Kung Kalles kröning – del 2

Dagen efter kung Charles IIIs kröning så fortsatte festligheterna runtomkring i landet. För egen del bar det nu av till närliggande Windsor och Eton – på knappa 20 minuter är jag där med tåget. Som många säkert känner till så är slottet i Windsor en av kungafamiljens bostäder. Exakt hur ofta kungligheterna övernattar/bor här är för mig okänt men det är inte helt sällsynt. Dagen till ära gavs det en större konsert på kvällen vid slottet som en del i det fortsatta firandet. Ca 20 000 personer var tydligen på plats på konserten, som också sågs av upp till 20 miljoner på TV. Själv var jag bara i Windsor och Eton tidigare på dagen, från tidig till sen eftermiddag. Mot slutet av min vistelse så började konsertpubliken att anlända och det var rejält folktätt på gatorna när jag rörde mig hemåt.

I vanlig ordning var jag ute efter att som gatufotograf dokumentera den del av befolkningen som firade kröningen. Som förväntat var det många som tog tillfället i akt att klä upp sig i unionsflaggan på olika sätt. Många hade också valt att ha på sig små (och stora) kungakronor och flera åt glass eller bakelser med kröningsstuk.

För att ta sig från Windsor till Eton spatserar man helt sonika över en liten bro över Themsen eljest för fotgängare. I Eton så var huvudgatan avspärrade till förmån för så kallade "street parties" som var på väg att sätta igång strax efter jag hade anlänt. Just denna typ av "gatufester" anordnades ofta förr i tiden i Storbritannien när något större skulle firas. Man stängde helt enkelt av en väg eller gata i ett bostadsområde och satte upp bord och stolar som områdets invånare satte sig vid för att förtära medhavd dryck och mat. Ett slags knytkalas som jag förstår det. Numera är denna fina tradition mer sällsynt och hemma på min gata har jag aldrig sett det ske under de snart 21 år som jag bott där. Men i Eton (och även i Windsor) ägde sådana här partyn rum och det var trevligt att se. Vid några andra streetpartyn i Windsor så förärades man tydligen besök av prins William med maka Kate. Det missade jag.

Eftersom vädret ej bjöd på regn så föll kameravalet på min Leica M med en 35 mm påmonterad. Följande bilder från dagen är alltså tagna med den kombinationen. Hoppas att ni tycker om vad ni ser och kommentera gärna!

/Fredrik

Kung Kalles kröning – del 1

På mindre än ett år har britterna fått vara med om tre större händelser rörande kungahuset deras. Förra året i juni firades drottningens 70 år på tronen (som jag skrivit om här) och bara drygt tre månader efteråt så begravdes hon (blogginlägg av mig här) varpå sonen Charles blev kung. Själva kröningen väntade man med och i helgen som gick var det äntligen dags för alla rojalister att få fira sin nye konung. Precis som jag lovade er läsare så gav jag mig ut för att dokumentera även detta evenemang ur en gatufotografs perspektiv. 

Trist nog så hade meterologerna förutspått regn denna dag och visst fick de rätt. Ibland så förändras prognoserna här på ön bara på nån dag (på gott och ont) men denna lördag så regnade det nästan precis hela tiden med olika intensitet. Ibland duggregn och ibland mera ihållande. Jag valde att lämna min Leica M hemma till förmån för vädertätade Fujifilm X-Pro2 som med ett likaledes vädertätat 23 mm-objektiv ska utgöra en kombination som tål väta. Mot slutet av dagen kunde jag konstatera att det är en sanning med modifikation – kameran fungerade utmärkt men den optiska sökaren immade igen ordentligt. Ingen skada skedd dock – fukten försvann dagen efter.

Som vanligt påbörjade jag min vandring från Waterloo Station längs Themsen och sedan över Westminsterbron till parlamentsbyggnaderna. Därifrån följde jag alla de som ville ta sig till nånstans kring Hyde Park för att förmodligen kunna få en skymt av den nykrönte. Jag avvek strax innan ankomst till slutstationen för jag var absolut inte intresserad av digniteterna utan ville fokusera på folket. Övriga London var fullt av firande rojalister och jag fann Piccadilly Circus särskilt intressant för där stötte jag på bland alla rojalister också några republikaner som dagen till ära valde att protestera mot monarkin. Det var inte så värst många men jag fick senare veta att polisen hade arresterat en del individer tidigare på dagen. Trots det så hade antimonarkisterna förblivit en liten minoritet jämfört med de som gladdes åt kröningen. 

