Testing testing, Konica Pearl och Bessa R2A Del 1

Konica Pearl 4, Ilford HP5

Halloj! Så kommer ett litet test av de 2 kamerorna jag just köpt in i mitt föregående inlägg.

Jag kommer låta bilderna tala för sig själv mestadels och låta min "svada" vila lite. Jag är sällan speciellt teknisk eller bra på att detaljerat beskriva något jag gillar på det viset.

Men jag vill ändå ge något slags känsla för vad jag ansåg var styrkorna och svagheterna med det jag testat och också en slutsats till varför jag gillade det eller inte.

Först ut blir min nya Konica Pearl 4 som jag nu kört 2 rullar igenom. En Ilford Hp5 och en Kodak gold 120. Och jag hade med Konican runt i stan med ilford filmen och strosade runt på Kungsholmen och lite på Skansen.

Först och främst vill jag bara säga att den är extremt portabel. Den får plats i en mindre väska eller jackficka när den är ihopfälld. och att ha en sådan liten kamera men som ändå tar mellanformat är verkligen fantastiskt.

Formatet är 645 och du plåtar i "stående" format när du håller kameran normalt sett.  Men är smidig att vända för landskap och även om det tog lite tid att lära sig reglagen och tekniken att plåta och hur jag skulle hålla den etc, så känns det väldigt naturligt nu när man kan detta bättre.

Jag fick varningen innan att man fick överkompensera lite för att få skarpa bilder. Och jag hade det i tanken och även erfarenheten från att ha plåtat med Rolleiflexen innan då jag fotograferade med denna. Försökte kompensera lite men också verkligen tänka på att försöka stå så stadigt jag kunde och ha ordentligt med ljus för det mesta.

Jag är hyfsat nöjd med skärpan överlag och jag är ingen fanatiker när det gäller den biten. Men För mig var det acceptabelt med det jag fick till. Speciellt med tanke på att det var första rullarna och även andra faktorer skulle spela in för att få bra bilder och ok kvalitet på dessa.

Jag tycker känslan i bilderna och den där trevliga retro looken övervägde några andra eventuella nackdelar med kameran när jag hemma tittade igenom de 16 bilderna jag tagit. Här har ni fått ett urval av de bilderna jag tyckte bäst om av de jag hann få med på första rullen.

Här kommer då lite färg och tagna med Konican och Kodak Gold200 i 120 format.

Här är det både från Skansen men också några från Skogskyrkogården där jag även hade med mig Bessan.

Jag måste säga att jag verkligen verkligen gillar den nya Kodak Gold 120 filmen för övrigt. och det tyckte jag redan då jag sköt första rullen i min Rolleiflex. Det kommer bli en favorit för mig när det gäller mellanformat ett bra tag tror jag. jag tycker även om den i 135  film, men det blev något extra med mellanformat. Riktigt härligt.

Dagen där vid pappas grav blev en speciell dag för mig. Det var inte det roligaste vädret men jag fick några ögonblick av solen som tittade fram och gjorde den annars något bistra dagen lite trevligare. Att få ha med sig just Konica Pearl 4 och att få ha tiden på sig och strosa runt på de små passagerna och ha de där mäktiga vyerna runt om sig gjorde det till en dag jag kommer minnas faktiskt.

Och att få med sig ett par trevliga minnen från den här annars ganska dystra om än vackra plats  känns riktigt bra.

Här en något soligare och mindre dyster plats där jag blickade ut över stockholm från avsatsen på en av de högre platserna på skansen. Dessa 2 Tjejer dök upp lite överallt och jag tyckte det kändes lite kul och passande att de skulle råka sitta med även här som en del av detta minne jag skapade.

Var inte lätt yay få till några djurbilder med denna kamera iaf inte om de rörde sig speciellt mycket. Men lyckades få till denna i motljus där jag både gillade ljuset som kom in bakom men även lite av det magnifika djuret också.

Så, då har jag nått till själva slutsaten och en replik om denna kamera.

Jag börjar med att säga, jag älskar denna kamera. Inte bara för att jag tycker om bilderna den producerar, men också för att den var väldigt rolig och trevlig att använda. 

