Ur en utlandssvensk frilansfotografs synvinkel

Vanor och struktur

Att vara frilans kräver disciplin. Både när det gäller att jobba och att inte jobba. Arbetet och det övriga livet går in i varandra och det är något jag trivs med. Men för att saker ska påbörjas och – ännu mera – avslutas, måste en hel del rutiner skapas och läggas på utifrån. Annars blir uppmärksamheten splittrad och dödtid uppstår. Det gäller att hålla sociala medier på avstånd. Det är alldeles för frestande att byta tab i webbläsaren. Sedan tar det, sa en forskare, 25 minuter att nå fullt fokus igen. Jag har därför satt upp en svart tavla med veckoplanering. Ett viktigt redskap är också timern.

När jag skriver sätter jag klockan på 30 minuter. En lagom tid att hålla fullt fokus. Sedan en liten rast – läsa mail, kasta boll med hunden, gå ett varv – och så repetera. Att redigera bilder är lättare att fokusera på. Där går det fint att lyssna på podcasts som ibland leder fram till nya idéer.

Ute i fält är det förstås en annan sak. Där är man helt utlämnad till andra människor och väder, men där är tiden alltid så knapp att det inte är möjligt att såsa. 

På morgonen är rutinen tio minuters städning, antingen det behövs eller inte (det gör det). Och inte minst: ett kapitel i en inspirerande bok. Nyligen sålde jag av en del gamla kameror som mest stod i skåpet och skräpade, och köpte fotoböcker för en del av pengarna. Tre Annie Leibovitz, en Sally Mann, och så Lisette Pooles debut som nyss kom ut. Den återkommer jag till i ett senare inlägg. En dag ska jag också ta mig an John Berger som alla talar varmt om men som jag ännu inte tagit mig igenom.

Inlagt 2019-11-07 23:14 | Läst 167 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.



Logga in för att kommentera

”Deep South” är en favoritbok i bokhyllan hör hemma. Gillar verkligen Sally Manns bildspråk.

Annars känner jag igen dina tankegångar, att arbeta som frilans kräver mycket disciplin - det är lätt att fördjupa sig i det ovidkommande.

Mvh Terje
Svar från MattiasL   2019-11-08 13:05
Sally Mann är toppen. Någon jag återkommer till ofta.
Tack för kommentar!
John Bergers bok är bra att läsa tror jag. Den har hängt med i mitt bibliotek i många år. Så även "Sätt att se på konst" byggd på en tv-serie gjord av BBC och senare i en svensk upplaga på SVT. Public service. Ohotat.
Sally Mann är fin. Särskilt "Imediate family" som jag tycker håller för många bläddringar.
/Gunnar S