GLAD MIDSOMMAR!

Tur i otur och prioritering

Prioritering är viktigt, men när jag behövde prioritera bort Fotosidan och bloggen gjorde det ont i hjärtat… nästan bokstavligen…

Egentligen fick jag skära bort nästan alla digitala aktiviteter för ett tag, Av olika anledningar som bara kom med våren och krafterna räckte inte till.  

Men jag vill inte gnälla. Gnällspikar är det gott om runt om i världen. Jag själv har tendenser att bli en sådan då och då. Jag vill skriva om glädjande händelser, om makro och foto som gör mig upprymd, om något som kan vara glädjande och inspirerande även för andra…

De senaste veckorna hände det mycket, men de händelserna passar inte till bloggen. De blir lite som när folk publicerar familjebilder… De fotona kan vara vackra, men allmänt är de intressanta bara för de som är inblandade.

Ni som följer mig vet att bland mina hobbyer tar trädgården mycket plats. Det är faktiskt min och min makes gemensamma hobby och intresse. Trädgården tar nästan all tid just nu efter den olyckliga kyliga våren och den hemska torkan med värme som kom nu… Det blir många vattenkannor som ska bäras runt till rabatterna och många krukor. Jag ville överlista mördarsnigel och planterade många blommor i stora krukor och lådor och ni förstår vad det betyder, när det inte regnar…

Och sen tomater, purjolök, potatis och annat smått…

Förresten såg bara tre sniglar i år. Även de tyckte inte om våren, torrt och alldeles för kyligt…

Trots bristen på tid och inspiration strövade jag lite med Olympus här och där och ska försöka visa de olika skapelserna. Från korta resor till Danmark, Tyskland och från krypande i trädgården. I tidstabellen finns även resa till vackra Granada men det tar vi sen.

Häromdagen slog blixten ner i en björk och skogen började brinna, precis stenkast från vår sommarstuga vid sjön… Brandflyget upptäckte den lilla branden nästan vid samma stund som den började. De bara råkade vara och kolla just där. Fyra brandbilar och härliga killar avvärjde faran några timmar senare. Tur att det hände nära sjö och fanns vatten att släcka. Sen kom lite regn… Vi hade tur.   

I skogen är det snustorrt… och den svarta fläcken efter branden är deprimerande… Naturen tar hand om det så småningom…

Och så var det lite måleri som också väntar på att uppdateras, det vill säga måste fotas.

och en akvarell :-)

Rosa drömmar i blått tillstånd

Mycket färger och ljus. Oavsett om jag fotograferar, målar eller skapar blomrabatter dras jag till många olika färger. Jag vill ha så många som möjligt i olika nyanser. Gillar när de blandas och skapar dimensioner. Många blommor har så häftiga glansiga ytor och lyster som är omöjliga att återge i foto eller i akvarell.

Ibland är det bra att fotografera när solen lyser och hjälper med kontraster och ibland blir färgerna finare i skuggan eller en regnig dag. Älskar färger och med måleri fick jag en extra glädje att leka med färger, blanda, skapa olika tavlor eller ”kladda” bara och se vad som händer… Det blir alltid lärorikt, även om det ibland blir ingen bild.

I början var måleri bara en sysselsättning att fylla dagarna, när jag inte kunde jobba eller var trött på fotande. Måleri tog nästan över allt annat de senaste veckorna denna kyliga vår. Ibland kändes det som att det var varmast i kylskåpet. Då var det skönt att leka med varma toner och måla blommor.

Idag kom lite blyg sol och temperaturen översteg den i kylskåpet så Olympus tog mig ut. Vi kröp lite med makro och försökte hitta mer värme i färger och ljus.

Mitt rosa Körsbärsträd är så ljuvligt i år, trots kylan eller tack vare den, så jag blev alldeles av sig, likaså Olympus…

Mer färger i kommande bloggar, om jag hinner framkalla… det händer så mycket nu ;-)

Delad glädje

Hoppas att det är så att delad glädje multipliceras. Först, häromdagen fick jag mail från Fotosidan, en ursäkt och förklaring om den olyckliga spärrningen. Det värmde gott i mitt sjuka hjärta :-)

Två: Min virtuella vän är inte sur på mig, tvärtom, vi har liknande syn på aktiviteter i sociala medier och jag blev förlåten för uteblivet svar på meddelandet.

Och för det tredje Sädesärlan landade på taket, Hurra!

Jag blir alltid lite orolig hur det går för den lilla fågeln med en sådan flytt, år efter år. Hon kom och det är full aktivitet mellan takpannorna. Det är den största glädjen på våren.

Våren är lite kylig i år, men det är vår ändå och dagarna är längre, ljusare och jag kan vara ute bland blommor och bin.

Fredagens morgon bjöd på lite sol och på Celsius skalan kunde jag se lite trevligare siffror. Det var länge sen jag njöt så mycket av att ”rulla mig” på marken med Olympus. Skruvade på ett makro och glömde tid och rum… tills det var dags att laga mat.

På bilderna en makroblandning från min trädgård.

Sociala medier och jag

Den digitala världen kan stundvis vara underbar. Jag hittade min hörna i den och för de mesta funkar det ganska bra, men ofta är det en katastrof! Mina enheter är inte synkade och jag bryr mig inte så mycket om alla likes fram och tillbaka här och där. De flesta är bara för statistikens skull. Men jag bryr mig enormt mycket om de verkliga människorna och verkliga kontakter, även om de bara är via nätet…

Jag har ett konto på fejjan på grunt av anknytning till NAS, Nordiska Akvarellsälskapet, som jag är medlem i. Så jag kan även titta lite då och då i olika andra grupper. Inte så ofta, inte så regelbundet, men för  att vara lite uppdaterad eftersom det är mycket som ske bara via fb.

För länge sedan skapade jag även konto på Instagram och där är jag regelbundet, det vill säga, ungefär en gång på ett halvår. Eftersom jag har alla de aktiviteter osynkroniserade (för att jag vill ha det så) händer det att jag missar någons meddelande eller viktig notis… Jag klantar till det helt enkelt…

Senast publicerade jag några målningar på mitt Instagram och upptäckte att jag inte läst ett meddelande från någon som jag gillar mycket. Meddelandet sändes just så ungefär ett halvt år sen…

Jag skäms, jag är ledsen och jag vet inte hur jag kan göra det ogjort…

Jag skrev till personen och hoppas att hon kan förlåta mig…

Livet går vidare och jag kanske har förlorat den fina bekantskapen. Hoppas inte…

Å andra sidan vill jag inte bli synkad och ständigt uppkopplad. Det funkar inte för mig. Jag mår dålig av det. Men du har ”smart telefon” kan ni säga. Ja, jag har den bara för att ringa samtal. Jag lever inte med den. Inga appar och inga sociala medier, de ”sköter jag” bara på dator. Instagram gjorde det möjligt för ett tag sen så jag kunde behålla konton som jag använder ”väldigt sparsamt”.

Undrar vad människor kan tänka när jag inte svarar eller svarar väldigt försenat… en oförskämd hemsk kärring… jag får väl svälja det… och försöka förbättra mitt beteende på nätet…

Det var en tung upptäck…