Artiklar > SKOLA: Lag & rätt kring fotografering

SKOLA: Lag & rätt kring fotografering

Illustration: Elin Sandström

 

Var, vem och hur får jag fotografera? Och vad får andra göra med mina bilder? Förr eller senare brukar alla fotointresserade fråga sig vad jurudiken säger om de här frågorna.Här reder vi ut några av de vanligaste frågetecknen.

Sida: 1 2 3 4 Visa alla 

FÅR MAN FOTOGRAFERA BYGGNADER OCH STATYER?

Det är bara om man behöver stå på privat mark som det kan behövas tillstånd för att fotografera en byggnad eller staty. Det krävs inga tillstånd för att publicera bilder på bygg­nader och statyer som är stadigvarande (is-statyer kan teoretiskt sett vara problematiska). I skrivande stund är det fortfarande oklart enligt lagen om publiceringen av statyer får ske digitalt. Högsta domstolen kommer att avgöra denna fråga inom kort.

Andra konstverk får bara publiceras om de inte utgör av avgörande eller viktig del av bilden. Det vill säga, det är okej om någon annans bild hamnar i bakgrunden när du tar ett porträtt.

HUR LÄNGE GÄLLER UPPHOVSRÄTTEN?

Lagen skiljer mellan fotografiska bilder och fotografiska verk. Enkelt uttryckt så räknas bilder i ett vanlig fotoalbum som fotografiska bilder. Mer professionella bilder, där fotografens skicklighet och egna uttryck gör att bilden skiljer sig från andra bilder som eventu­ellt tagits vid samma tillfälle, räknas som fotografiska verk.

Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte lägre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt. Från och med 1996 är skyddstiden 50 år för fotografiska bilder. För fotografiska verk gäller skyddstiden 70 år efter fotografens död.

MÅSTE JAG ANGE COPYRIGHTTECKEN ©?

Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om upphovsrätt, som är grunden för vår svenska upphovsrättslag. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt ska gälla, men det skadar inte att sätta dit © i kombination med ditt namn och årtal för att markera att bilden inte är fri att använda.

Sida: 1 2 3 4 Visa alla 

 

Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i Fotosidan Magasin 5/2015. Texten har faktagranskats av Fotosidans jurist Catharina Ekdahl på firman Ekdahls Juridik & Föreläsning.



Publicerad 2015-10-25. Läst av 36082 personer.
Missa inte utrustningsförsäkringen som Plus-medlemmar har bättre pris på

Plusmedlemskap kostar 220 kr per år

2015-10-25 14:35   luminousoctaves
Bra sammanfattning! Några synpunkter/frågor.
Jag är osäker på ett av styckena om upphovsrätt, sista sidan:
”Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte lägre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt.”

När upphovsrätten för en bild har upphört är det väl fritt fram att använda den hur som helst, alltså inte bara inom ramen för konstnärliga projekt?

Anledningen att jag påpekar det är att det finns fall där konstnärer har använt nytagna fotografier, dvs bilder som fortfarande skyddas av upphovsrätten, som förlagor och i collage och ändå kommit runt upphovsrätten eftersom domstolen ansett att det nya verket har egen verkshöjd. (Fotosidan har skrivit om minst ett fall vet jag, Christer Petterson-bilden.)

Det är också möjligt att fotografen som använde en bild av Carola i sitt eget fotografi (på Fotografiskas utställning) kunde ha kommit undan, med hjälp av samma princip som i exemplet ovan.

För övrigt: En intressant detalj angående Lagen om kränkande fotografering är att man som fotograf måste ha ett uppsåt att bryta mot lagen. Exempelvis, låt säga att du fotograferar en husfasad och i samma veva råkar plåta en boende som står naken i sitt sovrum med insyn från gatan genom fönstret. Enligt lagtexten kan du åtalas för kränkande fotografering eftersom du fotograferar någon i hens privata miljö, utan att fråga och utan att göra dig till känna.

Men i praktiken måste åklagaren också kunna styrka att du som fotograf har haft ett uppsåt att genomföra den kränkande fotograferingen, dvs medvetet plåtat personen.
Svar från froderberg 2015-10-25 14:46
Ja, Carola-bilden hade kanske ansetts okej av en domstol, men Fotografiska ville av pr-skäl lösa konflikten snabbt. Och rent moraliskt hade man ju kunnat tänka sig att fotografen från början hade köpt in bilden för detta ändamål, ungefär som en artist betalar för att låna en melodislinga från en annan artist.

