Då sitter man fast

Det bidde ett år till med silvermedlemskap på Fotosidan och således sitter man fast ett tag till... Roligt har det varit! Och 200 hundra blogginlägg har det också blivit vilket jag knappast planerade för då ett år sedan. Fira eller sörja; det är frågan...?

En nattlig stund i södra Sverige, i "härliga Hällevik".

Hemma hos reportage på hög höjd

Fast man bor uppe i höjderna kan det grönska ändå. Nu har vi här tiden när grönskan börjar gå över till andra färger, lamt grönt, gult, ilsket rött. Och besök får man av små flygfän som knappt har varit synliga här uppe tidigare. Konstigt vad?!

Makrofoto är inte besvärligt bara när man befinner sig i naturen. Man får lov att lägga ner sig även på en uteplats på 7. våningsplanen och det suger...

Det överraskande besöket (förstora gärna) behagade att landa på ögonhöjd i alla fall. Ett par av hans kompisar hånglade i ett bambusnår något senare, men då satt minneskortet i datorn och jag hann inte få några bilder...

 Svart vinbär till vänster (inga bär, stackarn kanske lider i sin kruka). Vildvin till höger.

 Några röda vinbär hänger kvar. Den verkar inte lika kinkig som svart vinbär vad gäller växtplatsen.

Ogräs i en annan kruka. Vi har t.o.m. ett nässelsnår där. Ursprungsväxten (körsbärsträdet) har tagit träfracken på sig/kastat in handduken/gått till de sälla jaktmarkerna... Nässlorna vet jag  inte hur de har tagit fäste i krukan, kanske följt med jorden. Tänker behålla dem för på våren kan man ägna sig åt kulinariska upplevelser med nässelsoppa exempelvis. Det röda bakom är vildvin förstås.

 En ensam krasseblomma, syns ju inte här att den är ensam.

Hösten utmanar

Den mörka tiden utmanar oss.

Stadsmiljöns nya inslag. Busskurar i modern tappning.

Svårt att välja. Färg? Svartvitt? Båda?

Vi behöver ljuset. Även från marken.

Ja, vi behöver ljuset! Även bland gatstenarna.

Stamgäst på Fotografiska och i Stockholm

Har lyckats fylla veckans alla kvällar med nyttigheter, men utan tvivel har onsdagens föreläsning på Fotografiska museet varit den mest givande punkten i veckans program för mig. Men även i kväll blev det en tur till storstan, men med lite annat upplyftande på schemat. Båda turerna medförde en del bilder att fylla den nu nästan överfyllda datorn med. (Min snälla make inhandlade i kväll ett extra minne på 2 TB till mig! På eget initiativ! Tror att han gillar mig trots den svårartade fotomanin...).

Har sagt det redan tidigare att jag inte har för avsikt att "recensera" föreläsningsserien om fotografins historia annat än möjligen när allt är klart. Något litet vill jag dock säga om gårdagen eftersom kvällen var så inspirerande. Ämnet var svensk fotografisk historia och föreläsarens förtrogenhet med fotografi och dess historia och dess företrädare ledde oss till en reflekterande bana över vad som har varit och var vi är idag.

Som ett litet exempel kan nämnas Lotten von Düben som kom att samarbeta med sin make Gustaf von Düben, som i sin tur sysslade med kraniologi (en typ av rasbiologi kan man kanske säga). De reste till Lappland 1868 första gången för att studera "lappar", det gällde att mäta och fotografera människor (men även att gräva upp och stjäla kranier vet vi ju numera) för att få forskningsunderlag för denna då så viktiga vetenskapsgren. Idag framstår denna forskning ytterst tvivelaktig till sin karaktär, men när det begav sig kom den ha stor nytta av att fotografin hade kommit till.

De samiska museer som finns idag i Sverige och Norge vill inte ha några av dåtidens bilder i sina samlingar, bland annat då de kom till under en tid när man såg ner på samer och de människor som kom för att studera samerna hade ett arrogant och nedlåtande förhållningssätt till sina studieobjekt. Obs! Detta är min mycket förenklade version.

