Färska bilder

Jag har ju min lilla P300, som jag kan gå ut ur huset med, och en och annan bild kan det bli.

I går snöade det faktiskt, här en bild just när det började skymma. Men egentligen var det ju skymning hela dagen, ett väder jag kallar "natt kl 12 på dagen" efter en bra bok. Stora flingor kom det.Det skymde mer efter hand, jag tog en bild rakt upp i trädet som omväxling.Lite senare rakt upp i himlen. Snön kom klistrigt blöt, alltmer horisontellt. Parabolen blev igenklistrad, TV:n uteblev utan större saknad.Något tidigare, på gatan, det kändes riktigt härligt. I dag: ingen snö på gatan. Men trottoaren hade blankis, täckt med extrahalkigt slaskvatten.En helt annan bild; stjärnbilden "Australiska molnet" som jag upptäckte för 12 dagar sedanmen egentligen var det en fyrverkeripjäs. Här ett annat exempel på en sådan, något tydligare. 

Gula höstlöv

Det känns lite som att servera gäster ravioli på burk. Högre feber i dag, inga utebilder, så det blir lagerbilder än en gång. Kanske bättre än inget? Bra att ha för egen del, kunna sitta en stund när det är tillfälle och inte bara se på TV, som är så tråkigt. Det finns en trötthetsgräns för djuplodande texter, så därför blev det TV, den kräver inget engagemang, och det spelar ingen roll om jag somnar. Den utlovade snöstormen ser jag inte ett spår av när jag tittar ut. Kanske försenad? Nåväl, här kommer det gula löv.

Höstlöv.

Något bättre i dag, kunnat pyssla lite och ta igen lite tid. Inget foto således, och morgondagen lovar snöstorm säger lokaltidningen, kanske en fotomöjlighet? Således lagerbilder idag igen. 

Blandat ljus

Mer ur lagret, troligen 2 månader gamla bilder. 

En kväll när månen var stor, tog jag ett par bilder på frihand. Lite längre drag i spakarna ger intressantare bild i detta fallet.Sedan lite vatten och ljus, men något för mjukt blev det.Kanske lite bättre.Till sist en vinterfärgklick.

Från stranden del 2 av 2.

Som jag gick där på stranden, letade jag efter något motiv, ögonen sökte en bild. Något som väckte mitt intresse helt enkelt. Fåglarna gömde sig, solen också alltmer. Ingen häpnadsväckande himmel direkt, eller dramatiska vågor. Benen rör sig lätt framåt, blicken drömmande. 

Så faller blicken alltmer nedåt, tog ju en bild på tången tidigare, en färgklick i ett beigeinfluerat landskap.Vågorna hade lagt upp tångoch sjögräs. Vinden hade lagt lite sand som dekoration. Så såg jag lite högre upp, där vågorna slutade.Där blev det linjer i sanden där vågorna vände. Men vad föreställde de mystiska mönstren? Gick vägarna samman eller isär? Både och tror jag. En antingen-eller inställning är lite andefattig.Men här då? En något uppblött kinesisk tuschmålning över bergen, eller avledning I i ett EKG? Sedan blir det svårare. Möjligen kan det föreställa 2 andefigurer på väg mot ett hus i natten.Djurliknande huvud sniffande på potatis? Ja, här är det bara fantasin som sätter gränser.Ett tydligare mönster, någon avlång varelse med antenn och handtag i nacken.Och till sist, äntligen liknar det något! 2 tempelliknande byggnader på en kulle, för länge sedan övergivna. Klippan till vänster är uthuggen som ett stort huvud, skådande ut mot havet i evighet.