SKOLA: Lag & rätt kring fotografering

Illustration: Elin Sandström

Var, vem och hur får jag fotografera? Och vad får andra göra med mina bilder? Förr eller senare brukar alla fotointresserade fråga sig vad jurudiken säger om de här frågorna.Här reder vi ut några av de vanligaste frågetecknen.

VAR FÅR JAG FOTOGRAFERA?

I grunden är det tillåtet att fotografera överallt, precis som det är tillåtet att äta glass eller att gå med gymnastikskor. Men det finns platser och tillfällen där det råder fotoförbud.

Om du befinner dig på allmän plats får du i princip fotografera vad du kan se från där du står, även om det du fotograferar befinner sig på privat mark. Undantaget är skyddsobjekt med fotoförbud. Det är också tillåtet att fotografera på privat mark om det inte finns något anslag om fotoförbud, exempelvis inne på en restaurang.

Skyddsobjekt och domstolar
En del civila och militära anläggningar är klass­ade som skyddsobjekt med fotoförbud. Då får du inte avbilda anläggningen på bild, även om du står på allmän plats. Alla skyddsobjekt har inte fotoförbud, utan det framgår av de gula skyltar som finns på alla skyddsobjekt. Om du bryter mot förbudet kan din kamera och ditt minneskort bli beslagtaget och du riskerar böter eller fängelse.

Det är inte heller tillåtet att fotografera i domstolssalar. Det är därför vi ser pressfotografer som klättrar på varandra i dörröppningarna till domstolssalarna vid uppmärksammade mål.

Privat mark
Den som äger eller har nyttjanderätt till en privat plats har rätt att bestämma vilka regler som ska gälla där. Det kan vara att man inte får äta glass, bära gymnastikskor eller att fotografera.

Så länge som det inte finns någon skylt om fotoförbud eller att någon behörig påtalar att att det råder fotoförbud kan du utgå ifrån att det är tillåtet att fotografera (precis som du kan anta att du får äta glass om inget annat sägs).

Om du trotsar fotoförbudet kan vakter avhysa dig från lokalen, men de får inte ta din kamera eller ditt minneskort. Du behöver aldrig radera bilder, men i vissa lägen kan det vara ett smidigt sätt att lösa en konflikt.

Tveka inte att ringa polis om någon vill ta din kamera, ditt minneskort eller vill tvinga dig att radera bilder mot din vilja. Det krävs beslut från åklagare för att någon ska ta din kamera eller ditt minneskort. Det är i stort sett bara om du fotograferar ett skyddsobjekt med fotoförbud som det kan hända.

Toaletter och omklädningsrum
Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen om kränkande fotografering. Det är egentligen en paragraf i brottsbalken som är tänkt att hindra smygfotografering på toaletter, omklädningsrum och i någons hem. Namnet på lagen har fått en del att tro att all fotografering  som kan uppfattas kränkande är förbjuden. Så är det inte. Lagen gäller inte ute på gatan bara för att någon känner sig besvärad och lite kränkt av att du fotograferar.

Enkelt uttryckt är detta en lag som ska stoppa ”fula gubbar” och tonåringar med taskigt omdöme. Om man har goda avsikter med sitt fotograferande är det svårt att råka bryta mot lagen om kränkande fotografering eftersom tre kriterier måste vara uppfyllda samtidigt:
Fotograferingen ska vara dold, och ske utan tillstånd, och ske i privat miljö, eller miljö som kan anses som privat.

Med privat miljö avses utrymmen där man kan förvänta sig att inte bli sedd, än mindre fotograferad, som på en toalett eller i ett sovrum.

VEM FÅR JAG FOTOGRAFERA?

Om det inte råder fotoförbud (se föregående sida) så är det fritt fram att fotografera vem som helst, men det inte alltid tillåtet att publicera bilder på andra.

Även om det är tillåtet så kan det kan finnas situationer där det är känsligt eller på andra sätt olämpligt att fotografera. Fråga först om du vill fotografera på en begravning. Om du råkar fotografera någon som har skyddad identitet, visa din bild och fråga personen om just din bild är problematisk. En del personer tycker att det är obehagligt att bli fotograf­erade, men kan ändå uppskatta din bild i efterhand om den blev bra.


Illustration: Elin Sandström

Får jag publicera bilder på andra personer?
I det flesta fall är det fritt fram att publicera bilder på andra, men i vissa sammanhang måste du ha samtycke från personen på bilden om den ska publiceras.

