748
Nu blir det fåglar jag sett i Veniksel, åtminstone de som jag lyckades få in på minneskortet. De hade det nog inte så lätt, den tiden ungarna föddes upp var kall, regnig och insektsfattig.
På andra sidan selet, mitt emot Ericssons sommarvistelse, ropade tranorna i skymningen. Denna bilden är tagen i lätt regn.
Ett storskrakepar fanns i älven.
Björktrasten ser misstänksamt på mig, ungarna har just lämnat boet.
Fick tydligen en bild på gulsparven också.
Ladusvalor var det gott om.
Och sädesärlor, det var flera par där. De var betydligt duktigare på att finna insekter än vad jag var.
Här är en i blåst och kallt väder.
Denna sjunger i regnet.
Sädesärlebo i grenklyka. Byggt på tidigare års bo. Mycket konstfullt konstruerat, bara att beundra. Det var en avsmalnad öppning upptill, och ungarna låg i boet med ett ständigt lågt kvittrande. Nästa dag var de borta. 

Tack Peter, själv sitter jag också still, infekterad och febrig som vanligt. Känns som en liten skatt med bilder i gömmorna.
Låter jobbigt, men då ser man ju hur fin du är också
Tack Mari, det kom kalla vindpustar från älven, aldrig sett en sädesärla så burrig i fjädrarna innan.
Sädesärlan i blåst, var ju charmig.
Tack så mycket snälla Margareta!
Tack Christer! Mår så pass i dag att jag skall försöka mig på att lägga ut nästa blogg nu.