992 - På ängen 2

Nu fortsätter promenaden på torrängen. Det blir endast insektsbilder. Först ut är den mindre tåtelsmygaren (hur får man ett sådant namn?)

Sedan ännu ett litet mott, fint mönster

Nästa är möjligen en kamgräsfjäril. Rättelse i efterhand: Det är en sandgräsfjäril.

en gräshoppa

sedan slåttergräsfjäril

nästa är hane av silverstreckad pärlemorfjäril

därefter något som liknar kålfjäril

till sist en stekel, vet ej art.

991 - På ängen 1

Efter ett sommaruppehåll i värmen är jag tillbaka. Har tagit bilder, men inte suttit vid datorn, sommaren har varit för fin för det. Dessa bilder är tagna på en torräng en bit från hemmet, på morgonen före solen stekte. När det varit som varmast har det varit bäst att sitta i skuggan under plommonträdet med kall dryck inom räckhåll. 

Startar med några växter, först gulsporre där enligt Retzius (1806) blomman luktade get och Linné menade att den användes lagd i mjölk för att döda flugor. 

nästa är hedblomster, den är också flerårig och växer bara i landets sydligaste del. Den är sällsynt, rödlistad.

tredje växten är vanlig ögontröst. Vanlig nästan hela landet. 

Sedan blir det insekter, härunder en myra, något mindre än den vanliga röda stackmyran. 

Bland gräshoppor finns det liksom bland myror en väldig mängd arter. 

och som porträtt

en annan art

sen blir det fjärilar, troligen brun gräsfjäril först. 

sedan vitfläckig guldvinge, hane. Den lyser lång väg i gräset.

När man går i torrängen flyger det ständigt upp små centimeterlånga ljusa flygfän, de försvinner lika snabbt ner igen. Den första härunder är vitaktig och den ser jag ofta, tog bild underifrån, den är bara någon centimeter lång och ser väldigt trist ut uppifrån, osynligt trist. Den heter gräsmott.

De små malliknande varelserna är klart svårfotograferade, men intressanta och knepiga att artbestämma.

till sist denna lilla lilla varelse med tydligt mönster.

Beklagar den dåliga bildkvalitén på de små flyna, men de är riktigt små och gömmer sig nere i gräset. 

990 - sländor vid Mjöån

Vid Mjöån var det gott om jungfrusländor (egen artbestämning efter bästa förstånd, vilket inte säger mycket), och de trivs ju i den miljön med delvis skuggat strömmande vatten och grusbotten. 

startar med 3 bilder på honor

sedan 2 bilder på hanar, även de blå jungfruslända

någon i skogen gillade att äta dem, på en plats låg vingar strödda

på bilden ovan en blåbandad jungfruslända, men resten av bilderna har jag ingen aning om vad det är

989 - Mjöån och Lyngsjön

I mer än 40 år har jag då och då passerat Mjöån med dess vackra stenbro, funderat på att undersöka det vackra området, men det blev inte av förrän idag. Det blev många bilder, delas upp i 3 bloggar, denna, insekter och växter.  Mjöån startar vid Huaröd och rinner ut i Helge å, och det finns en del intressanta arter i ån, bl.a. vandrar tusentals havsöringar upp i ån för att leka.  Ån är klassad som riksintresse. Lyngsjön i sin tur, är en liten sjö i närheten av Mjöån, högst 6 meter djup. 

Startar med den gamla stenbron

Ingen jättestor å, men viktig. 

Kantstenar ovanpå bron, säkrade med krampor, ett handarbete avsett att hålla i hundratals år. 

en fjäder som låg nedanför bron, ganska stor vingpenna

Lite nedströms om bron, där började trafikbruset att avta. Inga stressade irriterade bilister, utan fågelsång och skönhet. Som livet borde vara, stillsamt och vackert. 

En båt som fick mig att tänka på ett romantiskt par som sakta driver med strömmen nedför ån med kyld champagne i bagaget. Tyvärr hade båten då troligen snart gått på grund med ett gäng nyfikna betesdjur som åskådare. 

Sedan blev det ett par reflekterande bilder

Oemotståndligt att fotografera. 

Sedan blev det en mycket kort tur till Lyngsjön, en pärla jag inte kände till förut. Mellan bilen och sjön en äng med hundratals orkidéer och stor skönhet. Stående där hördes från träd och vassar vid sjön den mest fantastiska fågelsång med en hel rad sångare jag inte kan namnet på, men det lät så exotiskt, främmande. Ångrade att jag inte nogsamt lärt in alla fågelläten, då hade jag ju vetat vilka fåglar jag hade runt mig. Flera läten hade jag inte hört förr tror jag. 

Vid sjökanten syntes rörelse i vattnet, fenor, plask och rörelse. Någon fisk lekte.

en fisk med en vacker mild olivgrön färg

och fenor som dessa

här lite mer tydligt. Helt uppenbart är det sutare som leker, en annars mycket ljusskygg bottenfisk som jag minns från min barndom, den var uppskattad vid middagsbordet, far fångade den. Det är en nattaktiv tålig karpfisk, går att odla och i förhistorisk tid ha dess skinn som läder. Förekommer upp till Dalälven i Sverige, annars i Europa och bort i Asien. Finns i fiskodlingar på alla kontinenter utom Antarktis. Om vintern då isen ligger kan den sjunka ned i dyn och gå i dvala. 

988 - Nyteboda

Åter igen ska jag ut och klafsa i artbestämningsträsket, gör åtminstone ett tappert försök. Gav mig iväg för årets första riktiga mc-tur, det blir små slingriga vägar, ibland på grus. I ryggsäcken en Panasonic GX7 med 12-60, det är en användbar kombination. Flera ställen tänkta för foto fick vara, det var överraskande mycket människor ute där det normalt är öde i stora skogarna, t.o.m. ett litet vattendrag i Alltidhult var upptaget av badare, högst 7 grader i vattnet kan jag tro. I Nyteboda gick det fint att kliva av och promenera med kameran, där finns alltid något att se på den platsen. 

Nu blir det inga som helst garantier för att texten är sanningsenlig, men jag gör ett tappert försök att namnge fynden. 

Klibbticka, att göra fnöske av. Vacker att skåda. 

Något risig bild, men färggrann.

Sommarkänsla, björk tror jag.

Naturlig skulptur

Hanplanta av stor björnmossa

Fyrfläckad trollslända

Grön sandjägare

Skogsödla, den vanligaste ödlearten i landet, men denna ssp nigra är ovanlig.

Det var allt.