592 - en cykeltur 19/12 - del 1

Kör bilderna direkt:   

  Startar vid dammen där ungarna fiskar om sommaren. Här har jag använt det senaste nyförvärvet, ett lockobjektiv om 9mm f/8. Det gillade jag, litet, enkelt, inte mycket som kan gå sönder där. Och med en platt kamera på slinker det ner i en ficka.      Mycket högt vattenstånd, troligen högsta i mannaminne om tidig vinter. Här vände jag cykeln. Säkert är vattendjupet mitt på ängarna en meter nu.      Vinter, frost, is. Så - vilken spindel är fullt aktiv nu? Har för mig att det finns vinterspindlar, men vad fångar de, vintermyggor? Det här förstår inte riktigt mitt lilla Nalle Puh huvud.       Jättelika svävande propellrar i landskapet, i all stillhet.      Jo, det ÄR en cykelväg, tro mig. Knädjupt med vatten, ingen idé att försöka tänka på cykling ens här, får se när vattnet sjunker, om en månad eller 4?  Det var här uttern närapå sprang på mig.      Vinterljus         

591 - Vråkar

Inte hunnit med bilderna från promenaden i går, och nu är det dags att lägga sig strax. Då får det bli sparade bilder på vråkar, det blir dagens tema.   

590 - Moln

Det blir de sista av mina samlade molnbilder, sen är molnlagret slut. Har äntligen kommit ut idag med cykeln, har att göra hemma, men det lockar så att komma ut när sjukdom släpper, så plikter fick vika för nöjen, är det månne ett pensionärsdrag att göra så? I vart fall gett mig ut i jämngrått väder, men solen försökte åtminstone bryta fram, det var tacksamt. 1 grad varmt, tjäle i marken, försiktig på cykeln. Ändå blev det vurpa på grusvägen för den var helt oväntat snorhal. Vurpan skedde i låg fart och kameraväskan låg mjukt ovanpå mig, tur det för den innehöll 3 kameror. En med 12-60, en med 45-200 och en 9 mm. Så praktiskt att bara lyfta en kamera ur axelremsväskan. 145 bilder blev det på de grå nyanser landskapet bjöd på. På grund av dimma hörde jag mer fågel än såg dem. Det mest minnesvärda var att en utter sprang rakt mot mig över isen, men ingen bild blev det, det var en buske emellan. Sedan i närheten stod 7 storkar på ett fält. Småfåglarna var svåra att artbestämma i dis och dåligt ljus.   

589

Eftersom jag får hålla mig inne, även denna vackra dag, så fortsätter lagerbilderna. Denna gången är vi tillbaka till 2 Juli, och startar på morgonen.    

  Klockan är 04.46, jag har cyklat så långt det gick på denna grusvägen, och står på en vall som skyddar fälten mot högvatten. Här har jag utsikt åt alla håll, vad händer denna morgonen? Ut mot sjön, där borta till höger, är det lugnt. Detta är den enda vildmarken här, det går inte att ta sig fram helt enkelt. Solen är inte riktigt uppe,men bryter sig just igenom, då vänder jag mig om och ser åt andra hållet.     Se där! Inte bara jag njuter av den uppåtgående solen. Att det är mycket blött i gräset syns på räven.       Nä, bäst att dra, försvinner ner i grönskan, rör sig genom den utan att avslöja sig det minsta.      På fältet finns också vete,     här kommer solen, gör vetet till guld.      Flädern lapar sol     liksom nässlan.      I betfältet bestämmer viporna sig för att lyfta, det är morgon, tid att dra.   

588

I dag startade dagen med en riktigt fin soluppgång, sedan sol emellanåt. Frost hela dagen. Hade varit toppenfotoväder om inte febern hållit mig inne. Inte mycket att göra det, men gott om tid att läsa och fundera när det går. Men nu - fåglar i mej - blir det bilder på flygfä! Från 4 Juli.   

  Promenerar oberört förbi när jag tar bilder på ormvråksungar.      Stannar sedan och undrar varför jag glor så, normalt sett reagerar folk inte när den går där.       Gladan har fått syn på något, ungarna är hungriga i boet.      Gulärlan har långt säkerhetsavstånd.      Ormvråken är väldigt sur på mig för att jag fotograferat ungarna, så jag tar några bilder och avlägsnar mig sedan.