Här följer ett urval av bilder i krönologisk(!) ordning.

Dagen efter så fortsatte det allmänna firandet på många ställen i landet och i synnerhet i Windsor och närliggande Eton – jag tog mig givetvis dit och fortsatte min dokumentation av kröningshelgen. Om det får ni se i del två av mitt kröningsbloggande!

Kommentera gärna!

Hälsningar,

/Fredrik

Egen hemsida vs Fotosidan...

Sedan några år tillbaka har jag varje år betalat för en egen personlig webbdomän, hosting samt tillhörande mejl. Och varje år har jag skjutit på att göra nåt med det jag betalar för. Pengar i sjön helt enkelt. Ibland behöver man en spark i ändan för att komma igång och den sparken fick jag för några månader sedan. Jag blev intervjuad och påhälsad i London av Fotosidans Mattias Lundblad för ett reportage om mig och mitt gatufotograferande i huvudstaden för publikation i Fotosidan Magasin. Givetvis är en sådan begivenhet något som man måste ta tillvara på eftersom att bli uppmärksammad på liknande sätt inte kommer att ske särskilt ofta (eller alls igen) för en amatör som jag själv.

Således, under några veckor i februari, försökte jag välja rätt mall, rätt editor i den värld som är Wordpress (Squarespace vägrar jag eftersom var och varannan YouTuber ständigt tjatar om denna leverantör). Utbudet av mallar i Wordpress är i det närmaste oändligt och jag kände ofta att om man vill börja långsamt och enkelt på det sätt som jag vill så blev man ofta överväldigad. Dock, till slut fann jag en enkel mall som verkade vara vettig och jag skred till verket och skapade lite innehåll samt en logga(som jag är rätt nöjd med). Jag kände att nu har jag åtminstone en sajt som jag inte behövde skämmas alltför mycket över inför den anstormning av besökare som möjligen skulle knappa in min webbadress efter att ha läst om mig.

Sökmotorsoptimering har jag installerat men inte gjort nåt särskilt med än. Besöken på hemsidan under februari och mars uppstod mest från egna besök från min olika enheter samt från en och annan besökare från USA och Kina. Efter släppet av Fotosidan Magasin nr 2 – 2023 den 23 mars så skulle det bli ändring tänkte jag och förväntade mig lite svenska flaggor i besökarstatistiken. Det blev inte så. För några dagar sedan så insåg jag att det mänskliga misstaget hade infunnit sig och webbadressen i artikeln länkade till en sajt av en yngre namne från Skåne som är mer intresserad av löpning än gatufoto! Lite surt förstås men hur stor skillnad skulle det egentligen inneburit för mig och min fotografi med rätt webbadress? Det är ju mest på Instagram som jag är aktiv och jag har hittills skrivit så mycket mer om foto i min blogg på Fotosidan än på min hemsida. Även om jag givetvis kommer att jobba vidare på och förbättra min hemsida så kommer det att ta sin tid att få lika många besökare/läsare och aktivitet som jag har här på Fotosidan.

Ibland läser man om bloggande Fotosidan-medlemmar som väljer att avsluta sitt betalda medlemskap för att istället flytta över sitt bloggande till en egen hemsida eller enkel bloggplattform. Jag undrar hur de gör för att nå en liknande och lika månghövdad publik som den här på Fotosidan? Även om det finns kostnadsfria bloggplattformar så vet jag av egen erfarenhet att om man vill ha en egen domän så överstiger den kostnaden rejält en årsavgift för plusmedlemskap på Fotosidan. I det perspektivet så tycker jag att man får rätt mycket för pengarna genom sitt medlemsskap om man vill blogga lite då och då. Givetvis når man främst en svensk publik om man håller sig till svenska vilket kan vara lite begränsande.

Om nån av de som avslutat plusmedlemskap för att blogga annorstädes läser detta hur har det gått? Är det nån som hittar till era sajter? Vore intressant att få lite feedback om det. Och vad finns det för funderingar från er andra?

