Om mina försök att fota framförallt hundar och natur, men också att försöka utveckla min kreativitet, teknik och mina bilder.

Funäsdalen dag 4 - 24-70 mm och 70-200 mm utan adapter

Vår fjärde dag i fjällen visade prognosen på regn framåt eftermiddagen. Jenny och dottern beslöt sig ändå för att ta en längre tur uppe på kalfjället, en tur Jenny och jag gick förra året i kraftig blåst. Och även om det var en väldigt vacker tur hade jag ingen vidare lust att gå den turen igen i dåligt väder. Och Yvonne ville inte gå så långt, då skulle hon hellre stanna i stugan och läsa en bok. Så istället beslöt vi oss för att ta en kort tur så vi skulle hinna innan regnet. Valet föll på 158, Säterturen. Vi startade tidigt och natten hade varit kall så vi fick börja med att skrapa rutorna på bilarna. 

Vägen upp till startpunkten är väldigt vacker, väl värd en tur bara den. Vägen går ganska högt upp på fjället och det öppnar sig fantastiska vyer över fjällen. 

Där uppe finns också flera vackra tjärnar. Vi stannade ett par gånger på vägen och klev ur bilen för att fota och njuta av utsikten. Jag hade 24-70 monterad på kameran. Det var vid ett av dessa stopp som jag tänkte byta till 70-200 men upptäckte att adaptern låg kvar hemma i stugan. Lite surt, men samtidigt var jag ju glad att jag upptäckte det innan jag börjat vandra, nu kunde jag ju lämna det objektivet i bilen så slapp jag ju åtminstone att bära runt på den vikten.

Mittåkläppen

Mittåkläppen igen. Vissa motiv kan jag fota hur många gånger som helst på en och samma tur...

Nere i skogen flög det plötsligt förbi något gult och satte sig inte allt för långt från stigen. Tämligen orädd så det gick att smyga sig ganska nära trotts att jag hade en hund. Nu hade det ju varit trevligt med den där 70-200. Och adaptern. Och kanske till och med den där telekonvertern som också låg kvar i stugan... 

Djupdalsbäcken slingar sig fram.

Yvonne och jag han gott och väl tillbaka till stugan innan regnet kom. Dottern och Jenny gjorde det inte. Eller rättare sagt, de slapp regn men fick snö istället. De hade däremot turen att träffa på en nyfiken hökuggla som följde efter dem en bit. De uppfattade det som att ugglan var intresserad av dotterns hund, men att den nog konstaterade att hon var ett för stort byte. Så jag var väldigt avundsjuk på att de fick se en uggla, och de var väldigt avundsjuka på oss som sett en tretåig hackspett.

Inlagt 2021-10-03 18:23 | Läst 805 ggr. | Permalink
Med eller utan tc och tele osv så fullkomligt verkligen gillar jag alla bilder i fjällmiljö. Så skönt och lagom gott med dagsturer.
Stärkande precis som den där sången säger ;)
Svar från Susan Hanserkers 2021-10-03 21:36
Jo, det är alltid vackert i fjällen. Och extra vackert på hösten. Och visst är det skönt med dagsturer som man kan välja efter väder, lust och ork, sova i riktig säng och äta "riktig" mat. Tiden då jag vandrade med tält är nog över för min del (även om jag kan tänka mig någon enstaka natt).
Grattis till spetten och den slår nog ugglan tycker jag. Väldigt fina miljöer du fångat och jag förstår att Mittåkläppen är en favorit. Bäcken som slingrar fram på sista bilden gillar jag också. Så vackert Sverige är.
Hälsningar Lena
Svar från Susan Hanserkers 2021-10-03 21:31
Tack!
I sak kan jag ju hålla med om att spetten kanske slår ugglan. Men jag har aldrig sett en uggla...
Lena Holm 2021-10-03 21:50
Jag förstår, ugglor är lite speciellt och varje möte är unikt på sitt sätt.
Hälsningar Lena
Jättevackra fjällbilder !
Så fint med snön där i första bilden, lite så där lagom för att det skall bli vackert :-)
ing-marie