Reklam och marknadsföring
Lagen om namn och bild i reklam säger att en näringsidkare måste ha tillstånd från de avbildade om en bild ska användas i kommersiell marknadsföring, förutsatt att de avbildade är identifierbara och fortfarande lever när bilden används. Lagen gäller även om en fotograf ska marknadsföra sig själv. Myndigheter och föreningar omfattas inte av lagen, eftersom de oftast inte räknas som näringsidkare.

Beställda porträttbilder
Den som går till en porträttfotograf ska känna sig trygg med att bilderna inte kan dyka upp på andra ställen helt överraskande. Därför krävs tillstånd från både den avbildade och den som beställt bilderna (exempelvis en student och dennes ena förälder) om bilderna exempelvis ska visas i skyltfönstret till en fotoateljé. Det här gäller faktiskt även efter det att beställaren är död. Tillstånd ska då inhämtas av de efterlevande i upp till två generationer efter beställaren.

Bilder på internet
Datainspektionen skriver på sin webbplats att det det är tillåtet att publicera bilder på andra på internet så länge som bilderna inte är kränkande i lagens mening. Exempel på kränkande publicering är när någon skandaliserar någon annan genom att lägga ut intima bilder. Dom­stolen tittar inte bara på bilderna i sig utan även på om det funnits en vilja att skada den som är med på bilden.

Med andra ord är det svårt att göra fel om man har goda avsikter och undviker att publicera bilder som är uppenbart kränkande, exempelvis en bild på en naken person som är kraftigt berusad.

VAD INNEBÄR DET ATT SÄLJA EN BILD

Begreppet ”att sälja en bild” är lite missledande. Egentligen säljer du inte din bild, utan du säljer rätten för någon annan att använda din bild vid ett eller flera tillfällen.

Utgångsläget är att rätten gäller för ett tillfälle. Om en tidning vill använda en bild flera gånger får de betala samma summa en gång till eller betala extra för fritt antal publiceringar. Eftersom tidningen bara köpt en nyttjanderätt, kan de inte sälja bilden vidare eller ge den till andra tidningar.

Ibland säljs bilder exklusivt eller med ensamrätt. Det innebär att ingen annan får köpa eller använda bilden utan tillstånd från köparen. Det är främst bilder med extremt högt nyhetsvärde och bilder som används av stora företag i deras reklamkampanjer som säljs exklusivt för att bilderna inte ska kunna användas av deras konkurrenter. I dessa fall blir prislappen för en bild hög, ibland sexsiffrig.

Du har alltid rätten att få ditt namn angiven i anslutning till bilden om det är tekniskt och praktiskt möjligt. Trots detta finns det bransch­praxis: I annonser anges fotograf nästan aldrig och i tidningar nästan alltid.

De flesta svenska dagstidningar betalar ersättningar utifrån prislistan från Bildleverantörernas Förening (BLF). Unika bilder med högt nyhetsvärde kan betinga ett högre pris. En bildbyrå som TT kan hjälpa till att sälja sådana bilder till tidningar i Sverige och utomlands.
För bilder i reklam och andra kommersiella sammanhang kan man titta på Svenska Fotografers Förbunds prislista som ligger på deras webbplats (sfoto.se). Priserna är bara ett riktvärde som kan fungera som en utgångspunkt i en förhandling.


Illustration: Elin Sandström

VEM ÄGER BILDERNA JAG TOG PÅ JOBBET?

Det är inte ovanligt att bli ombedd att fotografera på jobbet när man är fotointresserad. Fotograferingen kan liknas vid ett frilans­uppdrag. Det innebär är att bilderna bara får användas till det som avtalats när du antog uppdraget. Du äger rättigheter till bilderna och kan skicka bilderna till fototävlingar och publicera dem på din hemsida om du vill.

Det är bara om du är anställd som fotograf eller har fotografering i din arbetsbeskrivning som arbetsgivaren har rätt att använda bilderna fritt inom sin normala verksamhet. För att arbetsgivaren ska få rätt att sälja bilderna vidare krävs att bildförsäljning är en normal del i företagets verksamhet, exempelvis om du är anställd på en tidning eller en bildbyrå.

Om den anställde fotografen skriver ett avtal med sin arbetsgivare om att alla rättigheter går över till arbetsgivaren, då kan fotografen inte använda bilderna på egen hand.

FÅR MAN FOTOGRAFERA BYGGNADER OCH STATYER?

Det är bara om man behöver stå på privat mark som det kan behövas tillstånd för att fotografera en byggnad eller staty. Det krävs inga tillstånd för att publicera bilder på bygg­nader och statyer som är stadigvarande (is-statyer kan teoretiskt sett vara problematiska). I skrivande stund är det fortfarande oklart enligt lagen om publiceringen av statyer får ske digitalt. Högsta domstolen kommer att avgöra denna fråga inom kort.