Det stämmer att det är fritt fram att använda en bild före 1969 som man vill. Konstnärligt projekt är bara ett exempel på tänkbar användning.
luminousoctaves 2015-10-25 14:54
Absolut, moraliskt kunde Carolabilden möjligen ha genomförts smidigare (frågan är om han hade fått tillstånd...) men det känns relevant att understryka att det finns många gråzoner kring upphovsrätten, särskilt då det gäller nya konstverk.

När du skriver "låna en melodislinga" antar jag att du menar sampla, inte att sjunga/spela samma melodi, för då blir det snårigare.
PMD 2015-10-27 00:10
Erik!

I ditt exempel med en husfasad och en naken person i sovrummet så är det väl troligast att fotograferingen inte skedde dolt?
2015-10-25 15:38   matsjak
En fråga som dyker upp på t.ex. Facebook är om man får publicera en bild på en person på allmän plats eller på min egna privata mark och komplettera med texten t.ex. att denna person verkar skum eller denna person stal min cykel. Eller denna bilen (med regnr) var in för att stjäla.
Jag tänker på grupper som tjuvkoll som har tusentals medlemmar?
luminousoctaves 2015-10-25 15:42
Kan säkert besvaras uförligare, men mitt korta svar är nej, dvs du får inte publicera personuppgifter (fotografier, namn, adresser, registreringsnummer, personnummer) i sammanhang som är kränkande.

Om du publicerar en bild på någon eller någons bil och skriver att personen/ägaren troligen är kriminell så bryter du med största sannolikhet mot PuL, personuppgiftslagen, och dessutom kan du åtalas för ärekränkning/förtal.

http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/

[EDIT:gjorde ett tillägg om förtal och ändrade länk]
Svar från froderberg 2015-10-25 15:58
Stämmer. Att påstå att någon är kriminell kan vara olagligt och rubriceras som förtal och brott mot personuppgiftslagen beroende på vad som publiceras.
matsjak 2015-10-25 16:48
Tack för svar och länken :-)

"Om det krävs inloggning med lösenord för att kunna ta del av informationen och man på det sättet begränsar spridningen av uppgifterna till ett mindre antal personer kan det däremot anses som privat behandling."

Funderat lite runt detta, en sluten grupp som är möjlig att skapa på Facebook. När kan man säga att den blir offentlig, vid 100 medlemmar eller 1000 eller aldrig?
luminousoctaves 2015-10-25 17:41
Intressant. Jag vet inte var gränsen för "privat" går, men kan tänka mig att 100 personer är för många. Vore kul att veta!
Troligen handlar det också om interna system, såsom databaser på företag eller myndigheter, och inte Facebooktrådar. Men iofs, varför inte?

Straffvärdet för kränkande publicering styrs av flera olika faktorer, bland annat i vilken omfattning spridningen har skett, så ett hyfsat stort privat forum skulle troligen ge ett mildare straff än om informationen var tillgänglig för alla.
Men straffbart är det nog hur som helst.
2015-10-25 17:45   Apachi
Hur ligger det till med t ex båtar och bilar? Om jag fotograferar en Lamborghini som åker ner för Hamngatan, kan jag sälja den bilden (print) eller behöver jag tillåtelse från ägare och/eller tillverkare? Eller en stor yacht (identfierbar) som motiv på ett hav, kan jag sälja den utan tillåtelse från ägare (som ju är omöjlig att komma i kontakt med oftast) och tillverkare, även om den är tagen i t ex Spanien, Frankrike eller Monaco?
Svar från froderberg 2015-10-25 18:10
Det finns inga lagar i Sverige som förbjuder fotografering och publicering av andras bilar, båtar eller andra ägodelar. Det hade blivit nästan omöjligt att publicera en bild om man bara fick ha sina egna ägodelar på bild. För reklambilder kan det kanske bli varumärkessnyltning i vissa fall.

