Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Helgeandsholmen

Den holme i Stockholm där Riksdagshuset ligger heter som bekant Helgeandsholmen. Varför?

År 1320 omnämns Helgeandsholmen för första gången i en skriftlig källa. Då bekräftade ärkebiskopen indirekt att hertig Valdemar Magnusson tidigare hade donerat ön till Stockholms helgeandshus, vilket torde ha instiftats omkring 1300 – det är omnämnt 1301. Ett helgeandshus kan beskrivas som ett kombinerat sjukhus, ålderdomshem, fattighus och barnhem, alltså ett hem för folk som på ett eller annat sätt behövde vård och omsorg.

Helgeandshusen förekom tidigt i Europa, de första svenska husen uppstår under tidigt 1300-tal. Husen var en viktig del av medeltidens omsorgsväsen.

En anledning till att helgeandshusen blev så vanligt förekommande, kan ha varit att ”fattigdomen under medeltiden hade ett andligt värde, i synnerhet om den var självvald”. Att hjälpa en fattig eller sjuk medmänniska måste ha framstått som en god och förhärligande gärning.

Mycket av det vi vet om de svenska helgeandshusens organisation och regelverk härstammar från

skriften ”Ordning för Stockholms Helgeandshus och Hospital”, som utfärdades av Gustav Vasa år

1533.

Om man kan lita på stockholmshusets ordning som en någorlunda representativ källa även för

övriga svenska helgeandshus så var deras uppgift att ta emot två fullständigt olika kategorier av

människor. Den ena gruppen var välsituerade åldringar som mot en stor engångsbetalning –

motsvarande priset för ett gott stenhus i staden – fick fri kost, logi och omvårdnad intill sin död.

Den andra gruppen bestod av fattiga, sjuka och gamla. De gamla som togs emot skulle ha ”gott rykte” och vara såpass gamla eller sjuka att de inte längre kunde ”hålla hus och hemman uppe”. Unga och gifta människor kunde tas in om de var såpass sjuka att de var onyttiga för samhällets bästa.


Publicerad 2017-03-10 07:41 | Läst 1472 ggr 5 Kommentera

Prag, sammetsrevolutionen

Kommunistregimen styrde fram till Berlinmurens fall i november 1989. Den 17 november organiserade Prags kommunistiska ungdomsrörelse en officiellt sanktionerad demonstration till minne av nio studenter som avrättades av nazisterna 1939. Men de 50, 000 demonstranterna attackerades av polis och militär på Národní Trida, där hundratals misshandlades av polisen och omkring 100 greps. Tjeckerna reagerade starkt på det hänsynslösa officiella våldet och de följande dagarna följdes av demonstrationer, först av studenter, konstnärer och slutligen större delen av befolkningen.

Ledande dissidenter, med Havel i spetsen, bildade en anti koalition, som förhandlade om regeringens avgång den 3 december samma år. En "regering för nationellt samförstånd" bildades, med kommunisterna som en minoritetsgrupp. Havel valdes till president av republiken av den federala församling den 29 december. Dagarna efter 17 November demonstrationen har blivit känd som "sammetsrevolutionen" på grund av dess nästan helt icke-våldsam karaktär.


Publicerad 2017-03-09 10:42 | Läst 1254 ggr 4 Kommentera

Skeppsbron var Sveriges ekonomiska centrum

Birger Jarl eller hans föregångare Birger Brosa stakade ut en fyrkant någon gång under första hälften av 1200-talet. Här skulle Stortorget i den nya staden Stockholm ligga. Den första gatan blev Köpmangatan som ledde ner till stadsholmens östra strand, som då låg strax nedanför Österlånggatan utanför stadsmuren. Med tiden fylldes den ut med grus från åsen och sopor från staden, nya hamnkvarter byggdes utanför Östra Långgatan, med pittoreska namn som Vindragargränd. Vin var en viktig importvara och männen som rullade tunnorna från kajen bildade ett eget skrå: Vindragarna.

Kajen fick med tiden namnet Skeppsbron och där var centrum för utrikeshandeln. Den skedde huvudsakligen med Östersjökusterna. Under medeltiden dominerades sjöfarten av hansefartyg, med lastkapacitet som dagens långtradare.

Skeppsbron var också tilläggsplats för 1700-talets och det tidiga 1800-talets viktiga lokaltrafik på vattnet. Roddarmadamerna rodde passagerare kors- och tvärs över vattenvägarna mot en ringa penning, bland annt till Djurgårdens krogar. Roddarmademerna var kända för att vara supiga och svärande. Att “svära som en roddarmadam” var ett nedsättande uttryck. På 1800-talet kom också små ångslupar och båtar med handvevade propellrar i bruk. Att ta sig fram på vattnet från denna ekonomins centrala strandremsa till olika delar av staden gick mycket snabbara än med hästdroska i den gyttriga trafiken längskullerstensgatorna.

Publicerad 2017-03-08 07:00 | Läst 1007 ggr 7 Kommentera

De boende på Mariaberget

Brännkyrkagatan 22, den närmaste porten.
Huset byggdes 1760. Här bodde 1770 bisittaren i stenhuggarämbetet Johan Petter Blom, 50 år, med sin hustru Elisabet, 53 år, och dottern Christina Lovisa, 14 år. Sönerna Jan-Erik, 21 år, och Gustav, 18 år, var båda stenhuggargesäller hos fadern. Till hushållet hörde stenhuggarmästarens fyra lärgossar och en piga. Dessutom hyrde sex personer in sig i huset. Byggnaden är ett av de bäst bevarade 1700-talshusen på Östra Mariaberget både vad gäller exteriören och interiören.
Brännkyrkagatan 20, nästa port.
Stenhuggaren Johan Petter Blom, som ägde grannfastigheten, köpte den avbrunna tomten 1765. År 1772 lät han uppföra den västra delen av huset med fem fönsteraxlar. Bloms flyttade nu in och sålde det gamla huset. Familjen bodde i våningen en trappa upp, som var husets finaste, i knappt tre år. År 1775 köpte Blom fastigheten vid Hornsgatan 34 och sålde Brännkyrkagatan 20 till sjökaptenen i handelsflottan Anders Norman. År 1832 byggdes husets östra del till som en trogen kopia av den västra delen. Denna del av fastigheten var tidigare trädgård.

Publicerad 2017-03-07 07:11 | Läst 1217 ggr 8 Kommentera

Söders röda kåkar

För 100 år sedan ville man riva dem. I dag är Stockholms kulturskyddade hus eftertraktade bostäder. Åsöberget på Södermalm är ett av de bäst bevarade trähusområdena i staden.
På Lotsgatan duckar de här låga trähusen under de höga hyreshusen i kvarteren omkring, längre österut på Lotsgatan har man en strålande utsikt över hamninloppet till Stockholm.
Publicerad 2017-03-06 07:15 | Läst 1312 ggr 3 Kommentera
Föregående 1 ... 87 88 89 ... 200 Nästa