Andra konstverk får bara publiceras om de inte utgör av avgörande eller viktig del av bilden. Det vill säga, det är okej om någon annans bild hamnar i bakgrunden när du tar ett porträtt.

HUR LÄNGE GÄLLER UPPHOVSRÄTTEN?

Lagen skiljer mellan fotografiska bilder och fotografiska verk. Enkelt uttryckt så räknas bilder i ett vanlig fotoalbum som fotografiska bilder. Mer professionella bilder, där fotografens skicklighet och egna uttryck gör att bilden skiljer sig från andra bilder som eventu­ellt tagits vid samma tillfälle, räknas som fotografiska verk.

Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte lägre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt. Från och med 1996 är skyddstiden 50 år för fotografiska bilder. För fotografiska verk gäller skyddstiden 70 år efter fotografens död.

MÅSTE JAG ANGE COPYRIGHTTECKEN ©?

Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om upphovsrätt, som är grunden för vår svenska upphovsrättslag. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt ska gälla, men det skadar inte att sätta dit © i kombination med ditt namn och årtal för att markera att bilden inte är fri att använda.


Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i Fotosidan Magasin 5/2015. Texten har faktagranskats av Fotosidans jurist Catharina Ekdahl på firman Ekdahls Juridik & Föreläsning.



Magnus Fröderberg
Publicerad 2015-10-25. Läst av 23213 personer.
2015-10-25 14:35   luminousoctaves
Bra sammanfattning! Några synpunkter/frågor.
Jag är osäker på ett av styckena om upphovsrätt, sista sidan:
”Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte lägre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt.”

När upphovsrätten för en bild har upphört är det väl fritt fram att använda den hur som helst, alltså inte bara inom ramen för konstnärliga projekt?

Anledningen att jag påpekar det är att det finns fall där konstnärer har använt nytagna fotografier, dvs bilder som fortfarande skyddas av upphovsrätten, som förlagor och i collage och ändå kommit runt upphovsrätten eftersom domstolen ansett att det nya verket har egen verkshöjd. (Fotosidan har skrivit om minst ett fall vet jag, Christer Petterson-bilden.)

Det är också möjligt att fotografen som använde en bild av Carola i sitt eget fotografi (på Fotografiskas utställning) kunde ha kommit undan, med hjälp av samma princip som i exemplet ovan.

För övrigt: En intressant detalj angående Lagen om kränkande fotografering är att man som fotograf måste ha ett uppsåt att bryta mot lagen. Exempelvis, låt säga att du fotograferar en husfasad och i samma veva råkar plåta en boende som står naken i sitt sovrum med insyn från gatan genom fönstret. Enligt lagtexten kan du åtalas för kränkande fotografering eftersom du fotograferar någon i hens privata miljö, utan att fråga och utan att göra dig till känna.

Men i praktiken måste åklagaren också kunna styrka att du som fotograf har haft ett uppsåt att genomföra den kränkande fotograferingen, dvs medvetet plåtat personen.
Svar från froderberg   2015-10-25 14:46
Ja, Carola-bilden hade kanske ansetts okej av en domstol, men Fotografiska ville av pr-skäl lösa konflikten snabbt. Och rent moraliskt hade man ju kunnat tänka sig att fotografen från början hade köpt in bilden för detta ändamål, ungefär som en artist betalar för att låna en melodislinga från en annan artist.

Det stämmer att det är fritt fram att använda en bild före 1969 som man vill. Konstnärligt projekt är bara ett exempel på tänkbar användning.
luminousoctaves   2015-10-25 14:54
Absolut, moraliskt kunde Carolabilden möjligen ha genomförts smidigare (frågan är om han hade fått tillstånd...) men det känns relevant att understryka att det finns många gråzoner kring upphovsrätten, särskilt då det gäller nya konstverk.

När du skriver "låna en melodislinga" antar jag att du menar sampla, inte att sjunga/spela samma melodi, för då blir det snårigare.
PMD   2015-10-27 00:10
Erik!