Visst det är inte dne snabbaste kameran man kan ha med sig, men det tänker man sällan på eller har för avsikt med en likande kamera ändå, och för mig är den ändå smidigare att plåta med än många andra mellanformat kameror. Man har ett sådan läge för EV siffror vid främre delen av gluggen också, så har du gjort en inställning för en typ av ljus jan du bara ratta på den så ändrar den automatiskt slutartider när du drar i bländaren för att få till rätt exponering. Väldigt bra tyckte jag.

Den är väldigt kompakt och smidig att ha med sig, en av de största fördelarna. Och känns väldigt välbyggd och är riktigt skön att använda. Ligger fint i handen och även när den är ihopfälld känns den bara som ett hantverk på något sätt. Och det är alltid ett nöje att få fälla ut den och även att få fälla ihop den sedan när man är klar.

Formatet trodde jag att ja skulle tycka sämre om av någon anledning och jag har vant mig vid 6X6 från Rollieflexen. Men att få 16 bilder passar oerhört bra med den här lilla kompakta mellanformat kameran, man får liksom nästan en hybrid av en mellanformat och en systemkamera.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om rangefinder funktionen, men jag tycker att den känns helt ok. Kanske är lite otydlig i vissa sammanhang men upplevde aldrig det blev så illa  att jag inte kunde få till en bild med den iaf. Sökaren är riktigt bra tycker jag. och jag vet att den på Konica Pearl är väldigt bra, det hade jag läst innan.

Att byta film och dra fram etc är också en dans och en trevlig process. Man har 3 olika rattar för att ladda film och dra fram den mellan varje ruta, och för att sedan kunna ta bilden drar man ned en "hane" för att ladda kameran så den är redo att fyra av.

Så, ja. jag har en ny favorit tror jag. Mycket för att jag tror att den här kommer följa med oftare än min Rolleiflex. Jag älskar bilderna från min rolleiflex. Och kanske formatet lite mer. Men de andra fördelarna gör nog ändå att jag tycker om att använda min Konica Pearl 4 mer just nu.

Nu håller jag tummarna för att jag får behålla den och den inte går sönder de närmaste åren, för den är inte superbillig att laga.

Jag rekommenderar denna kamera varmt. den har tyvärr inte gjorts i så värst många exemplar, men har sett den på Ebay. Så får ni tag på en tveka inte i min mening.

Tack för mig, och del 1 var klar. Nästa inlägg blir det om min nya Voigtländer Bessa R2A jag hade med samtidigt.

Ha en fin vecka!

/Over and out...

Kodak Gold 120, Test av kameror, och påsk!

Rolleiflex 75T, Kodak Gold 120

Först av allt, en rungande glad påsk till er alla där ute!

Ett "snabbt" inlägg bara för en liten uppdatering från denna vecka då jag verkligen var ute i vimlet för att gatufota men också för att testa de kameror jag nämnde i att tidigare inlägg. och fika såklart! Fik måste alltid testas vid sidan om, gammalt djungelordspråk.

Veckan som var hade jag barnfri, och först hade jag tänkt fota ett par dagar, men det slutade med att jag var ute nästan hela veckan på olika turer och med olika kameror.

Hann med att testa just Bessa R2A, Konica Pearl 4 men även lite Nikon Fm3a laddat med lite Trix. har varit riktigt skoj. Dessa rullarna är nu inlämnade och jag får dom nog följande veckor här. Så mer om detta då.

Kan bara säga att det blev lite turer till Skansen, Skokskyrkogården och en hel del turer kors och tvärs över den kungliga huvudstaden.

Och blev väldigt glatt överraskad av både Bessan och Konican( mellanformataren ). Bessan kändes iaf som ett riktigt vasst instrument att fotografera med. Snabb, lätt att bära med sig och härligt förtroendeingivande på något sätt.

Konica Pearl 4 var RIKTIGT kul att plåta med, bland det mer inspirerande och roligare jag fotograferat med på ett tag. Kändes riktigt gedigen, och processen med EV stegen för att ställa exponeringen etc och allt annat också gjorde det roligt på ett sätt man saknar verkligen med digitala kameror.

På tal om dessa hade jag faktiskt med mig min M240 runt skogskyrkogården just bara för att få plåta lite avslappnat och testa lite olika kompositions regler och objektiven där på olika sätt. Har inte fixat många av de bilderna ännu, men här är en jag tyckte om från en av de kändare platserna vid det stora kapellet.