Några bilder från onsdagen i storstaden (och lite från hemmaplan). Optiken är min kära 50 mm:are.

Centralstationen, Stockholm.

Tunnelbanestanionen, Slussen.

Slussen fortfarande.

Järnvägsstationen, Uppsala.

Man kommer osökt in på tankegångar om vad är det idag som en dag kommer att framstå som en historisk skamfläck för mänskligheten? Något inom fotografin som kan framstå som tvivelaktigt i ett senare historiskt perspektiv? Det är rätt så uppiggande att ibland få reflektera över sin samtid som vi gärna vill tro är bättre än gårdagen. Människan bör ha blivit klokare med tiden.  Dessvärre finns det inga garantier; snarare är det säkert att det finns företeelser idag som våra barnbarnsbarn kommer att vara förundrade över och undra hur  de kan ha fått acceptans och spridning.  

Även i  kväll blev det bilder från storstan. Det är 50 mm som gäller i  dag också.

Vid Sergels torg. Förberedelser inför fotograferingen.

Styrbjörnsgatan. Här spanas det också efter fotoobjekt. Båda tjejerna fotade något intressant som låg uppåt, men jag var inte tillräckligt snabb med kameran. En dam stapplar ut med kryckor från apoteket. En pojke ser ut att vänta på att det ska hända något.

Centralstationen igen. Hundar går inte att fota i smyg, de ser en alltid! 

Järnvägsstationen i Uppsala igen. Nya människor, ny vinkling på fönstret.

Vad ska jag göra med mitt FS-medlemsskap? Dessutom ett PSE-problem!

Om en vecka går min nuvarande medlemsskapsperiod ut på FS. Knappt ett år sedan blev jag silvermedlem och den mindre katastrofen var ett faktum. Eller hur man nu ska beskriva det hela. Det som hände var i alla fall att bloggandet tog fart och de fotografiska ambitionerna för övrigt dalade iväg nånvart i brist på tid... Nå, väl det kanske, foton har det ju blivit ändå och sååå noga ska det väl inte vara ändå....?

Nu undrar jag dock vad jag ska göra med medlemsskapet. Det är inte aktuellt att gå ner till brons igen, det står klart eftersom bloggandet har varit rätt givande på olika sätt. Naturligtvis är inte gratismedlemsskapet aktuellt heller. Men guldmedlemsskap då, vad har man för nytta av det? Vad jag kan se handlar det om att kunna ladda upp ett obegränsat antal bilder in i sina album och att kunna skaffa sig en egen portfolio som kan anpassas på olika sätt. Att utöka antalet bilder i album är verkligen inte högprioriterat för min del för jag behöver i stället rensa och uppdatera träsket. En portfolio, varför skulle jag ha en sådan?

Vore kul att höra era resonemang om hur ni tänker kring era medlemsskapsformer och framförallt om ni har erfarenhet av både silver- och guldmedlemsskap. Annars också förstås.

Så här ser en äkta omanipulerad bild ut!

Ska passa på att lufta ett problem i PSE, uppkommen i går; kan inte få ner bildstorleken! Vanligtvis har jag bilden i RAW, typen DNG. Gör minskningen genom att gå in via Ctrl + Alt + I och väljer sedan t.ex. 800 pixel i endera ledden. Alternativt går jag in via verktygsfältet och Bild - Ändra storlek osv.

I går tog jag ett antal bilder i JPG-formatet och det blev problem genom att bilderna behöll originalstorleken trots ändringarna. Idag tog jag RAW-bilder; får visserligen fram en ändringsruta fast av "fel" typ (något jag inte känner igen), allt verkar funka bra, men sedan visar det sig att bilden har originalstorlek i alla fall. Vad händer? Jag uppfattar det hela som att vid redigering av JPEG-bilderna uppstod någon störning igår och den hänger kvar idag. Har haft den här typen av problem med oskarp mask emellanåt. 

Någon som har något klokt att säga om problemet?