1004 - Mosslunda 16 Augusti

Nu går jag bakåt i tiden till de bilder som bara blivit liggande på hårddisken. Mosslunda  är betesmarker (utmarker) som var tänkta till att täckas med sopor, lyckligtvis blev det inte så, det blev naturreservat istället. Det ligger någon mil hemifrån fågelvägen och har såväl torrbackar som ett våtkärr kallat rikkärret då det kalkrika grundvattnet i den aldrig konstgödslade marken får orkidéer att växa rikligt där. Men när bilderna togs var det Augusti, det betyder inga orkidébilder. 

ljung fanns där, närbild här under

Åkermyntan är vanlig på fuktiga platser

och fackelblomstret gillar också fuktig till blöt mark, användes förr för att stoppa magåkommor, numera som trädgårdsväxt

brunörten finns i hela landet

här är en kotunnel, där korna passerar genom snårskogen mellan två beten

gräshoppa 

fann en fin fjäder, kan den ha suttit på en rovfågel?

men detta är en riktig fågel med alla fjädrar kvar, en törnskata i typisk profil 

och dess unge

och tillsammans

hona av stenskvätta

liknar en gulsparv, hona? årsunge?

sen raskt över till en stig i vattenriket

som leder till fågeltornet, med fågelfri utsikt

tack för idag.

1003 - Kristianstad 5 September

Ännu en serie bilder under handikappvänlig promenad, denna gång undersöker jag hemstaden. Kristianstad grundades av den danske kungen Christian 4 ute i sumpmarkerna, läget valdes ur militär försvarssynpunkt. Stadsplan med raka gator och kvarter. Nu kallas de markerna i och runt staden för vattenriket, det låter bättre. 

Detta är Naturrum, ett bygge mitt i vattnet alldeles intill centrum av staden. Tillägnat naturen i trakten, kan besökas av lokalbor, turister och skolklasser. Fika på översta våningen. En fin idé bakom huset. 

Där alldeles intill är centrum med kyrkan, Heliga trefaldighetskyrkan byggd i omisskännlig dansk stil. 

Det går en träbro för gående och cyklister vid Naturrum, från en stor gratisparkering med gott om lyxiga uppvärmda toaletter (en märkvärdighet i detta land) till Tivoliparken och centrum. På bron de vanliga romantiska inslagen, men hur gick det för Cecilia och Robban?

Utsikt från bron, båten för rundturer på ån ut i vattenriket, nybyggda lägenheter och ett badhus som det inte lönar sig att underhålla längre. 

Det stora kommunhuset rakt fram, ett nybygge utom den murade fasaden som sparades. Fin fikaplats med utsikt där uppe, dock inte för de som betalat kalaset, de får ofta fika under betydligt enklare omständigheter. Till höger ett stort fint hotell, tror underhållet som väntar lär bli dyrt. 

En fantastisk bra satsning ur skatteinkomsterna är de långa och många promenadmöjligheterna för handikappade och även resten av folket genom våtmarkerna. En imponerande välgärning. Det lilla skjulet längst bort har luckor för fågelskådning (både för sittande och stående) och är rullstolsvänligt. Ut över en vattenyta omgiven av vass och buskar. 

Och bland de som bygger upp finns alltid en och annan som förstör, men märkvärdigt lite just här omkring.

Finns också en och annan liten brygga att rulla ut på. Längst bort över vattnet en bro som förbinder två delar av staden med bilväg. 

Ett och annat fågeltorn också för de som kan gå upp där och spana. 

Lite längre bort längs med de slingrande promenadstråken längs med vattnet finns Ekenabben, i stadens utkant där folk för 100 år sedan kunde åka tåg dit och roa sig. 

Bekvämt med en Sony RX100 i fickan, testade närbilder med den, det gick något sålunda. 

Det var allt för denna gång. 

1002 - Sölvesborg 4/9

En vacker dag som gjord för utflykt, men med rullstol att köra en person med får jag tänka mig för har jag märkt, är det ojämnt blir det tvärstopp ibland och skumpigt för den som åker. Det fick bli Sölvesborg, där en gång och cykelbana går över en havsvik, till en liten ö och sedan till andra sidan viken. 

Ganska nybyggd och i gott skick, med små balkonger på där det går att stanna upp utan att bli träffad av en cykel, bra tänkt.

