Skrik på balkongen, del 2.

Enbart en unge kvar, syskonet verkar ha ramlat ner då jag såg den springande på vägen igår morse.  Det är många skator i området och de verkar vara där och irritera.

Den som är kvar på balkongen blir matad men skatorna har blivit närgångna även där. Undrar hur detta skall sluta. 

Skrik på balkongen

Tror inte våra grannar är hemma men de kommer bli varse när de hittar två måsungar på deras balkong med en beskyddande mor. De skriker efter mat och mamman levererar som en effektiv Foodora.

Sommarhelg i Strömstad.

I lördags, efter en lång och skön lunch gick vi, drygt en timme senare, ner till Strömstads gästhamn, ända längst ut på piren för att svalka oss med ett eftermiddagsdopp. Mellan baden fick vi bevittna en vigsel. Det var något speciellt med att se ett brudpar säga ja till varandra med havet som kuliss och sommarsolen som lyste över hamnen. Roligt inslag och jag kunde inte låta bli att ta några bilder.

Helg i Malmö.

I helgen bar det av till Malmö för lite miljöombyte. Vi började kvällen på Pickwick där det blev en Guinness innan vi gick vidare till restaurang Ruths, som tidigare hette Bastard. Maten var riktigt bra och satte ribban högt för resten av kvällen.

Nästa stopp var Palladium där den engelske komikern Simon Brodkin skulle få oss att skratta. Första halvan av showen var väl sådär. Det handlade mest om att han var engelsman, vi var svenskar och att ingen riktigt verkade förstå den andres humor. Men efter pausen lossnade det.

Då fick vi höra historier om familjelivet, hans fru och paret de brukar umgås med. Frun hade tydligen en favorit i det andra paret – och det var inte Simon utan Carl. Inte helt lätt för en komiker med självförtroendet i behåll. Ännu bättre blev det när han berättade om deras så kallade rescue dog. Simon hävdade bestämt att det inte alls var en rescue dog utan en gratis hund från Tradera. Och om någon behövde räddas så var det hunden – från Carl.

Efter föreställningen blev det en lugn promenad tillbaka till hotellet och en tidig kväll.

Söndagen började med hotellfrukost innan vi styrde mot Emporia för lite shopping. Sedan var det dags för helgens stora händelse – dopet för lilla Valter i Sankt Petri kyrka. En fin ceremoni med avslutande kaffe och kaka. Precis som ett dop ska vara.

Jag gillar den fina kontakten som blev mellan prästen och lilla Valter. Charmig liten kille.

Bruket i Viared.

Då nationaldagen bjöd på strålande solsken passade vi på att ge oss ut på en härlig utflykt till Bruket i Viared.

Vi slog oss ner för en fika i den varma försommarsolen och njöt av både smörgås, kakor och en riktigt god Budapestlängd. Runt omkring oss hördes lågmälda samtal, skratt och ljudet av människor som tog vara på den lediga dagen. Hunden Samson verkade också nöjd med tillvaron, låg avslappnat vid våra fötter och höll samtidigt ett vakande öga på allt som hände omkring oss. Det var en sådan där stund då tiden saktar ner och man bara känner sig tacksam över att få vara tillsammans.

Fåglarna spanade in vår mat, men de gick bet denna gång. Inget blev kvar till dem.

Medan de andra gick in i butiken som finns på Bruket passade jag på att se hur segelflygplanen drogs upp i luften och sedan nästan ljudlöst gled iväg över landskapet. Mot den delvisa blå himlen såg de ut att sväva viktlöst, burna av osynliga luftströmmar.

När jag kom hem blev jag nyfiken och tog reda på att det faktiskt finns en aktiv segelflygklubb i Viared, Borås Segelflygklubb. Klubben håller till på Borås flygplats och är en av Sveriges största segelflygklubbar med omkring 200 medlemmar. (bsfk.com)

Kanske får det bli en provtur någon gång.