I ditt exempel med en husfasad och en naken person i sovrummet så är det väl troligast att fotograferingen inte skedde dolt?
2015-10-25 15:38   matsjak
En fråga som dyker upp på t.ex. Facebook är om man får publicera en bild på en person på allmän plats eller på min egna privata mark och komplettera med texten t.ex. att denna person verkar skum eller denna person stal min cykel. Eller denna bilen (med regnr) var in för att stjäla.
Jag tänker på grupper som tjuvkoll som har tusentals medlemmar?
luminousoctaves   2015-10-25 15:42
Kan säkert besvaras uförligare, men mitt korta svar är nej, dvs du får inte publicera personuppgifter (fotografier, namn, adresser, registreringsnummer, personnummer) i sammanhang som är kränkande.

Om du publicerar en bild på någon eller någons bil och skriver att personen/ägaren troligen är kriminell så bryter du med största sannolikhet mot PuL, personuppgiftslagen, och dessutom kan du åtalas för ärekränkning/förtal.

http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/

[EDIT:gjorde ett tillägg om förtal och ändrade länk]
Svar från froderberg   2015-10-25 15:58
Stämmer. Att påstå att någon är kriminell kan vara olagligt och rubriceras som förtal och brott mot personuppgiftslagen beroende på vad som publiceras.
matsjak   2015-10-25 16:48
Tack för svar och länken :-)

"Om det krävs inloggning med lösenord för att kunna ta del av informationen och man på det sättet begränsar spridningen av uppgifterna till ett mindre antal personer kan det däremot anses som privat behandling."

Funderat lite runt detta, en sluten grupp som är möjlig att skapa på Facebook. När kan man säga att den blir offentlig, vid 100 medlemmar eller 1000 eller aldrig?
luminousoctaves   2015-10-25 17:41
Intressant. Jag vet inte var gränsen för "privat" går, men kan tänka mig att 100 personer är för många. Vore kul att veta!
Troligen handlar det också om interna system, såsom databaser på företag eller myndigheter, och inte Facebooktrådar. Men iofs, varför inte?

Straffvärdet för kränkande publicering styrs av flera olika faktorer, bland annat i vilken omfattning spridningen har skett, så ett hyfsat stort privat forum skulle troligen ge ett mildare straff än om informationen var tillgänglig för alla.
Men straffbart är det nog hur som helst.
2015-10-25 17:45   Apachi
Hur ligger det till med t ex båtar och bilar? Om jag fotograferar en Lamborghini som åker ner för Hamngatan, kan jag sälja den bilden (print) eller behöver jag tillåtelse från ägare och/eller tillverkare? Eller en stor yacht (identfierbar) som motiv på ett hav, kan jag sälja den utan tillåtelse från ägare (som ju är omöjlig att komma i kontakt med oftast) och tillverkare, även om den är tagen i t ex Spanien, Frankrike eller Monaco?
Svar från froderberg   2015-10-25 18:10
Det finns inga lagar i Sverige som förbjuder fotografering och publicering av andras bilar, båtar eller andra ägodelar. Det hade blivit nästan omöjligt att publicera en bild om man bara fick ha sina egna ägodelar på bild. För reklambilder kan det kanske bli varumärkessnyltning i vissa fall.

I vissa länder kan upphovsmannen till en design ha vissa rättigheter vid kommersiell användning av en bild. Det kan vara en arkitekt som ritat ett hus eller en formgivare som designat ett föremål. I en del länder kan det finnas regler kring avbildning av poliser, polisbilar, militära fordon och liknande.
Apachi   2015-10-25 18:19
Tack för svaret. Vet du var jag kan djupsöka lite mer i ämnet? Jag fotar mycket yachter i Frankrike och skulle säkert kunna sälja en del canvastavlor av dessa men har inte tagit tag i det då jag är osäker på lagar och regler.
luminousoctaves   2015-10-25 18:30
Just Frankrike är hårda på egendom, åtminstone byggnader. Där måste man ha tillstånd för att sprida (och fotografera?) bilder föreställande andras byggnader. Jag vet inte hur det är med båtar/bilar etc.

Vi har det rätt bra här i Sverige då det gäller rättigheter att använda fotografier föreställande andras egendom. Kruxet är världen har globaliserats, och då i princip hela övriga världen kör en hårdare stil måste vi anpassa oss efter den. Omöjligt att kränga bilder i USA utan en ifylld Property Release, även om det är svenska motiv.
Svar från froderberg   2015-10-25 20:07
Det jag känner till om Frankrike är att det kan krävas tillstånd från den som har upphovsrätt för designen för att sälja bilder, alltså formgivaren eller arkitekten, men inte ägaren.