I vissa länder kan upphovsmannen till en design ha vissa rättigheter vid kommersiell användning av en bild. Det kan vara en arkitekt som ritat ett hus eller en formgivare som designat ett föremål. I en del länder kan det finnas regler kring avbildning av poliser, polisbilar, militära fordon och liknande.
Apachi 2015-10-25 18:19
Tack för svaret. Vet du var jag kan djupsöka lite mer i ämnet? Jag fotar mycket yachter i Frankrike och skulle säkert kunna sälja en del canvastavlor av dessa men har inte tagit tag i det då jag är osäker på lagar och regler.
luminousoctaves 2015-10-25 18:30
Just Frankrike är hårda på egendom, åtminstone byggnader. Där måste man ha tillstånd för att sprida (och fotografera?) bilder föreställande andras byggnader. Jag vet inte hur det är med båtar/bilar etc.

Vi har det rätt bra här i Sverige då det gäller rättigheter att använda fotografier föreställande andras egendom. Kruxet är världen har globaliserats, och då i princip hela övriga världen kör en hårdare stil måste vi anpassa oss efter den. Omöjligt att kränga bilder i USA utan en ifylld Property Release, även om det är svenska motiv.
Svar från froderberg 2015-10-25 20:07
Det jag känner till om Frankrike är att det kan krävas tillstånd från den som har upphovsrätt för designen för att sälja bilder, alltså formgivaren eller arkitekten, men inte ägaren.

Vet inte om Franska ambassaden kan hjälpa dig. Sker försäljningen av bilderna i Sverige är det antagligen svenska lagar som gäller. Men jag vågar inte säga något säkert.
luminousoctaves 2015-10-26 06:58
Jag kan ha fel om Frankrike och byggnader. Jag har hört någon gång att fransmännen blir tokiga om man plåtar deras hus utan att fråga, men det behöver ju inte betyda att det är olagligt,
Johan Pihl 2015-10-26 11:46
Vet ej. Men jag har iaf hört att om man tar gatufoto i Frankrike så ska man undvika att plåta folk i sina bilar. Där räknas det tydligen som kränkande fotografi att plåta folk i sina bilar, då bilar räknas som privat plats.
Homy 2017-01-23 15:55
Så länge någon egendom kan kännas igen av ägaren och hen kan bevisa sin äganderätt kan du inte använda bilden kommersiellt, bara redaktionellt.
2015-10-25 21:34   erdeljan
"Det är inte heller tillåtet att fotografera i domstolssalar. Det är därför vi ser pressfotografer som klättrar på varandra i dörröppningarna till domstolssalarna vid uppmärksammade mål."

Om jag uppfattar rätt: Det är förbjudet men pressfotografer bryter medvetet mot lagen, utan påföljd?
PeterWem 2015-10-25 21:52
Svar från froderberg 2015-10-25 22:09
Nejdå de bryter inte mot lagen. Pressfotograferna står utanför, i dörröppningen, och fotograferar in tills dörrarna stängs. Det är inne i rättssalen som man inte får fotografera.
erdeljan 2015-10-25 22:16
Skrev "Tack" innan men det kom inte upp då det var för kort inlägg, märkte jag nu i efterhand ;)
2015-10-26 18:08   Wman
Hur är det med filmning? Är det typ samma eller är det ämne för en liknande artikel? Kanske redan finns?
Svar från froderberg 2015-10-26 19:50
Det är samma för rörliga bilder som stillbilder, vad jag på rak arm känner till. Lagstiftaren brukar undvika att lagstifta om specifika tekniker då lagen lätt riskerar att bli omodern.
2019-07-29 19:38   Hundblues
Detta är en gammal artikel, jag vet, men jag hoppas ändå på ett svar. Idag hamnade jag i en diskussion med en person som jag fotograferade på Västerlånggatan som hänvisade till sin skyddade identitet, och sa att jag inte fick fotografera henne. Jag valde en smidig lösning och raderade bilden, men hur är det egentligen? Det finns väl ingen lag som förbjuder mig att ta och publicera bilder på personer med skyddad identitet? Att man sedan kan visa respekt och vara smidig är en sak, men rent juridiskt, finns det något sådant förbud?
Svar från froderberg 2019-07-29 19:58
Det stämmer. Att ha skyddad identitet betyder bara att din adress är dold för allmänheten i folkbokföringen. Det är tillåtet att fotografera alla människor på allmän plats.
Hundblues 2019-07-30 06:59
Tack Magnus för ett snabbt svar.
luminousoctaves 2019-07-30 19:04
Blanda inte ihop fotografering och publicering bara. Det är två olika saker. Det är i princip alltid okej att fotografera andra människor på offentlig plats, utan att fråga. Men det är inte alltid okej att publicera bilderna.
Hundblues 2019-07-30 19:40
Erik jag tror mig förstå skillnaden på fotografering och publicering. Men vad skulle du säga om publicering i detta fallet?
luminousoctaves 2019-07-30 20:04
Alright, i ditt inlägg övergick du från fotografering till publicering, och det är ganska vanligt att människor jämställer dem, därför reagerade jag.

