få allt!
/Per
Första bilden är super!
Svar från Iwa 2012-12-31 09:11
Hej Mikael, tack!
Per
Jättetrevligt inlägg och du har lite solsken också ser jag!
Passar på att önskar dit ett gott slut på 2012 och ett Gott Nytt År!
ewa
Svar från Iwa 2012-12-31 09:12
Hej Ewa, tack! Gott Nytt År!
/Per
Underbart. Överraskande. Är det jag som är obildad? Spännande sätt att resa på. Tack för det!
Med vänlig hälsning, Annika
Svar från Iwa 2012-12-31 09:13
Hej Annika, tack för titten!
/Per
Mycket trevlig läsning med väl valda illustrationer som ger en inspirerande bild av Venedig. Dessutom ett intressant resonemag som ju faktiskt kan ha lett dej helt rätt.
Gott Nytt År och tack för ett bra inlägg!
Hälsningar Lena
Svar från Iwa 2012-12-31 09:13
Hej Lena, Gott Nytt År!
/Per
Svar från Iwa 2012-12-31 09:15
Hej Lena, tack för kommentaren och Gott Nytt År!
/Per
Tack Per för en spännande och välskriven berättelse, med fina illustrativa foton därtill!
Svar från Iwa 2012-12-31 21:41
Hej Björn, tack för de orden! Gott Nytt År!
Per