Vet inte om Franska ambassaden kan hjälpa dig. Sker försäljningen av bilderna i Sverige är det antagligen svenska lagar som gäller. Men jag vågar inte säga något säkert.
luminousoctaves   2015-10-26 06:58
Jag kan ha fel om Frankrike och byggnader. Jag har hört någon gång att fransmännen blir tokiga om man plåtar deras hus utan att fråga, men det behöver ju inte betyda att det är olagligt,
Johan Pihl   2015-10-26 11:46
Vet ej. Men jag har iaf hört att om man tar gatufoto i Frankrike så ska man undvika att plåta folk i sina bilar. Där räknas det tydligen som kränkande fotografi att plåta folk i sina bilar, då bilar räknas som privat plats.
Homy   2017-01-23 15:55
Så länge någon egendom kan kännas igen av ägaren och hen kan bevisa sin äganderätt kan du inte använda bilden kommersiellt, bara redaktionellt.
2015-10-25 21:34   erdeljan
"Det är inte heller tillåtet att fotografera i domstolssalar. Det är därför vi ser pressfotografer som klättrar på varandra i dörröppningarna till domstolssalarna vid uppmärksammade mål."

Om jag uppfattar rätt: Det är förbjudet men pressfotografer bryter medvetet mot lagen, utan påföljd?
PeterWem   2015-10-25 21:52
Svar från froderberg   2015-10-25 22:09
Nejdå de bryter inte mot lagen. Pressfotograferna står utanför, i dörröppningen, och fotograferar in tills dörrarna stängs. Det är inne i rättssalen som man inte får fotografera.
erdeljan   2015-10-25 22:16
Skrev "Tack" innan men det kom inte upp då det var för kort inlägg, märkte jag nu i efterhand ;)
2015-10-26 18:08   Wman
Hur är det med filmning? Är det typ samma eller är det ämne för en liknande artikel? Kanske redan finns?
Svar från froderberg   2015-10-26 19:50
Det är samma för rörliga bilder som stillbilder, vad jag på rak arm känner till. Lagstiftaren brukar undvika att lagstifta om specifika tekniker då lagen lätt riskerar att bli omodern.

Merläsning

Strålande bilder med röntgenkamera

Allt kläds av in på bara kroppen eller den nakna metallen när Nick Veaseys fotograferar med röntgenkamera. På utställningen "Inside Out" på Fotografiska i Stockholm visas Nick Veasey röntgenbidler av människor och föremål. Läs mer...

Test: Zeiss Batis 135 mm f/2,8

Zeiss Batis är en serie AF-objektiv med Sony E-fattning. Vi har testat nya Batis 135 mm f/2,8 som imponerar. Läs mer... 6

Leica CL: En klassiker i digital version

1973 lanserade Leica ett mindre och billigare alternativ till de klassiska M-modellerna: Leica CL. Nu gör Leica samma sak igen, denna gång med digital teknik. Läs mer... 20

TT köper bildbyrån IBL

TT Nyhetsbyrån växer genom att köpa den anrika bildbyrån IBL. Sedan 2015 ingår bildbyrån All Over Press i IBL. Efter köper blir det nya namnet TT Bild. Läs mer...

Elbaflex: Ny analog kamera med Nikon-objektiv

Alla nöjer sig inte med en begagnad analog kamera. Elbaflex SLR är en nyutvecklad analog kamera med Nikon F-fattning. Läs mer... 22

Gesällbrev ger bevis på yrkesskicklighet

Nu kan du bevisa din yrkesskicklighet som fotograf genom att göra ett gesällprov. Läs mer... 16

De säljer fotokonst online

Allt fler vill ha fotokonst på väggarna. Aftergrey är ett nyöppnat onlinegalleri för svensk samtidskonst. De säljer fotografi och grafik samt unika verk. Läs mer...

Symposium om fotografi i Göteborg

Den 21 november sker det ett internationellt forksningssymposium om fotografi och social förändring i Valands aula i Göteborg. Symposiet är öppet för alla, har fri entré och hålls på engelska. Läs mer...

Höstrea på Fotosidan

Höstrea på Sveriges bästa medlemskap för att utvecklas som fotograf, den mest inspirerande fototidningen, fotoböcker och onlinekurser. Passa på att fylla på från den mest kompletta fotograf-verktygslådan. Upptill 50% rabatt och sista dag är 1 december. Läs mer...

Delta i utlottning av fotokryssning

Alla som köper/uppgraderar/förlänger sin prenumeration eller kombon Plusmedlemskap+Fotosidan Magasin under perioden 17 nov - 15 dec 2017 och svarar rätt på en fråga deltar i utlottning av en resa till Eldslandet (värde 32 800 kr). Läs hur du deltar och när vinnaren dras Läs mer...

Phottix Mitros Plus Speedlight