över på ön med staden där borta

det är byggt spångar över ön med rastplatser anpassat för bekväm färd med rullstol eller liknande, så naturen kan ses från sin fina sida på utkikspunkter, här andra sidan ön

grunt vatten i hela viken, kanske lite för svalt för bad

inte alla blommor hade vissnat

Det var allt, Olympus OMD M1 och Laowa 7,5mm

1001 - söder om Åhus

Nuförtiden blir det små promenader i närmiljö, tar bilder och orken avgör om bilderna publiceras eller blir liggande i hårddisken, samma om de "framkallas" eller ej. Har börjat fundera på att gå över till jpeg direkt ur kameran, tids och arbetsbesparande. Men än så länge är det råfiler. Bilderna här är tagna för ett par dagar sedan i dynlandskapet söder om Åhus, längs med havet. Det är tämligen artfattig tallskog, en gång i tiden planterat för att hindra spridningen av sanddyner. Påminner lite om skogen i Kalixområdet, frånsett att i Norrland är marken täckt med bärris. 

det är riktigt inbjudande vägar genom tallskogen, ner mot badstranden med sin fina sand. Förr, när jag var piggare, kunde jag cykla hit till mitten av September och simma längs med kusten eftersom vattnet håller sig varmt till dess. Denna dag fanns inga andra människor på stranden mer än en som rastade hunden, lätt dimma över vattnet. 

många fina tallar, hördes små fåglar i kronorna, men det gick inte att ta bild på dem, kunde kanske vara korsnäbb eller liknande. 

ljung trivs här, liksom lavar

många överblommade blommor närmare vattnet

en dyn närmast vattnet, stensötan trivs här och där

också nära vattnet

strandrågen är det som binder sanden närmast havet

ett par minuter senare bröt solen fram. Sen gick vi några steg inåt land, och genast i sanden fann vi internets rötter som trängde sig upp

ett förvånande fynd, men några meter bort, längst upp på sanddynen, var det tillplattat, ett hus var rivet och ett nytt skulle uppföras. 

Ja, det var inte mycket, bara lite iakttagelser. Olympus OM-D och Laowa 7,5 mm. 

1000 - i kanten av Degeberga 21/8

Det har varit ett rekordaktigt regnande sista dagarna här hemma, upp till brädden av regnmätaren sista natten. Lyckligtvis var det betydligt bättre väder då bilderna togs, även om Augusti varit den kallast på ett antal årtionden i mina trakter. Blir inte samma sötma i frukten, men persikorna som startat nu är rätt goda ändå. Bilderna är tagna under en liten promenad alldeles i kanten av Degeberga, en ort i en vacker trakt just norr om Österlen. 

Vi parkerade bland villorna och klev ut i betesmarken. Omedelbart vi klev ur bilen anslöt sig en liten katta, mycket sällskapssjuk och språksam, följde med mest hela vägen. 

väldigt söt katt, trevligt sällskap

hoppade över bäcken fram och tillbaka

fin liten bäck, rann ömsom genom skog, ömsom äng

den bjöd på både sol och skugga för vattenlevande varelser, och skydd i kanterna

slingrade sig vackert och hade grusbotten. Såg mycket småfisk i den, en del av den var nog öring. Men fisken gick inte att få bild på, de pilade undan, kan nog behövas då det skall finnas kungsfiskare här. 

mycket av de väldigt branta backarna i betesmarken hade blivit terasserad av boskapens vandrande genom många år

det var väldigt mycket hagtornsbär, har sett mycket bär på rönnar också, undrar hur vintern blir

på bilden här under en riktigt stor gråal. Alar är markförbättrare, och står för 1,5% av virkesförrådet i landet, men just gråalens virke används möjligtvis till ved endast. 

En fin ask, dock inte Yggdrasil. Karakteristiska blad, sen lövsprickning, kan bli över 30 meter hög. Virket vackert och användbart till mycket.

humle växte här och där längs med bäcken

blekbalsaminen växte i skuggan under träden längs med vattnet. Invasiv art som infördes på 1800-talet, upptäcktes först som ogräs i Lund. 

jättebalsaminen ser ju fin ut, stor och ståtlig, men är en invasiv art, etablerad sen 100 år. Kommer från Himalaya.

skatnävan växte i den upptrampade magra marken

att nästa växt hör till potatisfamiljen syns ju tydligt, det är besksöta. Den har lite vedartade stjälkar som kan bli ganska långa. Innehåller alkaloiden solanin. 

nästa är äkta (vanlig) förgätmigej

nästa är bäckveronikan, enligt uppgift ätlig. Den växte i bäcken.

triften var överblommad

smörblomman är en ranunkelväxt, korna ogillar smaken

trasig och urblekt i sommarens slut

liknar i viss mån en slåttergräsfjäril, men ändå inte i sista bilden här

Det var allt det, tack för tålamodet