Soluppgång del 2

Detta är nog de sista solbilderna i mitt lager jag sparat inför vintertröttheten. Och lagret är snart färdigframkallat. När jag ser på datumen ser jag nu i efterhand, att dessa bilderna är tagna i slutet av Oktober. Något att drömma om, det är grått utanför och ont om fåglar. Denna morgon gick jag som vanligt ut för att fylla på fröautomaten, då satt sparvhöken 10 meter bort och såg på. När jag sedan såg upp en gång till, och gav den en intresserad blick, då flög den omedelbart. 

Nåväl, åter till Oktobersolens gradvisa uppgång.

Lite uppmjukat först, gäller att variera sig.  Stillsamma vågor Gyllene sandLjuset når ilandflutet sjögräsUtseendet förändras ständigtpå min favoritdel av stranden

Soluppgång, del 1.

Bilderna är tagna vid havet en lite kylig morgon då hösten drar sin sista suck. 

All jag har gjort är att följa soluppgången, som är hoppingivande. En ny dag att göra så bra det går, en ny möjlighet. 

Mörkret ger sigförsta morgonrodnadenrodnat blev detoch där kom denlångsamt majestätisktvisar lite kraftoch skönhetstiger uppåt

Svanar

Lite ur bildlagret innan jag ger mig ut, solen skiner ju. Bilderna tagna tidig vinter vid havet; det var blåsigt, någon plusgrad och kallt.

Tillägg: Nu har jag tagit en sväng med elcykeln, fåglarna var som bortblåsta. Det var en skön cykeltur men svår; lutande lervälling, nedfallna grenar, vindstötar och bländande sol. 

Tidigt är det, solens strålar ger svanarna en varm färg. Inte så starkt gryningsljuset, men det fungerade hyfsat.Någon halvtimme senare.  Och en kvart senare Men detta var nog lite tidigare, minns inte. 

Julen glider bort

Det har varit en intensiv jul för mig, ett svenskt-polskt julfirande, stort kalas. En riktig jul, en trevlig jul, en minnesvärd jul med mycket godhet, och med många nya möten och återseenden. Väldigt barninriktad var julen också. Nu börjar jag möjligen återhämta mig, och publicerar härmed några av julbilderna.

Tänd ett ljus för jordens barn. Fler än jag tog bilder, här blir det porträtt på mor och far. Han använder en Sony RX100.KontaktMorfar får förtroendet att vara med och öppna.Full fart på de yngsta.Julklappstest.

Gatufoto?

Har tagit ett par korta promenader i byn om kvällen, och tagit lillkameran i fickan. Tycker mig förstå att gatufoto skall vara i folkrika storstäder, men i byn är sällan någon ute, och här ligger gårdar mitt i byn, så det är vad som finns att välja på. Om det då är gatufoto vet jag ej, men jag står på gatan och tar foton, ofta är gatan med på bilden. Det är i vart fall en trevlig sysselsättning för en lite klen pensionär. 

Pizzerian sedd genom busskuren. Här är inte direkt något arrangerat att roa sig med, men det går att beställa pizza, eller ta bussen (10 kr och 15 minuter) in till staden.En väns hus. Tog denna och föregående bild för ett par dagar sedan, i skymningen. Fri hand.I går kväll var det mörkt när jag gick ut. Och denna gång satt kameran fast på ett stativ, fick syn på det när jag städade, och tänkte att nu går jag ut och använder det. En gata. Inte ett liv som vanligt. Det här är genomfartsleden i byn, jag bor vid den. Denna kväll kom det faktiskt hela 5 bilar tror jag under tiden jag var ute. När jag tog denna bild stannade faktiskt en bil, och frågade vad jag sysslade med. Jag sade som det var, en pensionär som tog mörkerbilder för han hade inget bättre för sig. Men en självutnämnd privatpolis som bilisten nöjer sig inte genast med en sådan förklaring, utan framförde mera misstänksamhet. Jag hade inte mycket för min vänlighet. Bilisten åkte, och jag gick genast in. Jag har flera gånger tidigare stött på dessa privatpoliser när jag gör något helt oskyldigt, de brukar ge intryck av höggradig självrättfärdighet, och viss grad aggressivitet. Eftersom jag varken är stark eller snabb. var det bäst att retirera.