M240, Elmarit 28mm f2,8

Jag fick också tillbaka lite film framkallat från min Rolleiflex och Kodak Gold 120 som jag testade i det formatet för första gången.

Måste säga att jag verkligen tyckte om den kombinationen. Det kommer inte bli sista gången jag använder det.

Dessa bilder är bara ett test och fotat hemma i lägenheten i vardagen. Jag haffade min dotter hemkommen från skolan och satte henne i fönstret i vardagsrummet medan sonen satt på bordet och i soffan och ända ljuset är från vårt fönster. Nästan ingen bild på sonen som i stort sett aldrig är stilla blev knivskarp hehe. Men några blev iaf rätt roliga tyckte jag och det fyllde ändå sitt syfte med att se hur filmen ser ut med min rolleiflex.

Olika bilder med Rolleiflex och Kodak gold 120, sista bilden på grimasen omgjord till svartvitt.

Så, det var i stort sett allt för denna gång. Lämnar er med lite "efterskrap" också från en nyss framkallad rulle Ilford HP5 och Rolleiflexen jag tog i vintras.

Men också lite gatufoto från Fuji Xt-1 och Takumar 50mm f1,4 gluggen.

Ha en riktigt fin påsk nu så återkommer jag med lite fler bilder och tester nästa vecka.

/Over and out..

Konica Pearl 4, VL Bessa och gatan.

Skamlös kamera bild rakt upp och ned! Så får inlägget börja här idag.

Blir dessutom fler bilder snart med annan utrustning som inköpts. Men låt mig börja med denna fantastiskt vackra mellanformatare jag hade turen att få tag på veckan som gick . Jag har endast haft en Rolleiflex 75T innan denna.

Men alltid varit sugen på en annan kanske ännu mer portabel mellanformatare, och efter en hel del efterforskningar kom jag fram till att antingen någon mindre Fuji ( typ texas Leica ) eller en "Folder" skulle vara ett bra alternativ.

Jag fick syn på denna av en slump och läste direkt om den. Och fick ganska snabbt uppfattningen att det skulle vara en av de bättre som fanns i stil med Super Ikonta och några av de andra allra bästa Folder kamerorna där ute i "GAS" rymden. Den var också väldigt ovanlig och förmodligen gjordes endast 4-5000 exemplar någonsin.

Därför är den ofta rätt dyr och svår att få tag på. Iaf just denna nr 4.

De andra 1,2 och 3 versionerna är kanske lite enklare men heller inte lika raffinerade även om dom verkar fina också . Fanns bara ett fåtal videor om hur de funkar på allas vår bibel kanal youtube, så var inte helt lätt att få en uppfattning om hur kameran fungerade eller var i fält.

Men magkänslan sa att det skulle bli den. Så jag pratade med Jonny som sålde den och åkte dit. För det första så var mötet i sig så där otroligt bra och trevligt som det faktiskt ofta blir med andra foto entusiaster. Efter att ha pratat kameror och gav varandra omdömen på allt möjligt under våra fotografiska livs resor, så fick jag till slut en snabb förklaring om hur underverket fungerade, såg att skicket var precis så bra som han hade sagt, och allt kändes bara rätt.

Jag fick förmodligen också ett väldigt bra pris. Vilket aldrig heller är fel! Så en "foto kompis" rikare och en Konica Pearl 4 rikare åkte jag därifrån nöjd som en lärka.

Jag har inte hunnit ta så många bilder, och inte heller hunnit framkalla något, men att använda den är otroligt roligt. och om inget annat tragiskt inträffar med den kommer det nog bli en favorit inom kort eftersom den också är så väldigt smidig att ha med sig.

Inte nog med detta, samma dag hämtade jag ut en Voigtländer Bessa R2A som jag köpte av en man här på fotosidan. jag bestämde mig för denna efter att ha letat lite efter en Leica M6 eller en M4 eller så för ett hyfsat pris. jaha undrar ni säkert, hur kunde du gå från en kamera i den klassen till en Bessa?

Ja, först och främst ska vi inte hymla , det är en viss skillnad i pris! Men sedan efter att ha kollat upp de olika modellerna och vad min grundtanke var, nämligen bara ha en analog kamera som kunde ta mina leica gluggar men samtidigt inte var dålig på något sätt, så landade jag ganska snabbt i denna R2A som har bländarförval. Alltså snarlik i funktionerna som en M6a. Och samtidigt också en helt ok kamera i kvalitet och prestanda som jag läste.

