Halvtidsvila i det franska valet

Första valomgången gick ungefär som jag hade väntat, nu kvarstår nästa halvlek, det avslutande valet, där presidenten utses. Jag väntar med hjärtat i halsgropen och hoppas att förnuftet vinner den 7e maj.

Valdag

Dagen som kan komma att bli en ödesdag för det Europeiska samarbetet, dagen för det Franska presidentvalet.

Brännkyrkagatan i färg

En favoritgata som jag fotograferat många gånger, men aldrig tidigare laddat upp i färg.

Det är Stockholm, junistaden, Strandvägspromenaden

Strandvägen, eller Ladugårdslands Strandgata som den hette innan den stora namnreformen 1885.

I början kunde man knappt förflytta sig till fots utefter stranden mellan den inre delen av Nybrohamnen och till Djurgårdsbron. Bland de fallfärdiga kåkarna fanns det mest bara stigar. Ofta fick man anlita roddbåt för att förflytta sig från Nybroviken till Djurgårdsbron. Gatuarbetena påbörjades redan 1862. Men ännu vid mitten av 1870-talet fanns det enligt Isaac Hirsch, som hade köpt en tomt vid Strandvägen, bara ”ruckel och kyffen”. År 1877 var gatan mellan Nybrohamnen och Djurgårdsbron färdig. Först då blev det möjligt att uppföra fastigheter längs Strandvägen. År 1879 planterades de första lindarna utefter den 72 meter breda boulevarden. Vid Djurgårdsbron uppstod ett slags stjärnplats eller knutpunkt där de båda magnifika boulevarderna Strandvägen och Narvavägen strålade samman.

Tillsammans med Birger Jarlsgatan, Sturegatan och Karlavägen skapades på så sätt en ring, som kom att omfatta större delen av dåvarande Östermalm. En del av Albert Lindhagens stolta boulevardprojekt blev därmed fullbordat.

En promenad längs Strandvägen och runt Djurgårdsbrunnskanalen har varit och är fortfarande för många stockholmare ett uppskattat söndagsnöje.

Den 19e april, när solen går upp

Skeppsholmen

kallades på 1100-1200-talet Wangsö. Ön bestod till stor del av kala bergsklippor men på den södra delen kunde man hålla betesdjur.

På 1500-talet kallades ön för Lustholmen, Gustav Vasa lät anlägga en trädgård på ön och Erik XIV anordnade ofta fester där. År 1634 flyttade marinstaben från Blasieholmen till vad som blev Stockholms örlogsbas på Lustholmen. När marinens fartygsvarv flyttade ut ändrades namnet till Skeppsholmen. 

I samband med Skånska kriget 1675-79 flyttades flottbasen till den nya staden Karlskrona. Flottans arkiv blev kvar i Amiralitetshuset. När slottet Tre Kronor brann den 7 maj 1697 flyttades arkivalier från slottet dit. Ännu i mitten av 1800-talet uppfördes en rad nya byggnader för flottan. Flottan hade verksamhet på Skeppsholmen och Kastellholmen ända fram till 1968.