Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Puckelbollplan

”Många lever i tron att livet är en rättvis spelplan, att planhalvorna är lika stora och att målen alltid har minst ett kryss. Men som Puckelbollplanen illustrerar så studsar bollen egentligen aldrig riktigt dit du vill och tillvaron kan vara både gropig och ojämn” säger Johan Ferner Ström, konstnären bakom det unika konstverket.

Puckelbollplanen är ett led i Skärholmens ambition att utvecklas som plats för unga och att ligga i framkant vad gäller platser för spontanaktivitet, planen är den första delen i vad som planeras bli ett omfattande aktivitetsstråk som ska locka barn och unga från hela staden till rörelse och utevistelse.

I fredags var det invigning av "Puckelbollplanen", som är ett av mina minsta och udda projekt, vägen fram till färdigt projekt var lite krokig.

Publicerad 2014-06-29 11:02 | Läst 2871 ggr 6 Kommentera

Sveriges vackraste byggnad

Kyrkan är en av nationalromantikens mest kända byggnader och är i stort oförändrad såväl in- som utvändigt, byggnaden påminner om en lappkåta, den är rödmålad och luktar tjära. Kyrkan uppfördes för 100 år sedan, nu är det dags att plocka ner och flytta kyrkan när underjordsgruvan gör marken osäker.

Dåtida kulturpersoner som Albert Engström och prins Eugen sökte sig gärna till disponentbostaden i Kiruna. Likaledes dåtida ”kulturkvinnor”, som den danska sameforskaren Emilie Demant och den svenska författarinnan Ester Blenda Nordström. Ett resultat av konstnärsvännernas närvaro och Lundbohms mecenatskap var tillkomsten av Kiruna kyrka. Byggnaden stod klar 1912 och hade ritats av Gustaf Wickman, en arkitekt och studiekamrat som Lundbohm träffade redan på världsutställningen i Chicago 1892. Disponenten stod som idégivare till kyrkans gestaltning med orden ”Du ska rita den som en lappkåta och kyrkan ska inte vara för biblisk" därför har den bara ett kors.

Den yttre utsmyckningen domineras av förgyllda bronsskulpturer av Christian Eriksson. Järnsmidet på kyrkdörrarna ritades av Ossian Elgström. Den stora kyrkklockan fick en relief av Carl Eldh och en inskription av Albert Engström. Altartavlan med ett solflödande sommarlandskap skapades av prins Eugen. Uppräkningen visar ett tvärsnitt av samtidens rikssvenska kulturelit. Samtliga var även disponentens gäster i en eller annan form. Och kyrkan som helhet var en gåva av de båda lokala gruvbolagen liksom konstnärsvänner. Det är disponent Lundbohm i ett nötskal!

Publicerad 2014-06-28 08:31 | Läst 6403 ggr 11 Kommentera

Natt i Glasgow

Efter en lång dag är det äntligen dags att sova, men först måste jag ladda upp de bilder jag nyss har tagit på min nattliga fotopromenad.

Som omväxling blir det färgbilder.

Publicerad 2014-06-24 03:14 | Läst 2496 ggr 3 Kommentera

Eftermiddag i Gamla stan

Dagen var molnig och kall, trots detta så bestämde jag mig för att ta en promenad i Gamla stan.

Publicerad 2014-06-22 15:16 | Läst 3154 ggr 4 Kommentera

Mitt ibland oss

06.10 - +7.00, mitt i Stockholm.

De syns men finns inte, de bor här fast ändå inte. Tidigt på morgonen är de på väg till sina "jobb" på stadens trottoarer. Man kan inte låta bli att bli berörd av dessa människor som lever i en skuggvärld mitt ibland oss, men inte med oss.