Så här är den trevliga tingesten.

Den var ungefär som jag föreställde mig och blir förmodligen den perfekta kompromiss jag var ute efter innan jag kommer över en hyfsad M4a eller M6 i framtiden för att kunna köra "Leica analogt ".

Nu blir det inte mer för denna gång, men tanken är att testa dessa 2 trevliga bekantskaper denna vecka då jag också lyxigt nog har lov!

Ha det bäst så syns vi kanske där ute i vimlet...jag är på Tårtan och mellanlandar helt säkert, så ser ni en förvirrad man i medelåldern med glasögon stirrandes på en kamera han inte förstår så är det säkert jag ;)

/over and out...

Gatufoto, adapterade gluggar, analog vår.

Ja äntligen vår! Eller nej, det är ju April, och då vet vi ju att en varm vår dag lika lite betyder vår på riktigt som att Barbie Girl kan kallas musik ( ok....ni Aqua fans bli inte arga!).

Men det blev ändå trots allt ett par riktigt soliga veckor, och man kunde ändå tro på att vi gick mot ljusare tider, iaf när det gällde vädret.

Världsläget är ju något annat som vi alla vet, men det gör kanske ännu mer att det är härligt att få komma iväg och fotografera, komma på andra tankar stundtals och få glömma det hemska som händer i vår värld om än för ett ögonblick.

En sak jag älskar med gatufoto är dess spontana och ibland lite overkliga natur och en tillfällig eller annan verklighet man kan tyckas skymta i många bilder i denna underbara genre. En illusion och ibland en känsla av en annan tid är något man kan tolka eller känna när man betraktar vissa bilder.

Just det tidlösa eller känslan av en annan tid är något jag försöker eftersträva eller iaf hoppas på när jag får till en bild. Och förutom elementen i bilden såsom personernas utseende uttryck eller bakgrunden och miljön, så kan även kameran/filmen/objektivet hjälpa till att skapa den känslan eller tolkningen.

Det senare fallet var en av anledningarna till att jag ville adaptera äldre objektiv på min Fuji X-T1. Och jag tog med mig just denna kombinationen på min senaste gatufoto runda inne i gamla stan och andra områden inne i Stockholm.

Jag har inte riktigt hunnit leka med olika inställningar när det gäller just att sätta på ett äldre objektiv med adapter ännu, och jag önskar att jag hade kollat mina inställningar bättre. Många av mina bilder hade en slutartid på 1/60 och mina inställningar för Auto ISO kunde varit bättre lämpade för att frysa händelser på till fots i gatumiljö.

Flera av bilderna blev dessutom suddiga pga av min teknik när det gällde att manuellt fokusera fort med "fokus peaking". Trots detta blev just den där helgens gatufoto något magiskt för mig. Inte bara för en del av de bilder jag hade turen att få ta, men också bara för kombinationen av vädret, min inspiration och det lustfyllda i att prova kameran/objektivet och inte att förglömma de nya fick jag fick chansen att pröva på längs vägen.

En av dagarna fick jag även det oerhörda nöjet att träffa en äldre foto entusiast  då jag köpte hans Konica big mini nära fältöversten hemma i hans lägenhet. Han bjöd på en del roliga anekdoter från  analoga kamerors vagga och en del skratt. Ett sådant möte som ger mersmak och som får mig att se på denna underbara hobby med ett leende på läpparna och en värme i hjärtat.

Den röda Konica big mini jag köpte var kanske inte den allra roligaste kameran eller inköpet, utan själva mötet är ett sådant man aldrig kommer glömma istället.

Stan var fylld av händelser och liv. Och gatan pulserade med olika typer av känslor och strapatser. Precis som det ska vara. Den bjöd på demonstrationer och tecken på det ovannämnda läget i världen, men också på små märkliga skådespel som mellan dessa pojkar som förmodligen spelade in något slags reklamfilm som det kanske hade fått i uppdrag på något slags teater skola eller media kurs i deras skola eller förening.

Eller kanske bara för deras egen klubb eller Tiktok story. Vem vet! Men att få vara en fluga på väggen för ett sådant skådespel och med den adapterade kameran i högsta hugg dessutom är något man bara får vara tacksam för att få ta del av.