Fotograferingen var såklart helt okej.
Publiceringen beror på i vilket sammanhang du publicerar.
Är det i ett sammanhang som enligt GDPR eller Lagen om namn och bild i reklam kräver avtal eller samtycke så är det såklart inte okej.
Är det en bild som kan upplevas som kränkande är det inte okej.
Är det i ett redaktionellt sammanhang är det troligen inte heller okej, eftersom medier generellt har som princip att inte publicera skyddade personuppgifter (och du blev informerad av kvinnan att så var.)
I övrigt är det väl inga problem.
Kvinnan gjorde för övrigt helt rätt som informerade dig om att hon hade skyddade personuppgifter, det är hennes ansvar.
PMD 2019-07-30 20:43
Att en bild upplevs som kränkande av den avfotograferade personen räcker inte för att en publicering ska vara olaglig.
luminousoctaves 2019-07-30 21:02
Nej, men om du som fotograf känner dig osäker på huruvida bilden skulle kunna upplevas som kränkande så ska du be om samtycke innan publicering.
Hundblues 2019-07-30 21:57
Då har vi klarat av fotograferingsbiten, tillåtet att fotografera! Publiceringsbiten då, och så håller vi oss till juridiken. (Etiken kan vi ta i en annan tråd.) GDPR:s undantag för konstnärlig och journalistisk verksamhet möjliggör lagring och publicering av bilder på personer utan skyddad identitet utan deras medgivande så länge vi inte använder bilden för marknadsföring. Gäller något annorlunda för personer med skyddad identitet? Jag kan ju inte hitta något stöd för den tanken.

Vad gäller kränkande bilder gäller ju lite andra saker, uppsåt, på privat plats, etc, ock är en fråga som avgörs av domstol inte av motivet, så den frågeställningen kan vi också lämna därhän.
luminousoctaves 2019-07-30 22:48
Jag tog upp några exempel för att förtydliga att publicering är beroende av sammanhang. Jag vet ju inte hur påläst du är. :)

GDPR är knappt prövad ännu, så personligen tar jag inget för givet. Lagen har tagits fram för att ytterligare skydda individers integritet och privatliv. Men vad jag vet säger den inget särskilt om personer med skyddade personuppgifter.

Det vi vet är att myndigheter, kommuner och organisationer (och företag såklart) har infört hårdare regler kring hur personuppgifter hanteras (ska alltid finnas rättslig grund vid publicering osv).

Jag har också lagt märke till att myndigheter och organisationer uttryckligen förbjuder publicering av känsliga och skyddsvärda personuppgifter. Om detta innefattar skyddad identitet kan jag inte svara på.

Men det är utan tvekan fortfarande snårigt vad som gäller kring GDPR.

Personligen tycker jag att man ska tänka så här: Undvik uppsåtet. Om du blir informerad om att en person du har fotograferat har skyddade personuppgifter, skippa publiceringen. Då har du åtminstone inte medvetet begått ett potentiellt lagbrott.
luminousoctaves 2019-07-30 23:03
Kollade runt lite för att hitta exempel på skyddad identitet + GDPR. Datainspektionen har ett FAQ-avsnitt som säger att man inte ”ska” publicera skyddade personuppgifter, men går inte in närmare på varför tyvärr.
Det är ett exempel från en typisk Luciafotografering på en skola, men eftersom en skolledning själv kan sätta upp regler kring fotografering är det oklart om Datainspektionen hänvisar sin uppmaning till GDPR eller allmän skolpolicy (eller allmänt sunt förnuft/moral för den delen).
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/lucia-fotografering/
PMD 2019-07-30 23:22
Erik skrev:
"Nej, men om du som fotograf känner dig osäker på huruvida bilden skulle kunna upplevas som kränkande så ska du be om samtycke innan publicering."

Enligt vilken lag?

Merläsning