983 - Torsdag
Blir allt längre mellan bloggarna, livets hinderbana styr. Dessa bilder är från idag när det blev en stund över att mest stå och hänga på en bro över ån, lyssna på fåglarna och se på grönskan, en riktigt bra stund helt enkelt. Promenerande människor, skolbarn och fiskare livade upp landskapet. Vädret var en väntan på regnets ankomst.
En riktig stämningsspridare, sävsångaren tyckte jag det lät som.
Ingen sällsynt fågel, liksom pilfinken här under
En stiligt klädd herre stod mest och tittade, åt lite maskrosfrö, och vankade omkring, inspekterade. Samtliga hönor låg på ägg eller kycklingar, så herrn hade nog ingen större uppgift för tillfället.
Sedan blir det några bilder från 14 Maj, var då på stadens gamla soptipp, numera övertäckt med grus och använd för utvinning av gas. Då inte människor verkar trivas där, blir det en fristad för vilt. Den ligger ganska centralt med stad på tre sidor, den fjärde med våtmarker anslutande till jordbruksmark.
En skinnbagge, bärfis, de har så fina ryggsköldar. Här under något flugliknande som fanns i mängd
En trast och en liten sångare
Även förgätmigej
Almen blommade också
Till slut några djur














Hälsningar, Bjarne
Hej Bjarne! Har märkt, att det inte alltid går att få med mönstret i deras sköldar när de är solexponerade, tror inte kamerasensorn klarar det riktigt, ännu klarar inte sensorn lika mycket som ögat.
Tack Peter! den exponerade sig villigt upprepade gånger när den flög mellan sångplatserna, bara att rikta in där det såg finast ut, lätt beskuren bild.
Tack Nini! Är i fotografrollen en livsnjutande vandrare, som vänder öga och öra till allt som fångar intresset.
Sten
Tack Sten! Den gjorde sig fint där, gav mig t.o.m. lite tid att komponera den lätt beskurna bilden, återvände till samma gren gång på gång.
Bärfisarna är väldigt vackra, men inte särskilt goda. Vet inte om jag ätit själva baggen men det räcker med att äta något där den härjat fram så smakar det skunk.
ing-marie
Hej Ing-Marie! De är fina bärfisarna, deras ryggsköldar är så olika och finare än många av riddarnas heraldiska vapensköldar. Har ibland haft svårt att få kameran att avbilda det jag ser på sköldarna med ögat, tror sensorn kan ha svårt med alla glittrande fascinerande ljusbrytningar som mitt öga ser. Har aldrig smakat dem, eller deras doftspår, har väl haft tur.
Hälsningar Jörgen
Tack Jörgen, den lyfte dagen med sin sång. Bilden är lätt beskuren, försökte att behålla helheten och ursprungliga kompositionen.
Hej Björn! Det mesta synliga av gamla tippen är det man täckt med, mager grusmark med sparsam växtlighet som inte gillar konkurrens och tål sommartorkan. Efterhand kommer nu grönska och buskar. Det område som gränsar mot våtmarken är grönast, och våtmarkerna rör sig ingen i. Har sett spår av springande hjort i gruset, samt märken efter stora tassar i närheten.
De första bilderna är från en plats i närheten, 500 meter andra sidan våtmarken där en gångbro går över ån.