Nästa möte var något slags skumt media jippo eller happening/event. Kanske en möhippa eller fest av något slag? Who knows...men en märklig händelse och ännu en välsignelse av gatufoto gudarna när det gällde händelse och också klädsel hos de inblandade för att krydda den redan konstiga situationen med just den där tidlösa magin jag nämnde tidigare.

Till och med demonstrationen mot Nato vid sergels torg kändes som från en svunnen tid då de ända som verkade komma ihåg just varför vi inte var eller ÄR med i Nato var just äldre människor och nästan ingen yngre förmåga kände samma vindar som de bistra pensionärerna nere på plattan den där dagen.

Utöver detta kantades mina promenader av trevliga små guldkorn i det vackra vårljuset, och jag kan bara hålla tummarna för att både ljuset och gatumagin finns på plats också nästa gång jag är ute och då också förhoppningsvis med en analog kamera med film eftersom jag brinner lite extra för det just nu.

Jag hade gärna sett flera av de bilder jag tog tagna med en Spotmatic och lite Trix för lite extra känsla och korn.

Apropå på detta händer det ju en hel del på den analoga fronten, jag skriver ett till inlägg om detta lite längre fram då jag kanske hunnit testa några av de nya filmer vi nu sett är på gång. Ny film! helt fantastiskt. Det är verkligen spännande med tanke på vart film fotografi befann sig bara för några år sedan. Good times.

Cinestills nya 400D, Fugufilm från bellamy Hunt, och Kodak Gold i 120 format! och en del annat nytt också.

Jag beställde ett 5 pack Kodak Gold i 120 och ser verkligen fram emot att ladda min Rolleiflex och ge mig ut i världen med denna kombination...

På samma sätt blir jag lite inspirerad av lite nya roliga inköp framöver, kanske kanske går en del av återbäringen till en analog Leica eller Bessa, tankarna är iaf att just få en kompis till den digitala Leica att dela gluggar med.

Något som är en fröjd att ta med sig ut när man fotar barnen på helg utflykten och förena nytta med nöje.

/Over and out...

Fredsduvor, gatufoto, Polaroid.

Konica autos3, Kodak Trix

Godafton!

Fredag i nådens år. Känns märkligt, men i mitt föregående inlägg var det inte krig i världen.

Istället Handlade det om annat men också lite om Corona istället som vi kämpat med ett bra tag nu. Känns surrealistiskt att vi är inne i en ännu värre fas där det "svarta" istället är människan själv och inte något naturen plötsligt ansatt oss med. Och precis som säkert många av er andra tappar man lusten stundtals, och blir desillusionerad nästan och finner sig själv bara skaka på huvudet och ibland bara gråta åt allt som sker. Likaså lusten till att fotografera, och flera gånger har jag funderat över meningen med det, och att det känns meningslöst.

Men när man har sina bättre stunder känner man att det ändå är viktigt. Att inte låta något lamslå en utan att bry sig men ändå försöka leva vidare speciellt för barnens skull som inte behöver påverkas mer än de kanske ändå redan gör av allt de hör nu.

I skrivandets stund hör jag nyheter i bakgrunden, och ibland har jag stängt av och slutat titta då det påverkar mig för mycket. Men jag väljer min första bild som kvinnostatyn med armarna utsträckta som en symbolisk bild för hur hon nästan letar eller ber freden att komma till henne eller att fåglarna i luften kunde vara fredsduvor som ledsamt tittar över det gråa dystra landskap runt om dom.

Efter det går jag vidare, till något vi alla är här för och något vi tycker om att prata om och få utöva. Fotografi. Tänk vad bilder kan vara starka och symboliska och informativa , om inte stillbilder så rörliga bilder. Så viktigt för våran samtid på många olika sätt. Dokumentera och förmedla olika budskap.

Konica Auto S3, Kodak Trix.

Tiden som gått sedan mitt tidigare inlägg har gått till att prova de olika analoga kameror jag köpt in men också min digitala Fuji X-T1 jag berättade om och adapterat äldre objektiv till. Jag hade till och med Sportlov utan barn vilket innebar en del fotandes inne i stan, och tanken var att kanske hinna in till en av demonstrationerna mot allt som händer och kanske även fotografera lite där.