Min hemsida är för övrigt www.frederiksson.com och inget annat! 

Med vänlig hälsning,

Fredrik

Bilder måste man ju helst ha i ett blogginlägg och här kommer några som kanske passar?

Nytagen bild från New York. Soptunnan får symbolisera de pengar jag slängt ut under åren på en en egen hemsidedomän utan att göra nåt med den!

Samma bildtext som för ovanstående bild fungerar här också!

Här är en bild på en förmodad hipster, tagen i hipstermeckat Williamsburg i Brooklyn. Det sägs att vissa hipsters bär omkring på gamla analoga kameror utan att ha laddat dem med film. Så illa kan det väl ändå inte vara? Det misstänkta smycket vi ser är av märket Minolta ifall nån är intresserad.

Bengan Björkboms önskan…

… gick i uppfyllelse men inte för honom utan för mig!

Som ni vet är Bengan en stor vän av analog fotografi. Jag berättade i ett blogginlägg för nån dag sedan om att det just nu finns en massa yngre gatufotografer i New York som företrädesvis fotar med Leica M – M6 verkar vara favoriten. Nyfikne Bengan skrev om dem: ”… jag gillar de här avvikarna i vår mittfårade värld! Tycker det är spännande fotografer som jag skulle vilja prata med!”.

Jag har gemensamt med dem en passion för gatufoto och har sett deras eskapader på Paul Baldonados YouTube-kanal ”Paulie B”. De är duktiga och jag hade inför min New York-resa studerat flera videor för att veta var det är bäst att gatufota. 

Bryant Park är de ofta vid och jag tog mig dit idag igen för lite slutspurtande de sista timmarna innan jag var tvungen att åka mot flygplatsen. Och, nu var flera av fotograferna på plats. Först fem och sedan anslöt ytterligare tre. 

Jag tänkte att jag ska fråga dem bl a om hur de tänker kring analogt och varför de föredrar det framför digitalt. Och det gjorde jag men det får bli till ett annat inlägg. Här i alla fall en bild fem av ”kidsen” med Paul i förgrunden!

Nu sitter jag och väntar på en försenad flight (90 minuter!) tillbaka till mitt kära England. 

Ha det så bra!

/Fredrik

Bonusdag i New York

När jag skriver dessa rader skulle jag egentligen sitta på JFK-flygplatsen i väntan på min flight tillbaka till London. Men, British Airways ställde in flighten med kort varsel så jag fick boka om till en dag senare och fixa en natt på nytt hotell (som flygbolaget skall ersätta). Lite irriterande men å andra sidan får jag ju en dag extra i New York så egentligen skall jag inte klaga. 

Idag var det mulet och duggregn hela dagen. Eller kunde det kallas duggregn egentligen? Det fanns små vattendroppar i luften som for omkring men man blev inte blöt. Vad kallas ett sådant ”regn”? Det blev inte alls mycket fotande av eftersom några timmar gick åt att packa ihop mina väskor och ta mig till nya hotellet. Dessutom inbjöd vädret ej till intensivt fotograferande. Min Ricoh GR vädrades igen. Fotandet kändes grått. Känns som att Ricohs skärm har en tendens att visa fotona lite sämre än vad de egentligen är – hoppas att det stämmer den här gången med.

Jag befann mig i finansdistriktet – nära mitt nya hotell – när det började skymma. Här finns en massa skyskrapor och jag tänkte att nu eller aldrig ska jag använda mitt 90 mm Summarit-objektiv som hittills tyngt min väska oanvänt. Monterande det och började fotografera topparna av hus och skyskrapor där de senare ofta gradvis försvann in i de låga molnen. Det är en utmaning att fota denna typ av foton med Leica M då ramarna som visas vid 90 mm bara visar linjer på mitten av sidorna i sökaren – inga hörn alltså. Det här måste jag öva på och ibland fuskade jag med liveview.

Här följer några nya bilder men inga tagna idag och ännu inga från Ricoh GR. Leica M för hela slanten alltså – 28 och 35 mm.

Kommentera gärna – positivt som negativt!

Bästa hälsningar,

/Fredrik