Men det blev tyvärr inte så. Lite bilder med spår av demonstrationer och vad som händer gick dock inte att undgå då man ser de blågula färgerna lite överallt just nu.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax 400.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax 400.

Jag hade med mig både min "nya" Nikon L35 AF laddad med Ultramax 400 och Konica A4( big mini )  laddad med Ultramax400 på de fotosessioner jag var på inne i stan.

Och jag måste säga att Nikon Kompakten verkligen är kul att plåta med. Det är lite tidigt att säga hur pass bra jag tycker kameran är kvalitets mässigt då jag endast provat den med Ultramax film. och lite samma sak är det med Konica A4 kompakten, även den riktigt kul och lätt att ha med sig.

Jag tror att om man tänker sig gatufoto analogt är just en kompakt med det mesta på automatik en trevlig kompromiss som inte sänker ditt självförtroende totalt, som annars en hel manuell analog kamera kan göra ibland då du sällan hinner med lite mycket eller ibland inte alltid blir som man tänkt sig.

Så i det avseendet är de varmt rekommenderade båda kamerorna. 

Nikon L35 AF , Kodak Ultramax 400.

Konica A4, Kodak Ultramax 400

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax400

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax

Jag kan även rekommendera dessa varit för analog familjefotografi. Båda är som sagt lätta att ta med sig, och du har blixten som ger det där fula men lite igenkännbara platta film fotografi bilderna du med nostalgi känner igen från dina gamla fotoalbum. Men hjälper då inte ljuset räcker till.

Konica A4, Kodak Ultramax 400

Julius, Konica A4, Kodak Ultramax 400.

Konica A4, Kodak Ultramax 400.

Förutom de trevliga kompakterna och de trevliga promenaderna förbi cafét Tårtan mellan dessa, har jag också som sagt testat min Fuji X-T1 med lite olika objektiv. Det kan ibland vara en frustrerande.

Fuji X-T1 med adapterad Takumar 50mm f1,4 (8 element)

Och förutom en del missar i vart man sätter skärpan blir det en hel del lustiga "flares" och Haze och toner man kanske inte alltid tänkt sig. men det är samtidigt en del av det roliga och när det BLIR bra blir det väldigt mycket mer tillfredställande och roligare då man fått kämpa lite för att få till det.

Fuji X-T1 adapterad med Helios 58mm f1,4  44-4

Fuji X-T1 adapterad med Takumar 50mm F1,4

Den andra leksaken jag nämnde var min Polaroid Now jag nu lite sporadiskt plåtat med under veckorna som gått.

För mig blir det nog kanske inte något jag satsar på att använda mest av mina kameror, men den är rolig att framförallt ha runt familjen tycker jag och just få de där utskrivna bilderna direkt och kunna bygga på ett album samtidigt gör att den nog iaf kommer att användas. Resultatet blir även här inte alltid som man tänkt sig, men det är verkligen något jag var förberedd på men också nästan uppskattar med kameran och bilderna man får ut.

Polaroid Now, med den sista som en dubbelexponering.

Jag vet, det här inlägget börjar bli långt och får även den piggaste att snarka snart, så jag avslutar med att som vanligt lägga upp lite blandade bilder från veckan som gått. 

Men även skicka en virtuell tanke till de som lider nu och jag hoppas att kanske iaf ett inägg ganska snart in i framtiden kommer handla om att freden ännu en gång nått världen och att det på något mirakulöst sätt även gjort det utan att kosta ännu mer lidande. det är iaf min högsta önskan just nu.

Den här historien fick också en märklig koppling och blev mer påtagligt då jag råkade leta efter ett Helios 44 objektiv på Tradera och mannen som sålde skrev att leveransen kunde ta tid. När jag skulle svara insåg jag att hans vistelseort var "Sumy, Ukraina". Varpå jag skrev att han skulle ta hand om sig och att jag hoppades att det här snart skulle vara över. Hans svar var att de var omringade men att de skulle vinna, och att han skulle höra av sig då de gjort det....

Pentax SpotmaticSP, Takumar 28mm f3,5, Kodak Imagepro100

Konica A4, Kodak ultramax400. Julius med farfars gamla kamera.

Konica AutoS3, Kodak Trix.

/over and out...